Tåget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ångloket som var det första fordonet på räls var byggd på en högtrycksångmaskin som Richard Trecivick byggde när watts patent på ångmaskinen tog slut. R. Trecivick byggde det första ångdrivna fordonet. Ångdrivna fordon började användas på riktigt när man år 1812 anlade en kolbana för att kunna köra ångloket på bana för att dra kolet. Detta ledde till en explosion i ånglokets utveckling och flera olika kolföretag köpte lok för att kunna konkurera med dem som hade lok. Men efter ett tag började människor hoppa upp på kolvagnarna bara för att få åka tåg vilket ledde till idén med passagerartransport och det i sin tur ledde till öppnandet av världens första passagerarlinje mellan Manchester och Liverpool år 1830 och bara 140 år senare fanns det ungefär 8000 Km järnväg bara i Storbritannien och järnvägen spred sig ut till Europa och man band samman Usa: s öst och västkust med Union Pacific-järnvägen. Innan tåget fanns fick man förlita sig på häst och vagn och man kunde inte färdas så långa sträckor på en dag så att om man skulle resa långt tog det lång tid men med tåget tog det kort tid att resa långa sträckor vilket är något vi individer kanske tar för givet idag.
Det speciella med järnvägen var att man kunde åka snabbare än vad en häst kunde springa och järnvägen har förändrat hela samhället på bara några deccenier och förenklade transporten för både privatpersoner och gods såsom delar till motorer, bilar m.m.

En av de kanske viktigaste händelserna i tåget/järnvägens historia vad det gäller passagerartransport var en tävling som ägde rum i England 1829 där fem olika lok tävlade mot varandra om vem som var snabbast, med i tävlingen var Stephenson med sitt lok ”The rocket”, John Erikssons ”Novelty” (Eriksson var även känd för att ha byggt ett bepansrat slagskepp) och tre till varav en blev diska för att ha gömt en häst i loket. Snabbast var Stephenson med sitt lok ”the rocket” och han fick äran att bygga både lok och järnväg till det Engelska järnvägsnätet andra järnvägsnät runtom i Europa. Stephenson dimensionerade spårens bredd till samma bredd som de romerska hästvagnarna hade, vilket var 1455 mm i bredd och det byggde han i nästan hela Europa för att man inte skulle behöva lasta om lok och vagnar vid gränserna för att tågen inte passade rälsen.

I Sverige så presenterades de första planerna på järnvägsnät år 1845 och svenska staten började bygga på den i början av 1850-talet. Ett stort genombrott för svenska järnvägen var när staten vid år 1853 – 54 bestämde att stambanan skulle dras av staten. De första stambanesträckorna stod klara var Göteborg – Jonsered och Malmö – Lund vid år 1856.

Den första modellen av ett ånglok såg ut som en liggande ångmaskin på en tågvagn och funkade genom att man.

Eldade och ledde värmen i rör som är omgivna av vatten som sedan övergår i ånga som går via ångdomen och pådragsventilen till slidskåpet där ångan leds till höger eller vänster sida om kolven. Sliden styr även ångans utlopp från den andra sidan kolven. När kolven som i detta fall påverkas omväxlande från den ena till den andra sidan kallas ångmaskinen dubbelverkande. Från kolven leds kraften vidare igenomstången till tvärstycket och genom vevstaken till vevaxeln där svänghjulet sitter. Sliden manövreras i detta falla utav en länkmekanism. Svänghjulet är i det här fallet det drivande hjulet som drar loket framåt (ångmaskinen överför kraften till två parallella hjul).

I slutet av 1800 – talet så utvecklades det elektriska loket som nu idag ha slagit ut ångloket och används mycket världen om, nu änder man de i Londons tunnelbana som är den äldsta tunnelbana i hela världen, vid starten av tunnelbana så var de enda brukbara loket ånglok för det fanns inge elektriska lok då. På de spår som var för dyra att elektrifiera körde man ända in i mitten hav 1900 – talet ånglok på de sträckorna men då kom dieselloken och ändrade på allting, dieselloket som bar med sig sin energikälla genom att de hade en motor som drevs på diesel och genererade el som drev motorerna i ”boggierna” som är hjulparen. Elektriska lok och diesellok har samma funktion bara det att elektriska lok tar elektricitet från en yttre källa medan diesellok bär med sig sin egen el-källa.

Idag så finns det supertåg såsom X200 och TGV (Train á Grande Vitesse = tåg med hög hastighet) de är utvecklade för att man ska kunna ta sig från punkt A till punkt B så snabbt som möjligt, tågen är optimerade för att köras på väldigt raka spår för att hålla en väldigt hög hastighet.

Jag tror att i framtiden kommer det att finnas tåg som är så snabba så att de är väldigt likgiltiga alternativ till flygresor och att tågresor kommer att bli billigare för varje år och deccenie som går.

Följder för individen, samhället och miljön

Följder för individen att tåget kom till är bara positiva genom att individen fick möjligheten till snabb förflyttning mellan Punkt A till punkt B vilket gjorde att långa och dyra resor blev till korta resor till ett medeldyrt pris.

Följder för samhället blev att samhället blev modernare p.g.a. den här sortens kommunikation och de har kunna tjäna pengar på den s.k. tågturismen vilket ger staten mer pengar i form av skatter turisterna spenderar i landet.

Följder på miljön har blivit att skogar kanske har stått i vägen för järnvägen och farit illa men eftersom att utvecklingen har gått framåt och vi människor har blivit mer miljömedvetna har det betalats tillbaka till skogarna genom att man har antingen planterat nya träd eller satt kapningsförbud på de träden som finns i skogen och liknande. Ur föroreningssynpunkt har det dels blivit s...