Jane Austen

Inledning

Att vara författare innebär att man kan, inte alltid fullt ut, men delvis försörja sig på sitt skrivande. Att ha den kunskapen och faktiskt kunna få folk att fängslas av den texten man skrivit tror jag de flesta skulle tycka både var roligt och häftigt. Jag tror också att det är den största anledningen till att författare trivs och fortsätter med sitt arbete.

Det här arbetet kommer att handla om en av våra välkända författare, nämligen den brittiska romanförfattaren Jane Austen som levde mellan år 1775 och 1817.

Jag vill med det här arbetet få reda på mer om henne och hur hon levde, både som barn och vuxen, och kanske kan jag då få en bild eller uppfattning om hur det var att leva som författare på den tiden jämfört med idag.

Mina frågeställningar blir därför följande:

Till min hjälp kommer jag att behöva fakta och mina källor samt bilder kommer jag främst hämta från Internet.

Jane Austen var namnet på en av Storbritanniens största författare under tidigt artonhundratal. Redan i unga år började hon skriva på sin första bok, "Kärlek och vänskap", vilket i sin tur ledde till en framgångsrik författarkarriär och en rad av flera framstående romaner men även andra verk så som noveller och liknande, men vad var Jane Austen för person bakom sina böcker? Vem var hon och hur såg hennes liv ut ?

Familjen

Under det sena sjuttonhundratalet levde en lantsortspräst vid namn William George Austen med sin fru, Cassandra Austen, på ett lantställe i Steventon, Hampshire, England. Tillsammans hade de sammanlagt åtta barn. Syskonskaran bestod utav sex bröder, James, George, Edward, Henry Thomas, Francis William, Charles John, och två systrar, Elisabeth Cassandra och Jane.

Jane var det yngsta av syskonen och föddes den 16 december 1775.

Janes släktträd

En författares uppväxt

Bara några månader gammal placerades Jane hos en barnflicka, Elisabeth Litlewood, som bodde i närheten av deras eget hus. Där bodde hon i tolv - arton månader, man vet inte riktigt säkert hur länge, och blev där både omskött och uppfostrad på precis samma vis som hennes syskon tidigare blivit.

Vid åtta års ålder skickades Jane och hennes syster Cassandra enligt familjetradition av sin mamma till Oxford för att utbildas och bli undervisade av Mrs Ann Cawley. Tillsammans med Ann flyttade de två systrarna samma år med till South Hampthon där båda flickorna flickorna efter en tid insjuknade i tyfus. Då Jane var nära på att inte överleva sjukdomen sändes flickorna hem och blev, fram tills de började på internatskola 1785, utbildade med hemundervisning.

Internatskoleutbildningen som Jane och hennes syster gick inkluderade bland annat, vad man vet, ämnen som franska, stavning, handarbete, dans och musik, och förmodligen även drama. Båda systrarna trivdes mycket bra med utbildningen och blev därför både ledsna och besvikna över att ej kunna fortsätta den när familjen efter en tid inte längre hade råd att betala för den. Istället fick de återvända hem och förvärvade resten av sin utbildning genom att läsa en hel del böcker från deras fars stora, välsorterade och varierande bibliotek, men även genom att till stor del styras av sina föräldrar och äldre syskon. Enligt Park Honan, en man som ägnat tid åt att forska i Jane Austens förflutna, så ska Jane, efter att ha återvänt från skolan 1786, aldrig ha bott någonstans där hon inte hade nära till sina släktingar igen.

Intesse för drama och skådespeleri fanns hos henne redan i tidig ålder, och inte bara hos henne utan det var snarare ett intresse som hela hennes familj delade. Tillsammans brukade de iscensätta olika pjäser så som Richard Sheridans             "The Rivals" och David Garricks "Bon Ton". De olika rollspelen brukade främst vara baserade på olika komedier eller romaner och de sägs att rollspelandet lär ha lagt en bra grund för Jane som framtida romanförfattarinna. 

En tidig talang

Även om teater och skådespeleri utgjorde en stor del utav Janes intresse så hade hon ändå plats för fler av dem. Till exempel så tyckte hon redan i tidig ålder även att det var väldigt roligt att skriva.  Kanske redan så tidigt som vid tolv års ålder, år 1787, började Jane att skriva och hon gillade att använda språket i många olika sammanhang och att kunna uttrycka sig på många olika sätt i skrift. Dikter, noveller, berättelser men även egna pjäser som hon sedan tillsammans med sin familj kunde iscensätta, skrev hon.

29 stycken av de verken hon skrev mellan år 1787 och 1793 samlade hon senare och band ihop i tre stycken anteckningsböcker som kom att kallas hennes "Ungdomsverk". Att hon skulle ha varit så ung när hon skrev dem finns det såklart inte bevis eftersom man inte vet om hon senare i livet skulle ha fortsatt att jobba med dem eller ändrat dem på något vis men det är i alla fall vad man tror. Till dessa samlingar hör bland annat den satiriska romanen "Kärlek och vänskap", ett manuskript på 34 sidor som hon kallade "The History Of England" och även 13 stycken akvarell målningar som avbildar hennes syster Elisabeth Cassandra. När man ska beskriva hur Janes ungdomsverk är skrivna och vad de har gemensamt brukar man beskriva dem som "högljudda" och "anarkistiska".

Vuxenlivet

Även om Jane växte upp och blev äldre och skulle ha kunnat bott och tagit hand om sig själv, så fortsatte hon att bo kvar med sina föräldrar. Jane var en kvinna som, trots att hon inte jobbade, ständigt hade fullt upp och mycket att göra hela tiden ändå. Höll hon inte på med något slags hushållsarbete så kunde det hända att hon var hos någon av sina närstående eller någon av sina släktingar och passade deras barn eller kanske var hon på en av sina pianolektioner. Hon var även en duktig sömmerska, vilket var en sak som hennes mamma var väldigt stolt över henne för. Hon deltog också aktivt i kyrkan, umgicks mycket med väninnor, läste ofta romaner och dansade även en del.

Under år 1793 började Jane att skriva ett av sina första mer kända verk. Det var en komisk pjäs i sex akter som hon senare kom att kalla för "Sir Charles Grandison" eller "En lycklig man". Att skriva den var till en början mest som en "lek" eller en rolig grej för henne och hon hade inte tänkt att det skulle bli något speciellt. Men när artonhundratalet kom så fortsatte hon att skriva på det hon påbörjat och bestämde sig då för att hon ville få ut något mer av sitt skrivande. Hon ville bli en professionell författarinna. 

Den första romanen som Jane skrev med syfte att publicera var "Lady Susan". Den skrev hon i brevform och brukar beskrivas, till skillnad från de andra verk hon senare kom att skriva, som en mycket ambitiöst och avancerat skriven roman. Den handlar om Clarie Tomalin som hon beskriver som ett "sexuellt rovdjur" som med hjälp av sin intelligens, charm och list manipulerar och sviker så gott som alla hon har att göra med. Så väl karlar som vänner och familjemedlemmar.

Efter att hon skrivit "Lady Susan" fortsatte hon att skriva olika verk med syftet att få dem publicerade och när hon hade fyllt 20 år var det dags för henne att för första gången inleda ett äktenskap. Hon träffade nämligen en man vid namn Tom Lefroy, som var brorson till en av hennes grannar, som var på besök hos sina släktingar från december 1795 till januari 1796. Tom hade precis avslutat sin universitets utbildning och skulle flytta till London för att försöka få jobb som advokat. Det var en ren tillfällighet att de två träffades men att tyda från de breven, som än idag finns kvar, som skickades mellan dem så verkar de redan från första gången de sågs ha fattat gott tycke för varandra. Under en längre period spenderade de två väldigt mycket tid tillsammans men då Toms släktingar efter en tid började tycka att deras äktenskap var opassande och opraktiskt så blev det inte långvarit. Anledningen till att deras äktenskap ansågs som opraktiskt var att inte någon av dem hade speciellt mycket pengar, vilket skulle kunna leda till oönskade  konsekvenser om de tillsammans ville skaffa familj. Att Tom inte hade några pengar ledde också till att han var beroende av sin farbror på Irland som skulle finansiera hans utbildning och hjälpa honom att lyckas med hans juridiska karriär.

Publiceringsförsök

År 1796 började Jane att skriva på sin andra roman "First impressions" och avslutade det första utkastet på den redan i augusti 1797, när hon bara var 21 år.

Vid den här tiden hade också hennes pappa börjat att läsa och intressera sig för det hon skrev. Han tyckte att hon var duktig och att hon hade talang och försökte hjälpa henne att få hennes romaner publicerade. Han tog kontakt med en etablerad förläggare i London som skulle överväga att publicera en del av hennes manus. Men på grund av den ekonomiska kris som då rådde returnerades snart manuset tillbaka till fadern med märkningen "avvisad med vändande post".

Att förläggaren i London inte kunde publicera Janes verk var aldrig något hon behövde bli besviken eller ledsen över, då hennes far hade tagit kontakt med dem utan hennes vetskap och hon fick heller aldrig veta hur mycket hennes far ansträngt sig.

Under mitten av 1798 började hon att skriva på sin tredje roman och precis som med den tidigare blev hon klar och avslutade arbetet med den ett år senare. Romanen fick arbetsnamnet "Susan" och tidigt år 1803 erbjöd en man vid namn Benjamin Crosby från London sig att köpa upphovsrätten på verket för £ 10. Upphovsrätten såldes, men det blev inte alls som de hade tänkt sig. Crosby hade nämligen tidigare lovat att han skulle offentliggöra och marknadsföra boken allmänt i pressen, men när köpet var gjort gjorde han inte något av det han lovat. Manuskriptet förblev både opublicerat och kvar i Crosbys händer till familjen Austen lyckades köpa tillbaka upphovsrätten från honom 1816.

I december år 1800 fick Janes pappa plötsligt för sig att han skulle säga upp sig från det ministeriet han jobbade på och att han tillsammans med resten av sin familj skulle flytta från Steventon till Bath. I Bath satte hon återigen igång med sitt skrivande. Den här gången började hon skriva en roman som hon kallade "The Watsons". The Watsons handlade om det om en outbildad präst som tillsammans med sina fyra ogifta döttrar levde ett ganska enkelt fattigt liv. Berättelsen beskrevs som "en studie i den hårda ekonomiska verkligheten i beroende kvinnors liv". Men till skillnad från de andra romanerna som hon tidigare skrivit blev den här aldrig helt färdigskriven. Hennes far hade nämligen, den 21 januari 1805, avlidit och att fortsätta skriva en bok med så lika känslor och förhållanden som dem hon själv befann sig i blev mer än hon klarade av.

När fadern avled blev det snart ganska svårt för Jane, hennes mor och hennes syskon att klara sig när det gällde den ekonomiska biten. De kommande fyra åren levde de i stort sätt på bidrag från andra av Janes syskon eller från andra släktingar.

Men även dessa problem löste sig med tiden för dem och år 1809 bestämde de sig för att lämna Bath för att "börja om på nytt" i Chawton.

En av planerna som ingick i att "börja på nytt" var att försöka hitta en mer trovärdig förläggare som kunde hjälpa till att publicera Janes böcker. Hon tog hjälp av sin bror Henry och tillsammans lyckades de komma i kontakt med förläggaren Thomas Egerton som började med att offentliggöra "Sense and Sensebility" år 1811. Boken

fick mycket fina recensioner och nu tog Janes författarkarriär fart på riktigt och redan i mitten av 1813 såldes boken ut och det blev en succé och några år och fyra utsålda böcker senare var Jane helt ekonomisk oberoende. Trots det så fortsatte hon att skriva, hon skrev i stort sätt varje dag, men då bara privat, eftersom att det fortfarande var ett intresse som hon gillade att ägna sig åt.

Familjen Austens hus i Chawton, där Jane levde de åtta sista åren av sitt liv.
Idag används huset som museum, med namnet Austens Museum.

Sjukdom och död

Trots att Jane år 1816 dagligen började känna sig illamående så var det inget som hon tänkte speciellt mycket på eller brydde sig om. Hon snarare ignorerade det och fortsatte som vanligt att delta i olika familjeaktiviteter och inte heller skrivandet drog hon ner på. Vad hon inte visste var att hon drabbats av en sjukdom. Sjukdomen hon drabbades av var Addisons sjukdom. Addisons är en sjukdom som gradvis gör att man blir sämre och svagare tills man helt enkelt inte orkar längre och om sjukdomen förblir obehandlad leder den till döden. Det var också vad den gjorde när det gällde Jane och den 18 juli 1817 avled hon, redan vid en ålder av 41. Hon begravdes i Winchester Catedral.

Winchester Catedral

Efter Janes död såg hennes syskon Henry och Cassandra till att hennes böcker fortsatte att ges ut och de gav även ut två romaner, "Övertalning" och Northhanger Abbey, som hon tidigare inte givit ut. Janes böcker fortsatte att gå i tryck tolv år efter hennes död.

Janes verk

Jane skrev, som redan nämnt, ett stort antal olika verk, och då inte bara romaner utan även noveller, brevsamlingar, dikter mm. Vissa mer kända, andra mindre. Mest kända är hennes romaner och då i huvudsak dessa:

Även av de verken hon gjorde vid tidig ålder, de så kallade ungdomsverken, blev en del mer kända. Bland annat "Den vackra Cassandra", "Kärlek och vänskap" och "Englands Historia".
Sammanlagt räknar man med att Jane skrivit 40 stycken verk, men kanske var det fler som man bara inte vet om idag.

Slutsats och svar på frågeställningar

Innan jag började med det här arbetet kunde jag aldrig tro att det skulle vara så svårt att få tag på material att utgå ifrån och inte heller hade jag trott att det skulle ta så lång tid. Det största delen av det materialet som jag kunnat använda mig av har varit på engelska och det gjorde att hela arbetet tog längre tid att göra eftersom jag var tvungen att först översätta det jag skulle utgå ifrån till svenska. Men även om det varit svårt och tagit ganska så lång tid så har det samtidigt varit intressant och väldigt roligt att på ett lite annorlunda sätt "följa" någon genom livet. Jag känner att jag har lärt mig rätt så mycket, då både om själva Jane och hur hennes författarskap kom igång, men även om hur det var att leva under den tiden.

Följande svar på mina frågeställningar kan jag skriva nu efter att jag gjort klart mitt arbete:

Jane Austen var en mycket kreativ kvinna som levde i Storbritannien under tidigt artonhundratal. Hon ägnade sig åt väldigt många saker och hade alltid något att göra. Det hon ägnade sig mest åt var sitt skrivande och efter många år av skrivande lyckades hon även få sina böcker publicerade och blev känd som en professionell författare.

Jane levde under olika tider i sitt liv under olika förhållanden, men alltid tillsammans med minst en av sina familjemedlemmar. Som jag har förstått efter det jag har läst så verkar hon mestadels haft det ganska bra ställt, både när det gällde socialt och ekonomiskt. Förutom under de fyra åren efter att hennes pappa hade gått bort och de hade det ganska så knapert med pengar. Självklart måste den sista delen av hennes liv, då hon var sjuk, varit svårare och jobbigare för henne också.

Romanerna, Stolthet och fördom (1813),Sense and Sensibility (1811), Mansfield Park (1814), Emma (1815), Northanger Abbey (1817), Persuasion (1817), är de verken som är mest kända. Sedan finns det självklart en del av hennes noveller som är kända också, men inte lika mycket som romanerna.

Exempel på de noveller som är mindre kända är "A Collection of letters", "The Female Philosopher", "The First Act Of Comedy", "A Letter From A Young Lady", och det finns m&...