Antiken

 

                            Antiken:
 
Kvinnorna i Sparta och Athen: 

 Kvinnan samhällsställning under antiken: Under i själva antiken bearbetades kvinnorna i Sparta, 
Rom och Athen så växlande. Vissa fick inte tillhålla sig ute på egen hand i Athen och Rom. flickorna 
giftes bort i könsmognaden och dom övervakades av männen. Undervisningen av kvinnorna handlade 
om hushållssysslor. Medans männen var på arméerna tog kvinnorna mer hand om pengarna. Och 
framför allt var det viktigt att uppfostra friska starka barn. Flickorna tränades fysisk de fick träna 
mycket löpning m.m 
 
Kvinnorna spelade mer roll i Sparta än i Athen, där uppfostrades kvinnorna på ett särskild sätt redan 
vid uppväxten de fick sporta mycket dessutom fick de göra exakt det pojkarna fick göra. De skulle 
växa till starka friska kvinnor, mor som kunde föda starka barn. Vid senare åldern då kvinnan ej 
kunde föda mer barn ansågs de inget nytta till samhället, eftersom kvinnans mål var att föda så 
många barn så möjligt. kvinnorna i Sparta klädde sig ofta i fina kläder av olika smycken, spartanska 
kvinnorna kallades för de “finaste grekerna. 
 

Kvinnorna i Athen giftes bort i den tidiga åldern cirka 14­15 i så fall om hon var äldst och den enda 
flickan. Dessutom giftes de till äldre män och födde helst söner. Kvinnorna i Athen fick ej gå i skolan 
istället var de tvungna att stanna hemma och hjälpa till med hussysslor, de sydde mantlar, klänningar 
m.m. I Athen fick inte kvinnan arbeta utanför hemmet, hon fick bara ta hand om huset och barnen. 
kvinnorna och männen var inte lika värdiga tyckte männen, ett exempel på det är att kvinnorna inte 
fick lika mycket mat som männen. 
 

 
 Det finns många likheter och olikheter. Kvinnans uppgift i båda delarna är att de ska föda starka 
friska barn. Kvinnan ska vara kunnig i hemmet, kunna ta hand om barn och hushåll. Kvinnan spelar 
stor roll i båda grupperna. Utan de skulle inte starka män finns i arméerna och huset skulle inte vara 
smyckad. Men åt andra hållet finns det också olikheter mellan dessa två. De uppfostras på olika sätt, 
Kvinnan i Sparta har en betydelsefullare roll än kvinnan i Athen. Spartanska kvinnan hade en  frihet 
jämfört med kvinnan i Athen. De fick idrotta och de giftes inte bort så tidigt i Uppväxten. Helt enkelt 
kvinnan i Sparta hade en värdighet som kunde mätas med männen än vad det var i Athen. Kvinnan i 

Athen giftes bort vid 14­15 års åldern om hon var äldst. Slutligen spelade kvinnan stor roll i båda 
delarna.  Kvinnan i Sparta fick tränas både i psykiskt och fysiskt. ­­ Kvinnan i Athen fick inte gå i 
skolan, Istället fick dom hjälpa till med hemmet och lära sig att ta hand om barn och hushåll. 
 

Republiken vs kejsartiden: 

Det är vid kungatiden allt börjar, (Tibern i mellersta Italien. Rom Politiska delas traditionellt in i tre 
huvuddelar kungatiden, republiken och kejsartiden. Omkring 500 f.kr. blev rom republik alla fria män 
var över 17år, men först friade romarna sig sen gjorde de av sig med sin kung. De som hade mest dels 
av makten låg i händerna på en överklass av stora jordägare (Patricierna).   De vanliga folket i Rom 
så som köpman, hantverkare och bönder kallades plebejer. Plebejerna hade rätt att delta i 
folkförsamlingen, men viktigaste besluten fattades i senaten där hade de 300 mäktigaste patricierna 
rätt att delta. De som kunde få höga ämbeten i staten var patricierna, men att vara patricier var en 
rättighet som gick i arv. Plebejer ville inte acceptera sin underordnande ställning med patricierna, så 
det pågick konflikt mellan dom under flera hundra år.  
 
Kejsartiden kom in 15mars år 44 f.kr. då Julius Caesar hade dödats av hans rivaler. Då kastades 
Romarriket åter in i ett långt inbördeskrig. där olika grupper och generaler stod mot varandra.  Men 
Caesars adoptivson Octavianus lyckades säkra makten. Han styrde försiktigt och allt mer makt fick 
han med sig med tiden.  Han gjorde en utveckling som människorna senare skulle dyrka honom som 
en halvgud. Han genomförde skattereform. Augustus skattereform innebär att kontrollen över 
skattindrivningen hade förbättrats. Samtidigt förbättrade också Augustus förutsättning för de 
fattigaste medborgarna. Staten hade börjat att erbjuda arbete. Från min perspektiv tycker jag att 
kejsartiden handlar om utvecklingen och den stora klivet som samhället gjorde tillsammans. 
 
Republiktiden ­ Kejsartiden: 
 Det är inte något tid mellan dessa två tider, de är så nära varandra. Folket som levde på den tiden 
märkte inte något skillnad mellan dessa tider, att det var en ny tid, Typ “dags” för kejsartiden. 
Republiktiden handlade mest om hur staden och samhället hade byggts upp till ett industri samhälle. 
först var det ett samhälle med boskap och med tiden hade samhället utvecklats till en allmän opinion. 
Kejsartiden är den tid då folket fick olika idéer (upplysning), om samhället och gjorde en enorm 
framgång både i individ och som grupp.  Julius Caesar var en viktig person i den sista kungatiden. 
Han spelade en nyckelroll och var en anledning till att kejsartiden hade föds. 
 

Roms erövringar: 

Det tog flera år innan romarna ca 270 f.kr. erövrade delen av Italien, men innan dess hade Rom 
omfattade själva staden och den närmaste landsbygden. Folken blev så småningom upptagna som 
medborgare i Rom, de slapp att betala mot att männen tjänstegjorde i armen. På så viss växte rikets 
militära styrka. Roms farligaste konkurrent om makten runt medelhavet var handelsstaden Kartago i 
dagens Tunisien. Mellan Dessa två utkämpades flera hårda krig. År 146 f.kr. förstörde Rom Kartago 
genom ett anfall från havet. Efter segern var romarna inte nöjda de fortsatte att erövra nya områden 
längs med medelhavskusten.  Grekland hade hamnat med sitt rika kulturarv under Rom. Man delade 
grupperna i två delar alltså de erövringar, de delades in i provinser och folken som bodde där var 
tvungna att betala höga skatt. Vid senare tid har rikedomar flödat in i Rom där patricierna byggde 
stora palats åt sina familjer. Men alla var inte nöjda där, särskilt bondebefolkningen i Italien fick inte 
bättre, de underminerades.  
 

Det romerska klasssamhället/slavar:  

“Slaveri var överallt ett etablerat inslag i samhällslivet under hela forntiden”. Man kom i kontakt 
med slaveri på olika sätt, om man var krigsfånge eller att man var så fattig att man offrade sig för sin 
egen familj, barn osv. Vid nästa generation (Antiken) hade användningen av slaveri ökad med 
handelns utveckling. Köpmännen hade utnyttjad slaveriet på så viss och sätt. De gjorde stora vinster 
igenom att köpa billiga slavar i Nordafrika och Centralasien och sälja dem dyrt på marknaden i 
medelhavsområdet. På den tiden hade man behov av att ha slavar som kunde lätta arbetet för en och 
speciellt att ha någon som lyder dig. Storskaliga slavdrift hade bara förekommit i Romarriket, igenom 
arbeten i gruvor och jordbruk. Den vanligaste slaveri på den tiden var att husägaren hade en slav 
som gjorde hussysslorna dvs hushåll. I Rom var det vanligt att ha slavar som skötte husbondens 
affärer.  
 

Grekisk filosofi: 

Sokratis 470­399 f.kr.) han föddes i Athen. Känd för att ha varit med om mycket tid med diskussioner 
på gator och torg. Han var en viktig person från den grekiska kulturen. Grekerna och romarna hade 
sina klara skillnader, intill det var romarna bra på att härma folk. Sokratis samtalade om vad som var 
fel och rätt innan han dömdes av jury på 500 medlemmar och att svaret fanns hos människan ej hos 
samhällsreglerna. Han dömdes till döden med majoritet, för att förleda människor och att förespråka 
nya gudar.  
 
Källförteckning: 

Hemsidor
?
: 


http://www.so­rummet.se/kategorier/historia/forntiden­och­antiken/antikens­grekland
?
: 2015/09/24 

och ?
2015/10/04 
https://sv.wikipedia.org/wiki/Antikens_Grekland
?
. 2015/09/30 & 2015/10/07 
https://www.gle