Naturreligioner

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:
För länge sen i Australien, under den kallade drömmtiden då världen höll på att skapas fanns ej solen på himmelen. Det enda som lös var månen och stjärnorna, därför var det mörkt och dystergrått överallt.
Världen bestod inte av människor utan av olika sort djur. Förväxta fåglar och fyrfotadjur.
Örn (en fågel) krockade med Emus (strutsliknande fågel) och ett bråk uppstod. Dom slogs och örn gjorde det värsta han kunde komma på, han flög till emus bo och kastade upp ett ägg högt upp i luften, ägget landade på gudarnas bål. Ägget sprack och tog eld, elden växte sig och ringlade sig upp på himlen och det var den första elden på himlen. Så uppkom solen enligt en aboriginsk myt.
Hur kan man tro på något i dagens samhälle, där allt är vetenskapligt bevisat. Om någon idag skulle påstå att månen lyser av sig själv, skulle det bli enkelt. Det är vetenskapligt bevisat att månen reflekterar solens ljus.

Syfte/Frågeställning:
När vi funderade över vilken religion vi skulle välja kändes kristendomen mest aktuell. Eftersom vi lever och har födds i ett kristet samhälle skulle det inte bli en sån svår sak att göra. Men, så lata var även många fler i tänkandet. Så eftersom vi är så udda och utåtstickande ville vi inte göra som alla andra. Därför bad vi om vår lärares åsikt. Kort och gott, indroducerade han oss för naturreligioner och så blev det. Vårat syfte med arbetet är att få oss en allmän inblick i vad naturreligioner igentligen är, vi valde också att gå mer in på just samer och aboriginer, vi ville även dra slutsatser om naturreligioner kan vara ett problem för utvecklingen.

© Vad är en natureligion?
© Varför har olika naturreligioner vissa saker gemensamt?
© Vad har skriftliga religioner gemensamt?
© Är skriftliga religioner ett problem för industrialiseringen.

Metod:
Vi fick en del bra material av vår lärare, dessutom har vi själv lånat böcker på biblioteket. Vi delade upp uppgifter mellan oss också så jobbade vi, tillsammans och enskilt. Eftersom naturreligioner dyrkar naturen, eller en speciell sak i naturen valde vi en varsin inriktning där vi skulle besvara några enkla frågor om varsitt folkslag. Fanny valde att skriva om aboriginer, och Emma tog och skrev om samer. Sakerna vi skulle kolla på var ursprung, ritualer, livsfrågor och gudar/andeväsen.

På biblioteket fanns det tyvärr väldigt få böcker om naturreligioner. Det var synd. För iallafall vi känner mer tillit till en bok än till en hemsida. Du måste ha bra skriv talang för att göra en bok, men i denna tid och göra en hemsida behövs inget speciellt bara en vanlig n00b, ;). Därför känns fakta från böcker säkrare, eftersom i böcker framgår det tydligt vem som är upphovsman/kvinna til materialet. Men eftersom det inte fanns så mycket böcker vände vi oss till sidor där informationen kändes säker.
Det som är lite synd ät att det sällan är ursprungsfolket själv som skriver om sin religion, utan det är folk utifrån. Det gör att dom kan lyckas vinkla saker helt fel, eller kanske helt kan missuppfatta saker, exempel om vi åker ner till Australien för att forska om aboriginer. Det skulle kunna vara så att aboriginerna aldrig sett några vita och snygga kvinnor som oss, därför gör dom saker för att imponera på oss, som dom aldrig annars skulle göra. Därför är det lättare och säkrare att dra slutsatser med forskningar som skett av flera personer olika gånger.
Vi har varit försiktiga med våran analys och vi drog inte alltför stora slutsatser därför vi ville inte misstolka, eller vinkla arbetet fel.

Resultat:
I vissa religioner framträder människans samhörighet med naturen särskilt tydligt. Man märker av naturens krafter i växlingen mellan mörker och ljus, sommar och vinter, ebb och flod, regn och torka och det bestämmer faktiskt förutsättningarna för det mänskliga livet. Norrsken, åskväder, vulkanutbrott och andra naturfenomen markerar makternas närvaro. Människan delar tillvaron på joden med djuren, växterna och de ”döda” tingen. Det går inte någon skarp gräns mellan levande och döda. Allt ingår i helheten!

När europeiska handelsmän och missionärer en gång trängde fram i för dem okända trakter, hade de stora svårigheter att förstå att de traditionella kulturerna saknade skriftspråk. Man har istället en mycket rik muntlig tradition. Stammens historia och deras religiösa föreställningar har bevarats muntligt från generation till generation. Först på senare tid har man nedtecknat denna rika skatt av sånger, sagor, myter, ordspråk och poesi. Forskare har haft svårt att bestämma vilket ord man faktiskt ska använda när man beskriver vidskepliga, naturdyrkande religioner. Förr talade man om primitiv religion eller naturreligion. Skriftlös religion eller stamreligion används ibland. Animism är ett ord som mer för tankarna till ande dyrkan. Alla betyder i stora drag samma sak.

Medicinmän
Olika folk och stammar har sina ”specialister” vilka bättre än några andra känner makterna och har medel att komma i kontakt med dem. Till dessa ”specialister” kan en olycksdrabbad vända sig för att få veta vad som är i olag i hennes förhållande till andevärlden. Det kan vara en drömtydare, en spåman, en skådare eller Nåjd, alltså en som kan tyda olika tecken från andarna genom att studera exempel fåglarnas flykt över hans hydda eller vindens sus i trädens grenar. Medicinmännen känner till effektiva tekniker och botemedel från naturen alltså naturmediciner. Medicinmännen har en viktig roll i naturreligionerna. Med en kombination av offerritualer, extatiska danser, besvärjelser och behandling med naturpreparat antar de sig sina klienter. En riktig medicinman vill inte ha betalt, utan han har upplevt en kallelse att tjäna sitt folk, kanske genom en dröm, kanske genom att blivit rekryterad av en annan medicinman att gå i lära.

Samer
En spännande fråga är när folkslaget samerna uppstod. Den frågan är det inte många som kan svara på. Det sägs att de första människorna som senare skulle kallas samer, Det var för ungefär 10 000 år sedan, när inlandsisen började smälta, som små grupper av människor bosatte sig på isfria landremsor som hade en natur som var rik på bytesdjur, fisk, ätbara örter och bär.
Det bildades små fångstsamhällen med runt 30 personer i varje som flyttade runt mellan olika platser för att jaga eller fiska. Vilket ställe de flyttade till berodde på årstiden.
Runt 1000 år före Kristus fick de olika fångstsamhällen mer kontakt med varandra och större samhällen bildades. Detta var början på samernas utveckling och kultur.

Idag finns samerna i Norge, Sverige, Finland och i Ryssland. I Sverige finns samerna utspridda i städer och byar med en befolkning på 15 000 – 17 000 personer.
De har orkat bibehålla och utveckla sin kultur trots årtusenden av förtryck och maktfullkomlighet från omgivande folk och samhällen. Samernas förkristna religion var jägarsamhällets sätt att förhålla sig till naturen, bytesdjuren och vädret. I den förkristna religionen ansåg man att naturen var besjälad. Trosföreställningen var en del av samhällsordningen. Allting levde och vördades.

I den tid vi lever i nu ökar förståelsen för urfolket och stater världen över börjar inse fördelarna som andra kulturer kan ge dem.
Samer och renar förknippas lätt med varandra. När samerna först skaffade sig tamrenar 200 efter Kristus, var det som lockdjur vid vildrensjakten, som dragdjur och för mjölkning.
Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Samiska gudar
Den förkristna religionens värld befolkades av gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida. Solen, Biejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Till solen offrades en vit ren.
Åskan, Horagalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, Regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.
Månen, Mánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller. ”Rádienáhttje”, Skaparen, var en vilande gud. Han, hans kvinna ”Rádienáhkka” och barnen "Rádienbárnne" och "Rádienniejdda", var de högre gudarna. De hade skapat jorden och dess varelser.
Barnen och kvinnorna hade sina egna gudar. Den viktigaste var Máttaráhkká, och hennes tre döttrar: Sáráhkká, Uksáhkká och Juoksáhkká. De bodde under kåtan.
Máttaráhkka gav människorna barn och såg till att havandeskapet gick bra. De tre döttrarna hjälpte till vid barnets födelse, bestämde om barnet skulle bli pojke eller flicka och vakade över barnet och hemmet.

På 1600-talet fördömde kristendomen den samiska religionen som helhet, man ansåg att det de höll på med var ingenting annat än ren djävulsdyrkan, samerna tvingades till kyrkan. Samtidigt var det många som valde att fortsätta offra till de egna gudarna och när kyrkan fick reda på detta var det hårda bestraffningar som väntade, samernas präster, nåjderna, brändes på bål, offerplatser, t.ex. ovanliga och vackra stenformationer, klippor, vattenfall m.m. skändades och brändes och de heliga trummorna förstördes. Kyrkan förhörde samebarnen för att få reda på om ritualer och så, därför tog man inte med dig barnen, vilket ledde till att ritualerna inte fördes vidare lika bra. Senare förbjöds även samiska namn. Kristna företrädare har i dagsläget bett om förlåtelse offentligt för de övergrepp som den kristna kyrkan gjort sig skyldig till.

Aboriginer
De allra första aboriginerna kom till Australien via Sydostasien. I Australien levde de ostört i minst 40 000 år innan andra folkslag kom. Vissa fynd tyder på att de faktiskt levt där i över 60 000 år.
Frågar man aboriginerna själva var de kommer ifrån, får man till svar att de alltid funnits där, enda sen drömtiden. Den Aboriginska kulturen i Australien är mänsklighetens äldsta kvarvarande obrutna kultur. Det är en kultur som trots enorma påfrestningar fortfarande kämpar för sin överlevnad

Precis som indianerna levde aboriginerna i stammar. Det fanns ungefär 500-600 olika stammar.
Varje stam bestod av en familj på cirka 15-30 personer. Varje familj kallades klan. Familjerna eller stammarna bestod oftast av två män som var bröder samt deras fruar och barn. Varje stam talade sitt eget språk. Aboriginspråken var inga skriftspråk. Förutom vardagsspråket hade de även ett speciellt rituellt språk och ett språk som de talade med de allra närmaste. Stammarna styrdes inte av en särskild hövding utan styrdes gemensamt av de äldre.
Aboriginerna saknar begreppet personlig egendom. Som nomadfolk har de av tradition förespråkat att ”jordens tillbehör tillhör alla som färdas på den”. Aboriginerna gjorde ingenting för att bruka jorden eller bygga hus. De flyttade mycket eftersom vädret styrde var de skulle bo. De bodde i enkla kojor, byggda av grenar och löv. De gjorde heller ingenting för att förändra miljön.


Drömtiden
Aboriginernas sätt att leva och trosuppfattningar grundar sig på föreställningen att människorna och den mark de bebor är oskiljaktiga. Platser och landmärken i naturen förlänas därför en oerhörd mystisk betydelse och utgör brännpunkter för religiösa föreställningar och ceremonier. Platserna förknippas med drömtiden, en helig heroisk tidsålder i det förgångna när människan och naturen antog sin nuvarande form, men det är också en tid som på ett invecklat sätt löper vidare in i nutid och sammanlänkar de levande med förfäderna. Varje människa, död som levande, har sin bestämda plats i en andligt och fysiskt enad värld.
Drömtiden är den tid som på några av de Aboriginska språken kallas för Tjukurrpa och alcheringa.
Det var alltså under drömmandet som förfäderna en gång i tiden kom fram ur jorden och ur havet, till utseendet såg de ut som en blandning mellan människor och totemdjur. Genom sina alldagliga aktiviteter såsom jakt, konflikter, kärlek, tankar och sånger så skapades berg, vattenhål, grottor, sjöar och allt levande på jorden. De vägar som förfäderna följde kallas drömspår eller sånglinjer och genom att följa dessa leder som tillhör Aboriginernas respektive totemgrupper och genom att sjunga de gamla sångerna, berätta de gamla historierna så går man in i drömmandets värld och förenas med förfäderna och landskapet. Uttrycket drömmandet syftar inte bara på förfädernas ursprungliga skapelseverksamhet utan också på en tidsdimension som hör samman med nuet. Landskapet är som en levande bok, där topografin är en som en bok som berättar om ursprunget, samtidigt som sånglinjerna som korsar kontinenten är heliga stigar vilka leder de initierade till evighetens dimension.
Drömtiden kan liknas vid en extra dimension av tillvaron, en dimension som har del i tid, rum och människans personlighet. Drömtid är allt det som i andra religioner betecknas som gudomligt. Tron genomsyrar aboriginernas hela liv och värld. Människor, djur, växter och jorden utgör bevis för drömtidens existens. Drömtiden existerar även idag lika aktuell som när jorden en gång i tiden skapades.

Aboriginerna idag:
Trots att Australien är ett av de länder i världen som har högst levnadsstandard, lever aboriginerna snarare i något som liknar ett av världens fattigaste länder. Av alla etniska grupper som lever i Australien har aboriginerna det värst, socialt och kulturellt sätt. De ligger sämst till i nästan allt i samhället om man ser till levnadsförhållanden, arbete och hälsa. En aborigin har cirka 20 år kortare medellivslängd än en icke-aboriginisk australier och spädbarnsdödligheten är hög om man jämför med icke-aboriginiska grupper. Ett skäl till allt detta är dels att aboriginerna i åratal fått försummelse från icke-aboriginiska politikers sida men också att lärarna, tills helt nyligen inte gjort mer än att bristfälligt lära aboriginiska barn att läsa och skriva, (många aboriginer är fortfarande analfabeter) och de har inte varit utbildade att ta hand om de aboriginiska barnens särskilda behov av särskilda aboriginiska studier. De flesta lärare har verkat helt ointresserade av att ge barnen de fördelar som en utbildning för med sig. Men med egna ansträngningar och med lite hjälp från regeringen, har nu aboriginerna fått större möjligheter att kunna utbilda sig till exempelvis läkare, jurister och lärare.

Australien var andra land i världen att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor 1902 men det dröjde enda fram till 1960 innan aboriginerna fick rösträtt. Innan dess räknades de inte ens med i invånarantalet.
Många aboriginer är alkoholiserade och drogberoende. De lever i städernas utkanter eller fattiga områden. Många aboriginer lever som lågutbildad eller i fattigdom och är hemlösa. En del kan bara få en hyfsad levnadsnivå genom låg utbildning eller att stjäla. Arbetslösheten är hög och det beror främst på dåliga utbildningar, samtidigt beror de dåliga utbildningarna på förtrycket som mot aboriginer. Hela 30 % av aboriginerna är arbetslösa till skillnad från den vita befolkningen där det bara är 9 % som är arbetslösa. Aboriginernas löner är lägre än de vitas och det säger ju självklart att aboriginerna fortfarande är väldigt diskriminerade. Lönen ska inte bero något på vilken etniskfolkgrupp du kommer ifrån.
I byarna i Arnhem Land och andra Aboriginska landområden runt om i Australien så utövas än idag de urgamla ceremonierna. Här kan man på dagarna möta dataexperten, lärarinnan eller bilmekanikern som senare på kvällen tagit av sig arbetskläderna, och med målad kropp deltar i en Corroboree.
Här pågår livet med en fot i den gamla världen och en i den moderna. Det är givetvis inget bekymmerslöst paradis ute i byarna även om livet där oftast är bättre än i storstäderna och det finns ingen anledning att skönmåla situationen. Arbetslösheten är hög, husen är ofta slitna och nedgångna, problem med alkohol och droger är något man brottas med varje dag. Fördelen med livet ute i byarna jämfört med storstäderna är dock att man lever så nära sin ursprungliga kultur som det överhuvudtaget är möjligt i dagens moderna samhälle.

Konvention 169
FN:s speciella organisation ILO värnar om ursprungsbefolkningar runt om i världen, den är en av få internationella organisationer i världen som har en konvention som särskilt behandlar ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Konvention nr. 169 erkänner ursprungbefolkningarnas fulla sociala, kulturella och religiösa sätt. Andra saker som ska respekteras och skyddas är de egna institutionerna, bevarandet och utvecklandet av de egna kulturerna och levnadssätten, och rätten till de traditionella landområdena. Konvention 169 ses av ursprungsbefolkningar världen över som ett stort steg framåt när det gäller deras egna rättigheter, även om den har fått en del kritik för att den inte tar upp ursprungsbefolkningarnas krav på självbestämmande. Sverige har ännu inte skrivit på konventionen, detta för att de inte anses nå upp till de krav som finns för samernas rätt till mark. Men om Sverige till slut vill skriva på så skulle det innebära enorma förbättringar för de samiska folket. Rätten till mark, möjligheten att renarna får den plats de behöver och så vidare. Konvention 169 tar upp precis de grejerna som samerna kämpar för att få behålla. Men sverige vill inte skriva på, för man vill inte se samerna som sveriges ursprungsbefolkning.



Likheter och skillnader mellan naturreligioner.
Det är bra många fler likheter än skillnader för naturreligioner.
Det finns inget speciellt gemensamt ställe där naturreligioner finns. Utan det är utspritt över hela jorden, Afrika, Nord- och Sydamerika, Australien samt rund nordkalotten.
I naturreligioner har man annorlunda myter om hur man tror att jorden har skapats, och gudar som styr och ställer. I naturreligioner tror man att allt är själsligt. Alla föremål på jorden har en egen själ, alla stenar, träd, djur har egna själar. Naturfolken har alla några slags ritualer, exempelvis; Där barn blir till vuxna, man gifter sig etc. då håller man en liten ceremoni, man får exempel en uppgift.

Man använder sig av ritualer för att bota sjuka, kalla på högre makter exempelvis om man vill ha regn, gör man en regndans. Man gör alltså religiösa handlingar för att söka hjälp eller hopp hos de högre makterna. Ritualerna och myterna är jätte viktig för naturfolken, dom dyrkar naturfenomen därför oftast är dom jätte beroende av det för att kunna leva.
Exempelvis om du lever i Australien, du bor just i de torraste delarna, för att du ska kunna leva behövs vatten, därför tillber du dina gudar för att få vatten. Är du eskimå har du levnadsförhållanden på snö och is. Därför finns det exempel inget ord för krig, men hur många olika ord som helst för snö. Vi säger snö,  tösnö och skare på sin höjd. Eskimåer lever av fisk, isbjörn, säl och andra djur som lever i deras territorium.

Det konstiga är hur folket som bor i Australien, Syd- och Nordamerika, Afrika etcetera kan vara så otroligt lika till sätten. Det beror kanske på att folket har valt att stå utanför det moderna samhället och alltid har varit så (utanför). Därför har dom utvecklat sig, lever av naturen, dyrkar de naturfenomen som gjort det möjligt till liv i just de ställen där dem bor.

Sammanfattning/Slutdiskussion:

Samerna var en av första människorna som äntrade norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland när inlandsisen började smälta, om samerna var först i Sverige kan man diskutera, det är väldigt stora debatter om samerna har rätt till betesmark eller inte. Små grupper av samer bosatte sig på isfria landremsor som hade en natur som var rik på bytesdjur, fisk, ätbara örter och bär.
Små samhällen bildades med omkring 30 personer som flyttade runt mellan olika platser för att jaga eller fiska. Samerna har bibehållet och utvecklat sin speciella kultur trots årtusenden av förtryck och maktfullkomlighet från omgivande folk och samhällen. Samernas förkristna religion var jägarsamhällets sätt att förhålla sig till naturen, bytesdjuren och vädret. I den förkristna religionen ansåg man att naturen var besjälad. Trosföreställningen var en del av samhällsordningen. Allting levde och vördades.
Samer använde först tamremar som lockbyte, dragdjur, och för mjölkning.

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler. Att kyrkan förbjöd samer att ha sin egen religion och tro var absurt. Ingen kan bestämma vad man ska tro på eller inte.

Aboriginerna kommer ursprungligen ifrån Australien och levde där ostört minst i 40 000 år. Men enligt dom själva har dom alltid funnits där, sedan Drömtiden. Aboriginerna menar att hela världens skapelse skedde genom en dröm. Det var då förfädernas drömtid skapade jorden och människosläktet. Precis som indianerna levde aboriginerna i stammar. Varje stam bestod ungefär av 15 – 30. Aboriginerna gjorde ingenting för att bruka jorden eller bygga hus. De flyttade mycket eftersom vädret styrde var de skulle bo. Aboriginerna bodde i enkla kojor, byggda av grenar och löv. De gjorde ingenting för att förändra miljön.
Dom utför magi, både för att bota sjuka samt förutspå död. Detta görs med hjälp av stenar benknotor och fjädrar. Dom står naturen mycket närmare än vad vi. Det är inte gud som står i centrum, men vänder sig till exempel till förfäderna som kan hjälpa dem vid behov men också straffa. Det är människans överlevnad som är viktigast, och med många föreställningar och ritualer för att få livet att fortgå, både för djur människor och växter. Aboriginerna saknar begreppet personlig egendom, de har av tradition förespråkat att ”jordens tillbehör tillhör alla som färdas på den”. Aboriginerna gjorde ingenting för att bruka jorden eller bygga hus. De flyttade mycket eftersom vädret styrde var de skulle bo. De bodde i enkla kojor, byggda av grenar och löv. De gjorde heller ingenting för att förändra miljön.

Om dessa naturreligioner är ett problem för utvecklingen i samhället, kan man fråga sig.
Vi tror att det inte finns något speciellt svar, utan att det handlar om balans. Dom lär faktiskt vara båda dels. Det är väll bra att alla inte är likadana och att några sticker ut och kan vara ursprungliga. vi tycker det är bra, om vi exempel åker till Sydney för att besöka deras katedral. När vi kommer in i katedralen står det ett gäng ungdomar som precis håller på att konfirmeras. Efter konfirmationen var det dop. Det var precis som hemma, när våra nyfödda släktingar döptes, och när storebrorsan konfirmerades.
Det skulle iallafall inte ge oss så mycket upplevelse och nya intryck. Vi skulle inte minnas vårt besök i Sydney som speciellt, utan vi skulle känna igen det.
Det skulle inte vara så kul att resa, flytta och leva om allt är likadant över hela vår moder jord. Vart du än kommer, tänker alla likadant, har samma syn på livet och samma religiösa handlingar. Det finns inga nya intryck att ta in. Det låter inte heller så självklart och kul.
Om man nu lever i en stam, men vill bryta upp och bli delaktig i den moderna världen, kan man förmodligen bli förvi...