Telefonen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Telefonen
Många vet, eller tror sig veta, vem som uppfann telefonen. Alexander Graham Bell är ett välkänt namn. Alexander Graham Bell föddes den tredje mars, år 1847 i Edinburgh, Skottland. Hans uppfinning var för det första mycket enkel och skulle inte ha kommit långt utan att ha förbättras av andra uppfinnare. Alexander Graham Bell var långtifrån ensam om idén, men turen var på hans sida. Bell var professor i röstfysiologi, uppfinnare och dövlärare. Son till Alexander Melville. Tillsammans med sin far så försökte Bell hitta metoder att göra ljud synliga för döva. De gjorde tester på telegrafen.
Bell tog patent på uppfinningen den sjunde mars år 1876, och det var i sista ögonblick för att bara några timmar senare så lämnade en amerikan, vid namn Grey också in en patentansökan på en telefon. Det blev långa konflikter mellan Bells och Greys bolag om rätten till telefonen. Men Bell segrade och hans försprång framför sina konkurrenter betydde en miljonförmögenhet. Bell använde den förmögenheten patentet gav, bland annat till att stödja forskning, särskilt om döva.
Föregångarna till telefonen var egentligen bara två stycken. Den första är en vanlig spänd tråd, en "burktelefon". Man har två burkar och en spänd tråd mellan burkarna. Den andra är talröret, en gammal, kanske till och med antik uppfinning. Sådana användes framför allt för kommunikation mellan maskinrummet och kommandobryggan på fartyg. Talröret kunde bara ha ett avstånd på Ca 200 m för att man skulle kunna kommunicera med varandra.

Så här fungerar en telefon: Det världsomspännande telefonnätet gör att vi kan ringa till vem som helst i hela världen som har telefon. När du ringer från din telefon där hemma går samtalet via metallkablar, radiolänkar eller fiberoptiska kablar genom en rad lokala telefonväxlar och huvudväxlar som leder till en annan telefon. (En mobiltelefon tar via radio kontakt med en basstation i närheten).

Den telefon som Alexander Graham Bell uppfann fungerade på detta sätt: Inuti telefonen fanns en tunn metallplatta och ett membran upphängt framför en elektromagnet. När ljudvågorna träffade membranet så började det svänga och det skapades elektricitet i elektromagneten. Elektriciteten leddes sedan vidare i teleledningar till en annan telefon, där träffade den en annan elektromagnet som fick ett hörmembran att svänga, då bildades ljudvågor så att det uppstod ljud. På Bells tid var det ett slutet system mellan två telefoner och med det menas att man bara kan ringa mellan två telefoner.
Det här är spekulationer om den framtid som är mest trolig. Alla nya uppfinningar verkar vara så komplicerade och avancerade och det var nog inte många som trodde att det skulle finnas en telefon i varje hem då telefonen för...