Energikällor ur miljösynpunkt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kärnkraft

Kärnkraften i sig är en väldigt ren energikälla. Den ger knappt inga utsläpp alls. Det är ett starkt argument kärnkraftsvännerna kör med. Så långt låter ju allt bra. Problemet med kärnkraften är framför allt avfallet.
Det är det farligaste avfall människan någonsin skapat och avger mycket kraftig gammastrålning i flera hundra år. Hanteringen och tillverkningen av det radioaktiva avfallet är givetvis den störstamiljöboven. Att tillverka bränslet är en
energikrävande process som ger utsläpp av växthusgaser och ämnen som bidrar till försurningoch övergödning. Även kärnkraftverken och förvaringen av bränslet ska byggas vilket ger utsläpp och tar energi och material. Själva driften av kraftverket kräver vissa resurser också. Sist men inte minst så måste man ha uranet för att det överhuvudtaget ska fungera. Själva brytningen av det tar viss energi och det är ett farligt arbete, de flesta som jobbat i urangruvor dör i cancer. I Sverige bryter vi därför inte vårt uran själva, utan importerar. Genom transporterna med uranet får vi ytterliga utsläpp.

Om ett kärnkraftverk skulle haverera, så som i Tjernobyl, får det fruktansvärda följder. Det föds till exempel fortfarande barn som är missbildade pga. det radioaktiva molnet som spreds över Europa. Därför krävs det enorm säkerhet på kärnkraftverken.

Radioaktivt avfall

Till skillnad från många kemiska gifter avtar skadligheten med tiden. Ämnet är ostabilt i sin kärna och kommer att sönderfalla till nya stabila ämnen. Problemet är att sönderfallet tar så lång tid och under tiden processen sker, måste ämnet isoleras. Radioaktiva föremål är nämligen farliga för människan. 1977 bestämde riksdagen att kärnkraftsföretagen själva skulle ta hand om det farliga avfallet. Då gick företagen ihop och bildade SKB – Svensk Kärnbränslehantering ABAvfallet delas in i tre olika grupper beroende på vilken mängd radioaktivitet det har; Låg-, Medel- och Högaktivt.

Det lågaktiva avfaller består främst av rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder, plast, papper, kablar och verktyg. Det tar ca 50 år för radioaktiviteten att avta. Det brännbara avfallet skickas till förbränning och sedan skickas askan till SFR. Det som inte kan brännas skickas direkt dit.

Till det medelaktiva avfallet räknas filter, jonbrytarmassor och skrot. Här behövs ca 500 år av förvaring. Man tar hand om det genom att först blanda det med betong. Sedan gjuts det in i en sorts plåt- och betonglådor som kallas kokiller. Lådorna placeras sedan ett tag i ett mellanlager på kärnkraftverket, för att sedan skickas till ett bergrum på SFR Forsmark.

Det högaktiva avfallet som består av det förbrukade bränslet och även vissa reaktorsdelar behöver hela 100 000 år på sig innan radioaktiviteten är borta. När det har bytts ut har det mycket radioaktivitet och ger ifrån sig mycket värme. Det placeras därför direkt i vattenbassänger på kärnkraftverket. Vattnet både skyddar mot strålning och kyler bränslet. Efter ett år i vattenbassäng flyttas det till CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn. Där får det stanna i 40 år i vattenbassäng. Radioaktiviteten är nu minskad med 90%. Än så länge har vi inget avfall som har gjort sina 40 år där, men det kommer givetvis att behövas ett slutförvar. Därför ska man bygga ett djupförvar 500 m ner i urberget som inte kräver någon skötsel. Det ska stå klart år 2015.



I Sverige har vi haft kärnkraft sedan 1972. Om man har 10 reaktorer igång i 40 år kommer det skapas 250 000 m3 radioaktivt avfall. Det är ungefär 1/3 av Globen. Frågan är då vart man ska göra av allt avfall. Det är väl ingen som vill ha ett djupförvar av kärnavfall i närheten? Det är en av många frågor som återstår kring kärnkraften. Jag tycker till exempel att man ska tänka mer på själva brytningen och människorna som får arbeta med det. Eftersom vi inte ens bryter vårt eget uran i Sverige förstår man ju att det är farligt. Ska vi då utsätta andra fattiga människor i mindre utbildade för riskerna det innebär bara för att vi har råd? Andra frågor man ställer sig är om man kommer att kunna göra något åt det i framtiden. Ska i så fall avfallet förvaras så att framtida generationer kan komma åt det ifall de kommer på ett sätt att göra avfallet ofarligt? Om man kommer på ett sätt att få bort radioaktiviteten efter bränslet är förbrukat, så kan kärnkraften bli den optimala energikällan.

Vattenkraft

Vattenkraften är den viktigaste av de förnybara källorna för elproduktion. Tyvärr varierar tillgången under året
och sammanfaller inte med energibehovet och därför bygger man magasin där vatten lagras. När man bygger magasinen krävs stål och betong. Det ger utsläpp av koldioxid, svavel- och kväveoxider. Jord och stenmassor ska även flyttas och maskinerna som används ger utsläpp. Själva byggandet i sig och utsläppen det ger är ju bara en engångsföreteelse och är egentligen inte så viktigt. Själva vattenkraften kommer inte att ge ifrån sig några utsläpp.

Det är kanske inte magasinen i sig som påverkar miljön, utan det förändrade vattenståndet. I vissa älvar kan det förändras så mycket som 30 m. Själva byggnaden förändrar bara landskapet. Vattnet leds till kraftverket i långa tunnlar. Det innebär att vattenflödet i älvfåran minskar eller till och med försvinner helt. Detta påverkar djur och växter i strandzonen. Den kommer att förlora en stor del av sin biologiska mångfald. Fiskarna får problem. Laxarna har Tex. mycket svårt att vandra när man byggt vattenkraftverk. Därför bygger de speciella laxtrappor. De planterar även in ny fisk och gör liknande saker för att förbättra det försämrade läget. Det brukar i alla fall inte bli värre än att vattendragen fortfarande kan användas som fiskesjöar.

Även älven nedanför vattenkraftverket påverkas genom minskat flöde. Det medför att det blir svårare för vissa arter även där att klara sig. Fast för andra arter kan det bli bättre. Man kommer i alla fall att få en förändrad fauna.

Vindkraft

Vindkraften kan ses som en av de mest fördelaktiga energikällorna. Vindkraftverken ger inte ifrån sig några utsläpp och är en förnyelsebar energikälla. Tyvärr genererar den inte så mycket energi och kan ju bara användas vid blåst. Vindkraftverken förändrar främst landskapsbilden, men man har gjort många undersökningar och folk stör sig inte så mycket på det. De påverkar inte driftområdet så jättemycket. Vissa förändringar i fågellivet kan dock ske och man anlitar alltid ornitologer innan man placerar ut ett nytt vindkraftverk. Annars så är den enda negativa saken att den ger ifrån sig ett visst ljud, men det märks knappt eftersom man placerar dom på de blåsigaste ställena, ofta nära havet, där de naturliga ljuden överröstar kraftverken.

En annan mycket positiv sak är att det inte blir något avfall. När kraftverken efter 20-30 år behöver förnyas eller monteras ner kan materialet återanvändas. Även området där det stått återställs helt. Hade vindkraften ...