Hinduismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hinduismen
den eviga sanningen



Inledning

Jag valde att skriva om hinduismen eftersom jag tyckte det var en mystisk religion med alla sina gudar. Eftersom hinduismen var den religionen jag viste minst om av de fyra så tyckte jag att det var mer intressant att skriva om den.
Hinduismen var också intressant att läsa om, och likheterna med andra religioner var slående. Jag anser att hinduismen är en av de svåraste religionerna att förstå sig på, eftersom det finns så många olika trosuppfattningar och olika sedvänjor i den. Jag anser inte att Hinduismen borde kallas för en religion, för mig verkar religionen mera vara hela deras civilisation.
Hinduismen är en religion med mycket regler om uppträdanden mot andra människor, djur och gudar. Alla ska behandlas på sitt vis. Djuren är oftast mer värda än en människa för hinduer.
Kastsystemen och karma samt återfödelsen anser många är typiskt för hinduismen. Jag anser att det inte är det som är hinduismen, hinduismen går inte att sätta in i en ram, det finns för många grenar inom religionen.


Hinduismens historia

Från början bodde det dravider (ett mörkhyat folk) vid Indusfloden. Omkring år 1500 f.kr. kom det ett ariskt folk från Irans slätter som delvis hade flyttat sig till Europa dels till Indusdalen. Arierna var ett ryttarfolk som trodde på många gudar, t.ex. på åskguden Indra som motsvarar Zeus vi den grekiska mytologin och Tor i asatron. Indra var våldsam och krigisk, han hade solen som en draghäst för att komma så snabbt som möjligt till sina dyrkare, han var natt och dag, gott och ont osv.
En annan teori om hur hinduismen uppstod är att ett folk från Irans slätter förflyttades delvis mot Europa och delvis mot Indusdalen. Arierna var ett ryttarfolk och hade många gudar. Det sades att arierna kom och invaderade Indusfloden vilket resulterade i att folken blandades och hinduismen uppstod.
Draviderna var inget lågt ”utvecklat” folk. De hade välordnade stadsplaner, rinnande vatten i husen och till och med vattentoaletter. De flesta av draviderna var jordbrukare och dyrkade fruktbarheten och tillbad himmel, sol, vind och vatten.
Hinduismen är en av de äldsta religionerna i världen. Ursprungligen från Indien. Hinduismen är mer än en religion, den är närmare en totalt genomsyrad kraft i det indiska samhället och utgör hela den indiska kulturen och civilisation.
1 000 år före Kristus kom Islam till Indien och har haft inflytande på de hinduiska kvinnornas avskildhet från samhällslivet och deras beroende av männen.
År 600 förre Kristus ändrades hinduismen på grund av massor av religiösa uppror och att många hinduer konverterat till andra religioner som buddismen och jainismen. En ny era uppenbarade sig för hinduismen.
År 326 före Kristus kom Alexander den stores arméer för att forska och erövra nya delar av världen. Det var sedan länge känt för indierna att de fanns ett hot i nord – västra Indien. Så härskarna i Indien samlades under enad flagga för att kunna stå emot hotet. Det skapade det som senare blev känt som Mauryanska riket. Men det visade sig att Alexander den stores arméer vägrade att gå längre an till Indusfloden. Men politiken i Indien var redan ändrad, och religionerna beblandade sig och ändrades.
Kejsaren i Mauryanska riket hade stort inflytande på religionerna i Indien. Omkring år 250 före Kristus blev Ashoka kejsare över riket. Han ville utvidga gränserna och få en större geologisk bild på kartan osv. efter många blodiga år sökte han tröst i buddismen. Buddismen och jainismen fick kejserligt stödd i över tusen år och är en av förklaringarna till den stora avsaknaden av hinduiska monument osv. men hinduismen överlevde inte genom att kriga fysiskt mot dom, utan de van i längden med deras intelligens.
Under de första århundradena efter Kristus var det en enorm kreativitet i Indien. Det var teater, poesi, Historier, musik osv. detta visade tydligt att det var många förändringar i Hinduismen under den tiden. Verk skrevs som blev heliga skrifter osv.
Under Indiens tidiga medeltid hade de högt utvecklad astrologi. Det har skrifter som tyder på att de byggde upp sina liv runt sina horoskop. Stjärnor, månens faser och månadens dagar samt dagens timmar var mycket viktiga i en hindus liv. Astrologin spelar fortfarande en stor roll i hinduismen, innan man gifter sig studerar man brudens och brudgummens horoskop under en lång tid for att rätt dag ska väljas ut till bröllopet. Astrologin var som vatten, ett av de viktigaste elementen i hinduismen.
På 400 – och 500 – talet efter Kristus blev hinduismen den ledande religionen igen och en världsreligion. Då byggdes många stora storslagna hinduiska tempel för att hedra ”segern” och för att hedra gudarna. Detta var Hinduismens renässans tid. När man byggde tempel var ikonografin mycket viktig. Detta hade man eftersom de flesta inte kunde läsa.
På 1000 – talet efter Kristus verkade ett antal externa och interna krafter i Indien, så att hinduismen fick sin nutida form. Den första och tydligaste kraften utifrån var muslimernas ankomst. Muslimer från central Asien och Afghanistan fick det största inflytandet på livet i Indien. En av ändringarna var att de flesta hinduer förkastade islam och stärkte sin egna religion på det sättet.
Mellan 1700 – och 1800 – talet tog britterna över Indien, men detta rubbade inte hinduismen. Istället började den sprida sig till västvärlden.
Under 1800 – talet blev hinduismen gradvis medveten om sig själv på ett nytt sätt. Hinduerna började definiera sig skarpare i kontrast till de andra religionerna som islam och kristendomen.
Namnet Hinduism fick den samling av religioner som fanns i Indien på 1800 – talet. Hinduism kommer ursprungligen från det persiska ordet hindu som symboliserar det folk som hörde till Indus Floddal. Hindu i sin tur betyder indisk.
1950 det självständiga Indiens grundlag antogs och kast systemet upphävdes enligt lag. Men de flesta tycker fortfarande att kasten är en självklarhet, till och med de från de lägre kasterna tycker så.
1990 försökte man att stifta en lag som skulle ge de låg kastiga större möjlighet att få arbeta som välavlönade tjänstemän. Men många var emot förslaget och vissa begick till och med självmord på grund av det. Vissa studenter brände sig själva till döds i protest.
Hinduismen är den dominerande religionen i Indien, och är den tredje största religionen i världen. Det är Sri Lankas stadsreligion.

Vilka är hinduer?

Indien har ett invånarantal på omkring en miljard, och utav dem betraktas 80 % vara hinduer. En miljard av världens befolkning kallar sig på ett eller annat sett sig själva för hinduer. I Sverige beräknas det finnas några tusen hinduer, varav några hundra är involverade i Hare Krishna rörelsen.
En lärd munk sa att den som födds in i ett kast, tror på själavandringen och försöker följa veda böckerna är en riktig hindu.
En riktig hindu är en vegetarian eftersom den inte vill släcka några liv. Men det kan förekomma i låg kastiga ställen att de har höns och andra djur de slaktar.

Gudar/gudinnor

Det finns en mängd gudar och gudinnor (polyteistisk). Gud anses finnas i allt och alla (panteistisk). En del byar och städer har även egna gudomliga väsen. Populära gudar Krishna, Vishnu, Shiva, Kali och Rama. En populär gud bland barn är Ganesha, klokhetens gud.
De flesta tror på flera gudar, men det förekommer också en tro på en enda gud. Att gud är alla andra gudar i olika skepnader.
Tron på en gud är vanligast bland präster (Brahminer) vilka menar att alla avbilder av de olika gudarna och gudinnorna egentligen är olika utryck för samma gudomliga kraft. Monoteism = tron på ett flertal gudar och uppfattningen att gud är en.
Universum är varken skapat av Shiva eller av Vishnu eller av Brahma eftersom universum enligt hinduerna alltid har funnits.
Det sägs att Hinduismen har mellan ”tre” till 330 000 000 olika gudar och andeväsenden.
Avatar är en gud som kan uppenbara sig i en mänsklig gestalt.

(Treenigheten) Trimurti: Shiva, Vishnu och Brahma.

Shiva: Shivas historiske föregångare var den vediske guden Rudra. Han betraktas som en frälsande gud. I myterna framstår Shiva oftast som asketisk och erotisk, skoningslös och fylld av nåd. Han är läraren och yogin, han besegrar begäret (kama) och döden, Han förintar demoner och näpser gudar och brahmaner.
Han är allt och visar sig alltså i många olika former. I Shiva purana har han mer en tusen namn t.ex. Mahesvara, kunskapens herre och Mahakala, tidens herre eller Nataraja, dansens konung. Han är skaparen, förstöraren och bevararen (och fruktbarhetens). Han är allt gott och ont. Och han avbildas ofta med tre ansikten. Varav två är vända från varandra. Manligt och kvinnligt, Bhairava förstöraren och rogivaren. Eller stor yoga och skicklig hushållare. Och tredje lugnt och fridfullt försonade dem.
Hans stad är Varanasi och alla som dör där kommer att gå direkt via döden till honom. Även om människorna är belastade av dåligt karma. Shiva tillbeds ofta genom linga, manlig energi omgiven av Yoni, den kvinnliga källan till liv. Enligt Shiva puranas är det inte lingan som dyrkas utan den som symboliseras av lingan. Han kar ett lodrät streck i sin panna, precis som Vishnu.
Han skildras oftast dansande i en ring av eld. Hans dans håller universum i rörelse, dansen förstör allt, håller det i rörelse. Och skapar.
Maudari är huvudorten för Shiva dyrkare. Där finns ett stort tempel med massor av bilder på honom.
Shivas (röda) kropp insmord i vit aska, med en blå hals (sedan han räddat världen genom att dricka ett förintande gift). Bland hans flätor, uppbundna på huvudet, återfinns dels månskäran, och Ganga (gudinna över Ganges) i pannan har han ett tredje öga, runt halsen bär han ett radband av rudraksha nötter. Bland de föremål som avbildats i hans händer finns treudden (trishula), yxan, damaru – trumman, och kraniet. Han kan också avbildas som en ”halvkvinna” varvid hans vänstra kroppshalva är hans gemåls.
Shiva har ett riddjur som heter Nandin och han är en vit tjur. Han finns nästan alltid avbildad på Shivas kultplatser.
Han är ofta försjunken i trance högt uppe på Himalayas vita berg. Det sägs att han bor där på dagarna och röker hasch.

Vishnu: återfödds i barnet Ram i Ramayana berättelserna. Han är all kraft och energi som finns i allt som lever och är till. Om han inte skulle ha funnits, skulle ingenting finnas nu. Många säger att han är den enda guden som finns. Han är även den guden som har flest dyrkare. Han har ett lodrätt märke i pannan och i sina händer håller han ett föremål som symboliserar hans makt. Hans dyrkare brukar rita det lodräta märket i sina egna pannor.
Hans fru heter Lakshmi.
Krishna heter Vichnu i en b
erättelse då han var koherde.
Han avbildas alltid med en lotusblomma hållande i handen. Han håller också i en snäcka, en diskus och en klubba. Han är blå och har fyra armar. Han bär en kungakrona och smycken. När han vilar skildras han liggande på den tusenhövdade ormen Ananta.
Han riddjur är rovfågeln eller fågelmänniskan Garunda.
Han kan uppenbara sig i tio olika inkarnationer för att närma sig människorna;
 Fisken (Matsya)
 Sköldpaddan (Kurma)
 Vildgalten (Varaha)
 Människolejonet (Narasimha)
 Dvärgen (Vamana)
 Parashurama (Rama med yxan)
 Rama
 Krishna
 Buddha
 Kalkin

Lakshmi: hon är Vishnus hustru. Om man vill ha ett rikt liv ska man offra till henne. Hon är rikedomens och lyckans gudinna, en lyckobringande gudinna. Hon avbildas oftast stående eller sittande på en lotusblomma. Hon är en av de populäraste gudomligheter i den hinduiska tron. Det sägs att hon är skapad ur oceanens skum.
Hon är inte bara rikedomens och lyckans gudinna utan också fruktbarhetens, framgångens, välståndets, överflödets och regentskapets gudinna.

Ganesha: han har ett elefant huvud. Han är kunskapens, lyckans och välgångens gud och populär bland barn. Han är Shivas och Parvatis son. Han håller i en käpp, en vattenlilja och en sötsak, han har ett blomhalsband och en huvudbonad. Som riddjur har han en mus.
Andra namn för honom är; Ganpathy, Ganpati, Ganesh och Gajanana.
Enligt en legend fick han sitt elefant huvud efter en incident då Shiva kom hem efter en lång resa. Shiva kände inte igen sin son som under resan vuxit från barn till ung man. I vreden trodde Shiva att han var en älskare till Parvati och högg av hans huvud. När Shiva upptäckte sitt misstag skickade han ut sina tjänare för att hämta det första huvud de kunde finna. Detta råkade sitta på en elefant.
Det är också en alledning till varför han är den gud som tillbeds först, Parvati tvingade Shiva att lova att sonen skulle tillbedjas först av alla andra gudar. Kanske som en liten kompensation för att få leva med ett elefanthuvud.

Brahman: är världssjälen och den största av alla gudar. Men vår tid dyrkar inte honom, det finns bara ett enda tempel tillägnat till honom. Vissa hinduer påstår att han och Vishnu är en och samma gud.

Brahma: bestämde vilket kast alla skulle ha. Han är skapar guden. Han ger liv åt jordens växter och djur och det var tack vare honom som människorna skapades. Det är inte så många som dyrkar honom nuförtiden. Han är nästan som bortglömd. Han är lätt att skilja från de andra gudarna. Han har nämligen fyra huvuden (som representerar de fyra vädersträcken) och fyra armar som han bär vedaböckerna i.
Man kan läsa om honom i Upanishaderna. Han håller i ett radband, en helig bok, en sprira och en vattenkruka. Han avbildas oftast sittande på en lotusblomma och han rider oftast på en svan.
Brahmas attribut är en lotusblomma som symboliserar att han kommer från sig själv och inte är avlad.
I många myter framstår Brahma som hjälplös inför demonernas tilltagande inflytande och får söka sin tillflykt hos någon mäktigare gud.

Saraswati: hon är vishetens och lärdomens gudinna. Hon är gift med Brahma. Hon avtecknas oftast med en bok och ett stränginstrument och oftast ridande på en påfågel, eller svan.
Hennes renhet antyds av den vita sarin, av de lotusblommor som hon står på. Hon avbildas ofta sittande vid en flod. I den vediska mytologin identifieras hon med Saravatifloden. Andra namn på henne; Brahmi, Bharati, Putkari, Sarada och Vigisvari.

Parvati: Är Shivas hustru. Hon kan även uppenbara sig som Kali eller som Durga. Hon har även andra namn som Uma och Sati.
Hon uppfattas som den befruktande naturmodern. I en av sina snälla skepnader kallas hon också Bhavani. Hon har en välgörande guds skepnad och hon avbildas skön, rikt smyckad, vanligen sittande i Shivas knä som älskar henne så högt och åt henne inrymt helften av sin kropp för att aldrig behöva skiljas från henne.
Parvati är dotter till Himalayabergen och är bergets gudinna. Hon väcker Shiva ur sin trance och levandegör hans kraft. I hennes natur vilar nämligen den kvinnliga skapande gnistan, Shakti.
I västra bergdalen dyrkas hon under stora festligheter på hösten i form av Durga. Navarati är en högtid tillägnad Parvatis ära.
Hon är den gudomliga modern som ger svala vindar och blommar. Hon återförenar familjer och förgör det onda.

Durga: Är en av Shivas ledsagarinnor (älskarinna). Parvati är hennes riktiga namn. Hon kan även uppenbara sig som Kali. Hon är stridsgudinnan med många vapen. Hon är en av hinduernas viktigaste gudinna. Hennes främsta uppgift i den Indiska mytologin är att bekämpa demoner som hotar den kosmiska harmonin. Hon rider ett lejon eller en tiger, hon har många armar och är beväpnad med olika vapen som de manliga gudarna gett henne.
Durga anses ha en inhemskt ursprung. Hon ”kom till” under vår tidräknings början. Och hon har haft en stork betydelse i myt och kult.

Kali: Är en av Shivas ledsagarinnor (älskarinna). Parvati är hennes riktiga namn. Kali kräver Djur offer, något som praktiseras i Bengalen, men som nu är ovanligt i andra delar av Indien. Hon är hämndens, nödens och farsotens gudinna. Avbildas förskräckande, med svart ansikte, ur munnen finns utstående tänder. Hon är omgiven av lågor, midjan är omvirad med ormar, svingande svärd, en klubba osv. i hennes kult ingick blodiga djur – och människooffer.

Hanuman: en gud som är en apa. Han hjälpte Rama i Ramayana berättelserna. Han dyrkas för sin klokhet. Nästan varje indisk by har ett litet tempel åt honom.
Enligt den Indiska mytologin är han son till vinguden och är utrustad med väldig styrka och snabbhet. Han är Ramas vapendragare. Han har böcker, veena, radband och konst samt kungakrona och spira kännetecknar honom.

Krishna: Krishna är inte bara en inkarnation av Vishnu utan också en egen gud, den populäraste guden av de alla. Han framställs i många berättelser som älskare, krigare och konung. Han är kärlekens gud. Han bär på en flöjt.



Tankar och tro

Reinkarnation, människan och alla levande varelser lever i ett kretslopp där alla ständigt återfödds (samsara). Alla varelser är delar av denna helhet och lyder under samma lag; Karmans lag. Karma skulle kunna översättas med ”vad man gör”. Varje djur och människa samlar på sig Karma, god och dålig. alla levande varelser återfödds till en ny existens utom de som lyckats förena sig med brahman, världssjälen. God karma leder till ett bättre liv och en bättre existens nästa gång. Personen klättrar antingen på den sociala stegen och återföddas i ett högre kast eller uppnå Moksha (föreningen med världssjälen). Dåligt karma leder till ett sämre liv i nästa.

Verklighetsuppfattning:
 Ren monism: verkligheten är av endast ett slag
 Idealism, verkligheten är andlig, materien är endast vår inbillning förorsakad av mayas slöja. Uppanishaderna.
 Modifierad monism: det materiella är skugglikt förhållande till det andliga och mindre verkligt. Bhakti.
 Dualism: verkligheten är både andlig och materiell. Grunden i den gren av hinduismen som kallas jainismen.
 Cyklisk tidsuppfattning: hinduismen föreställer sig tiden som ett kretslopp och har cirkeln som symbol. Två bokstäver finns ofta inskrivna i en cirkel och översatta till vårt alfabete blir de OM: ett vanligt uttal är AUM.

En bärande regel är ahmisa, icke – döda principen. Allt ska vördas och respekteras, därför skall ingen levande heller skadas eller dödas.
Det finns tre vägar till frälsning. Insiktens väg, handlingens väg och hängivenhetens väg. Den mest kända företrädaren för icke- vålds- principen är Mohandas Gandhi.
En riktig hindu är en vegetarian eftersom den inte vill släcka några liv. Men det kan förekomma i låg kastiga ställen att de har höns och andra djur de slaktar.

Det finns olika vägar till moksha:

 Jainismen: är icke våldets väg. De ska helst inte döda eller skada och även inte döda några djur. Vissa undviker till och med att trampa på insekter.
 De goda gärningarnas väg (karma marga):
 inte skada något levande väsen
 inte ljuga
 inte stjäla
 inte leva okyskt
 vara givmild
 Kunskapens eller vishetens väg (Gayana marga): är vägen där man ska studera de heliga skrifterna. Vägen att komma till vetskap om den sanna verkligheten. Det är vägen till insikt och är en intellektuell väg och metoden kallas meditation.
 Försakelsens väg: tas oftast av äldre män. De väljer då att leva resten av sina liv i enkelhet och fattigdom.
 Yoga: är en träningsteknik. Man ska då genom att öva sin kropp och koncentration till djupa andliga upplevelser.
 Hängivenhetens väg (bhakti marga): denna väg är det mest folk från de lägre kasterna som ägnar sig åt.
 Fromhetens väg: vädjar till känslan och förtröstan på den enda gudomlighet, oftast Krishna. Målet är att efter den kroppsliga döden få vistas nära den till bedda guden. Bhagavad Gita är en central skrift
man kan urskilja två huvudinställningar:
 Apvägen som kräver en egen insats i form av egna gärningar, man klamrar sig alltså sig fast vid guden, som apungen till apmamman.
 Kattvägen man förlitar sig huvudsakligen på gudens nåd men egna insatser är inte fåfänga.
 Det heliga namnets väg: genom att försjunka sig i det heliga namnet och ofta högt upprepa det som ett mantra tar man sig utanför sinnenas fängelse och ser genom mayas slöja. Detta är vägen för anhängarna av HARE KRISHNA –rörelsen.

för att uppnå Moksha ska man följa Dharma och Karma . Dharma är att följa sitt eget kast och vart kasten hör.
Man får inte äta kött eller dricka ”rusdrycker” (och inte ta droger).
Ett uttryck för att beteckna ett tillstånd av inre upplysning är Samadhi. Det är den inre upplysningen, där en människa upplever sin gudomliga natur och sin samhörighet med gudarna. Vissa säger att medition är det närmaste sättet att uppnå Samadhi, en man sa: ”det är mycket svårt att vara kvar i detta tillstånd i mer än 21 daga, för om man stannar i mer än 21 dagar, faller kroppen ihop, men själv hade han lyckats vara i detta tillstånd i sex månader i streck.

Hinduismen tror på…
 Brahman som är världssjälen och det högsta varat (det som verkligheten egentligen är) och alltså andligt.
 Atman som är människans själ, det gudomliga inom varje människa.
 Maya som är slöjan mellan mina upplevelser och verkligheten och som får mig att uppleva den som fysisk. Det är samma ord som vårt magi.
 Samsara återfödelsens kedja som får mig att ständigt återfödas i en ny kropp. Gäller såväl människor som djur. Världen också ingår i samsara den skapas, förstörs och återfödds.
 Karma som är mina gärningar och deras följder, gott karma leder till ett bättre liv nästa gång, dåligt karma leder till ett sämre. Djur skiljer sig från människor genom att de inte har fri vilja. De kan därför inte hållas ansvariga för sina gärningar utan flyttas genom återfödelsen.
 Moksha är befrielsen från samsara och det yttersta målet. Genom moksha bryts alltså återfödelsens kedja och man når NI som är ett tillstånd då atman förenar sig med brahman.
 Dharma som är den plikt jag har att följa som tillhörig just mitt kast och som utövare av just mitt yrke
 Tat twam asi ”det är du” som uttrycker identiteten mellan atman och brahman, dvs. att min individuella själ är en del av världssjälen.



Meditation

När man mediterar så koncentrerar man hela sin tankeverksamhet sig på ett mantra. Mantrat är ett ord, eller ett namn på en gud som man konstant upprepar, tills mantrat följer en i både vaket och i sovande tillstånd. Mantrats uppgift är att befria sinnet. Den djupare meningen är att förstå, eller förenas med filosofin bakom mantrat. Mantra kan också ingå i yoga.
Meditation och yoga har blivit vanligt har i väst världen fast det bara har funnits under en kort period här. Men meditation och yoga har vi fått av den Indiska kulturen.

Ren och oren

Bad är mycket viktigt inom hinduismen. Ett grundligt bad varje dag minst. När en ”familj” fött ett barn är den oren i fem dagar, mest modern. På sjätte dagen renas huset. När någon dött är det orenhet. Därför ska helst den döda brännas redan första dagen. På tredje dagen sprids askan i en flod, helst i Ganges.
Vid zonamin 2005 kom denna syn på den döde i konflikt med västerlänningarnas krav på att förvara liken under tillräckligt lång tid för att identifiering skulle kunna ske.

Tilak

Tilak var en ledare som fort insåg att vädjan till religionen kunde mobilisera de indiska mässorna. Tilak var en kompromisslös mottståndare till det brittiska styret. Han hade studerat juridik men vägrade göra karriär i de brittiskt styrda domstolarna. Istället blev han redaktör på en tidning som hette ”Kesari” som gavs ut på merathispråket. Tilaks hemspråk. Tilaks synpunkter ledde till flera uppviglingar mot det brittiska syret. Britterna införde då en sträng censur på politiskt tal i Indien. År 1920 dör Tilak.

Mohatma Gandhi

En känd företrädare för icke vålds principen. Han ledde Indien mot självständighet från Storbritannien. Gandhi menade att indierna skulle förmå britterna att lämna Indien utan våld. Han sa också att de kastlösa var harijans ”guds barn”. Detta gjorde han för att de skulle få det bättre och mer jämställt.
Gandhis pappa hade varit premiärminister hos det engelska folket i Indien. När Gandhi blev större gick han också med i politiken. Under andra världskriget stöttade Gandhi engelsmännen så mycket det bara gick, Gandhi trodde att det indiska folket skulle få bättre villkor då. Men när kriget var över så istället för att ge folket rättigheter tog engelsmännen nästan alla rittigheter de hade. Detta gjorde Gandhi mycket arg. Han ändrade sig totalt, han bytte sin västerländska kavaj till enkla vita ”äldremanna” kläder.
Gandhi började tala med folket på deras eget språk (sanskrit). Han försökte att få britterna att lämna Indien utan våld. Han talade inte bara med hinduerna (han var själv hindu) utan han pratade med alla som bodde i Indien. Han insåg att hinduerna ensamma inte skulle kunna få bort britterna utan alla var tvungna att hjälpa till. Han studerade koranen och gamla testamentet för att förstå sig på de andra religionerna bättre och få en bättre harmoni i samhället då alla kunde samspela med varandra.
Gandhi hade inte kommit på iden själv om att prata på folkets egna språk. Utan det var en man som kämpat mot engelsmännen några år tidigare, hans namn var Tilak. Liksom Tilak använde Gandhi Kossan som symbol.
Gandhi blev under sin ”storhetstid” kallad för ”Mahotma” som betyder ”stor själ”.
Andra religioner tyckte att Gandhi var för hinduisk undertiden som hinduerna ansåg att han inte var tillräckligt hinduisk.
1948 blir han mördad när han var på väg till ett bönemöte.

Ganges/begravningar

Ganges är ett pilgrims mål. De anser att de blir andligt renade när de badar i Ganges vatten eftersom det är en helig handling. I samma vatten strös askan från likbålen, eftersom de döda – liksom de levande – anses bli renade av det heliga vattnet. Vattnet från Ganges sägs ta bort en människas eller ett djurs synder. Det är gudomligt renande.
Vår syns på rent och orent skiljer sig från hinduernas syn. Vårt tänkande styrs mycket av baciller och bakterier och vår kultur anser att god hygien = rent. Floden är gudomlig enlig hinduerna och därmed ren.
Hinduernas heliga stad heter Varanasi. Bredvid rinner deras heliga flod Ganges. Varanasi har ca 1500 tempel men det är ändå fortfarande floden som lockar dit de flesta hinduer.
Inom hinduismen begraver man inte de döda utan man kremerar dom. Den dödes kropp bör ligga med huvudet mot norr och om det finns vatten från Ganges att tillgå sprejar man kroppen med detta vatten, man tar sedan på den döde vanliga kläder.
Är det en man som dött är det män som tvättar hans kropp, om det är en kvinna som dött är det kvinnor som tvättar kroppen.
I Indien bränner man liken utan kista, men det är förbjudet att göra i Sverige. Likbålen är istället uppbyggda av trä, men även av saffran, kamfer, mysk och sandelträ.
Båålet tänds av den äldsta sonen i familjen, om det inte finns någon son så är det den man i släkten som är familjen närmast. Det är genom personen som tänder likbålet som den döde får en ny andlig kropp som gör det möjligt att fortsätta till nästa liv.
En präst löser böner över den döda på sanskrit, man läser även verser och så kallade mantran.
När allt är över samlas släkten och äter en speciell maträtt tillsammans, man gör detta för att den dödas själ ska få ro.
Efter att kremeringen är över sörjer man i tio dagar, två veckor efter kremering ordnar den dödas anhöriga en fest för den döda som man fortsätter att ha varje år.

Heliga djur

Kon, elefanten och apan är speciellt heliga. Kon symboliserar godhet och mildhet, moderlighet och ömhet eftersom den ger människorna mat i form av mjölk. Ekonomiskt nog skulle det inte gå att döda en ko eftersom den ger mjölk och gödsel. Den är också mor till dragoxarna som hjälper till så mycket. Gandhi använde kon som en symbol.
Guden Krishna framställs i många berättelser som en koherde. De andra djurens helighet kommer från Ramayana berättelserna. I en av berättelserna får Ram hjälp av guden Hanuman (som var en apa) att besegra det onda. Guden Ganesha har ett elefanthuvud.

Hemmen

I nästan alla hem finns en plats avsatt för bön. Ofta finns en liten hylla för guda figurer i brons eller sten, statyerna behandlas oftast som riktiga personer, de får nya kläder, de badas och de ”matas”, de dyrkas. Det tänds ljus och väldoftande rökelser, det ljuset som tänds heter diva, den gör att det blir lugn och ro när de ska tänka på den utvalda guden. Blomblad kan offras till gudens/gudinnans ära, det kallas för Puja. Puja kan även utföras i tempel. När man offrat mat till guden sägs det att guden absorberar maten. Troende hinduer får andliga förtjänster genom att offra till gudarna.
En annan vanlig sed är att varje dag utanför sin dörr rita upp en svastika. Svastikan som har en lång tradition och redan på 2 000 f. kr. var det en helig symbol i Kina. Svastikan är i Indien en lyckosymbol. De fyra armarna anses stå för gudavärlden, människovärlden, djurvärlden och underjorden. Tillsammans skapar de harmoni mellan de olika elementen.

Heliga byggnader

Hinduernas heliga stad heter Varanasi. Bredvid rinner deras heliga flod Ganges. Varanasi har ca 1500 tempel.
Ett av de många stora templarna i Indien är Madurai. Det byggdes för tusen år sedan. De tio ingångarna är stora tempeltorn med en massa statyer som finns i heliga berättelser. Inne i templet finns det en massa gudabilder. Framför allt på Shiva. Maudari är huvudorten för Shiva dyrkare.
Hinduer ber överallt men om de vill göra det på ”riktigt” går de till ett mandir(tempel). När de kommit in i templet så ringer de i en klocka som hjälper dom att tänka klarare på den gud de vill tillbedja.

Sanskrit

Ordet sanskrit är forntidiska och betyder ”det ordnade, reglerade”. Sanskrit är ett av de äldsta och kulturellt mest inflytelserikt av de Indo - ariska språken.
För sanskrit användes tidigt brahmialfabetet, och senare i handskrifter och tryck i devanagiri. Endast i undantagsfall skrivs sanskrittexter med andra nyindiska alfabeten. Devanagiri blev mönsterbildande för många skriftsystem i syd – och östasien.
Sanskrit delas in i tre perioder:
 Det vediska stadiet, då användes språket främst inom prästskap.
 Det episka stadiet, när det fick ett mer folklig karaktär.
 Det klassiska språket, då det blev konstspråk.

Som litterärt språk och som akademiskt lärdomsspråk används sanskrit än idag, emedan som talspråk i de högre klasserna, levde det i stort sett kvar till 1000 – 1200 – talet efter Kristus. Trots detta fick renässansen under 1200 – 1600 – talet och det influerade de indiska språken med flera lånord och faktiskt också i mottsats riktning. Dvs. att sanskrit fick lånord av de andra indiska språken. De som främst använder sanskrit i dagens Indien är de traditionellt lärda och några tusen personer uppger sanskrit som sitt modersmål.


Skrifter

Veda böckerna är några av de mest lästa skrifterna i världen (jämte Koranen och bibeln samt gamla testamentet). Skrifterna kommer från gudarna till gudabenådade män som vaktade sina kor. Det finns flera olika böcker som uppenbarade sig mellan 1500 till 400 – talet f.kr.
Veda serien innehåller:
 Rigveda är den första och äldsta boken i veda serien, skriven på sanskrit. Den innehåller:
 Hymner vid kulten (1028 st)
 Melodier till dessa
 Offerformler
 Besvärjelseformler
 Brahmantexterna skrevs mellan 800 år till 1 000 år före kristus. Brahmatexterna innehåller utredningar och spekulationer om offrets betydelse, offret har stor betydelse som:
 Självverkande kraft
 Hjälp till gudarna att besegra de onda demonerna
 Upanishaderna är också från veda böckerna. Den brukar läsas av lärda hinduer. I boken står det fakta om hinduismen. Dess centrala tankar kretsar kring:
 Brahman
 Atman
 Maya
 Samsara
 Karma
 Moksha
 Dharma
 Tat twam asi

Mahabharata är inte en av veda skrifterna men ett av världens största diktverk med mer än 100 000 verser, hymner, levnadsmönster, gudaberättelser och besvärjelser. Den skrevs under den kreativa energin som fanns i Indien under de första århundradena. Den handlar i huvudsak om Bharatasläkten. Många berättelser och myter om gudarnas äventyr och kamp för människans bästa går att finna i den hinduiska litteraturen. En känd berättelse i den är Bhagavad Gita (herrens sång) som handlar om en krigares plikt. 18 st kapitel i boken i boken blev självständiga heliga skrifter. De 18 kapitlerna blav kända som Bhagavadgitan ”den högstes sång”, ”Boken” visar hur en människa ska leva. Gitan är bland annat en dialog mellan en Pandava prinsen Arjuna och hans stridsvagns förare Krishna som var guden Vishnu i människogestalt.
Ramayana. Ett stort epok skriven på 200 f. kr. berättelser om när guden Vishnu lever i människan Rama. I Ramayana finns många berättelser om hur Rama räddar sin älskade Sita och världen från onda demoner.
Advaita vedanta skrevs av en filosof vid namn Shankara i slutet av 800 – talet och i början av 900 – talet. Han menade att allt kommer att sluta med brahman. Att alla är del av den stora världssjälen. Shankara sa: ”gudarna är lägre former av den enda brahman”. Det betydde att inte ens gudarna var perfekta. De var bara en del av någonting annat. Men Shankara menade också att man inte skadade sig själv om man tillbad en personlig gud, han tillbad själv Shiva. Shankara trodde att varje människa slutligen måste sätta sig över beroendet av personliga gudar. Han sa: ”vi alla kommer att inse att alla de olika gudarna är ofullständiga speglingar av brahman”. Detta började hinduerna tro starkt på, men inte alla, vissa tror fortfarande att brahman och atman är skiljda.

Berättelser

Onda tider i Indien. Guden Vishnu återfödds i barnet Ram för att ställa världen till rätta. Ram tillsammans med sina bröder och apan Hanuman räddar världen och hans älskade Sita från onda demonerna som försökte ta över världen.
En annan berättelse är Bhagavad Gita den handlar om Bharatsläkten. Bharata var stamfadern till två kungliga familjer, Kaurava och Pandava. Fem Pandava prinsar hade spelat bort rätten till att härska i ett tärningsspel. Kaurava hade vunnit kungadömet som skulle överlämnas till Pandava efter tretton år. Men de höll inte sitt löfte, och det blev stora Bharatakriget. Pandava prinsen Arjuna lär sig av stridsvagns föraren Krishna om verklighetens natur. Vid ett tillfälle i berättelsen tittar Arjuna över till mottståndarens arméer och ser kusiner, vänner och gamla lärare. Arjuna våndas över att behöva döda dom och är nära på att dra sig ur när Krishna visar att han är en guden Vishnu. Vishnu berättar för honom att det är en synd att inte döda om man är född i krigar kastet. Arjuna skulle strida annars syndade han. Vishnu sa: ”de här kropparna upphör, men atman (själen) dör inte. Den lever vidare i en evighet och är oförstörbar och outgrundlig. Därför ska du strida son av Bharata. De som ser sig som mördare och de som verkligen tror att de är slagna, de förstår inte verkligheten. De är varken mördare eller mördade”.

Berättelsernas verkan på religionen

I berättelsen om Ram och Sita berättar man hur människor ska ha för typ av relationer till varandra

 Samhälle – individ
 Man – kvinna
 Vuxen – barn
 Broder – syster
 Konung – folket
 Vän – vän
 Människa – djur

Det underliggande budskapet i berättelsen är jämlikhetstanken. Alla oavsett socialrang eller kast kan om de känner kärlek inför gud upphöjas och nå slutmålet: moksha. Berättelsen berättar att allt inte alltid är som det ser ut att vara. Solidaritetstemat är också ett starkt inslag i berättelsen. När Ram har blivit äldre gifter han sig med kvinnan Sita. De frestas båda två av en ondskefull demon som i tur och ordning försöker stjäla någon av dem från den andra, men båda två är trogna och lojala och håller fast vid sin maka/make. Ram får under berättelsen hjälp av djur vid flera olika tillfällen som senare blir belönade med Moksha.
I berättelsen om Arjuna och Krishna berättar dom att Dharma och Karma är olika för olika kast. Att döda något levande i vissa kast är en oförlåtlig synd och ger väldigt dåligt karm. Men om man är född till krigare är det en lika stor syns och ger lika dåligt karma om man inte dödar, i en krigares tjänst. Så länge man handlar i kastets lagar är det ingen synd, vad man än gör. Men om man handlar i egoism så är det en synd.

Ceremonier

Hinduismen är den religion som har flest högtider och fester. De har ungefär 20 religiösa fester om året. Offergåvor består främst av blommor, frukt och pengar. I regel är festerna glada med sång, musik och dans. Alla tar på sig nya kläder och äter en måltid som består enbart av vegetarian mat.
Under veda tiden mässades det ur rig – samhitan (en bom ur veda serien) i samband med många mycket komplicerade ritualer. De här ritualerna tog veckor, månader och ibland år att utföra. Närvarande på sådana ritualer var bara präster, och dessa var specialiserade på var sitt område i ritualen. Till exempel soma ritualen, då skulle alla präster samla in en växt som hette soma (eftersom de skulle ha vätskan som fanns inne i blomman). Under tiden prästerna plockade soma sjöng de hymner.
Ritualer och ceremonier som skall rena världen och medföra en återfödelse av världen. I grunden anses skapelsen vara god, men med tiden förstörs denna godhet av dåligt karma. En skapelse ceremoni är människans sätt att bringa harmoni till skapelsen på nytt. Ofta spelar den vediska elden en central roll eftersom den anses stå för universum och är renande. Initiativet till en skapelse ceremoni kan göras av vem som helst och är inte något som bara brahminerna kan föreslå. I ceremonin deltar hela byn eller samhället och förberedelserna tar oftast flera dagar. Gemenskapen är en viktig roll och alla anses bidra med något till ceremonin. De allra fattigaste som kanske inte kan bidra med något materiellt anses vara lika viktiga för ceremonin som de mer välbärgade. Ofta spelar barnen upp delar ur Ramayana berättelserna. Under den tid som ceremonin äger rum anses alla oavsett kast eller social status vara jämställda varandra.
Högtider:
 Holifesten: firas till minne av Krishna som jämthittade på hyss när han var liten. Under festen får ungdomarna dra omkring och kasta färgpulver. Firas sista månaden på det hinduiska året. Man äter sötsaker och läckra grönsaksrätter.
 Diwalifesten: är en ljushögtid och nyårshelg som inträffar 20 dagar efter Navarati firandet. Det firas till rikedomens gudinna som heter Lakshmi. Presenter delas ut i hemmen. Högtiden är tillägnad Lakshimi, Vichnu och Yama. Alla hinduer firar Diwali.
 Dasera: firas till gudinnans Durgas ära. Firandet pågår i tio dagar.
 Navarati: denna fest kallas de nio nätternas fest och äger rum i oktober. Under festens nio dygn brinner på husaltaret en oljelampa. Varje natt håller man särskilda gudstjänster till gudinnan Parvatis ära. Efter detta äter man och dansar. I norra Indien berättar man historier om Rama och Sita. Dockor av bambu och papper föreställer personerna i berättelserna.
 Ramilian eller ”Rams drama” som den kan heta. Den är väldigt populär i norra Indien. Under Ramilian spelar folk upp stycken ur Rama berättelserna om hur han räddar sin älskade Sita och besegrar onda demoner med sina vänner. Under fästligheterna sponsrar granföreningar ett antal aktiviteter. Ramilian håller på i en vecka. Varje dag uppträder granföreningarna med historier ur Ramayanan. De hör föreställningarna ger amatör skådespelare en chans att vida vad de går för. Granföreningarna bygger också en jättelik papier maché – figur av demonen Ravana som rövar bort Sita i en av berättelserna. Festivalens höjdpunkt är i slutet när man bränner upp demonen och dansar runt den i vilda skrik.

Det nya året inträffar den 14 april. Första dagen på det nya året anses vara en mycket lyckosam dag då man gärna skall starta nya verksamheter. Det kan vara att bygga ett nytt hus, börja skolan eller skaffa ett nytt arbete.
Nyårsdagen börjar med att alla badar, för att sedan smörja in sig med väldoftande salvor och ta på sig nya kläder. Sedan sopar man rent en bit av marken framför huset och duschar den med vatten. Marken dekorerar man sedan med pulver så att vackra mönster uppstår. Man knyter också fats ett stycke färgrikt nytt tyg, en liten kruka av mässing eller av koppar, ett snöre med platta, söta karameller samt en kvist. Över dörren på huset hänger man mangoträdblad som ska välkomna det nya året. Middagen man äter består av minst en söt rätt.
Heliga trådens ceremoni är när pojkarna blir lärjunge (tre högsta kasten) och får ett snöre runt halsen.
I vissa ställen i Indien t.ex. på Bali sätter de en liten flicka i trance. Besatt av gudarna dansar hon i timmar utan att märka ansträngning som frambringa svetten i hennes ansikte. Slutligen befrias hon ur sin trance av en präst. Vid andra tillfällen kan den dansade under trancen föra gudarnas talan och lugna bybornas farhågor. Tyvärr finns det tillfällen då barnen får alvarliga men av att ha blivit så ansträngda att det har hänt dödsfall. Men vad gör man inte för att känna gemenskap med gudarna?

Kast
Kasten uppstod 100 år f.kr.

Samhället styrs hårt av en social indelning av människor i olika kast. Människan anses föddas in i ett kast och vilket kast man får beror på karma i livet innan.
Det högsta kastet räknas Brahminerna. De anses vara närmast att uppnå Moksha. Till de lägre kasterna räknas ex, städare, tvättare, tjänarna (sudras) osv. de i de lägsta kasterna anses ha många liv innan de uppnår moksha. Det finns också kastlösa ”de oberörbara” bara skuggan av en kastlös anses orena den av högre kast. En kastlös får inte hämta vatten vid samma brun som några ifrån ett kast. Och de mest föraktade tvingas bo i en särskild del av t.ex. en by, det finns ungefär 20 % av Indiens befolkning som är kastlösa.
Det var guden Brahma som bestämde vilket kast man skulle ha. De står om honom i vedaböckerna. Man kan inte bryta det kast man är född i om man är man. Man lever i kastet. Som kvinna kan man gifta sig in i ett annat kast, ett högre kast men inte ett lägre. Barnen hamnar i faderns kast.
För det mesta hör kast och yrke ihop. Fast Brahminer behöver inte tjänstgöra som präst utan de kan ha något annat yrke istället.

 Präster (Brahminerna) Vitt klädsel
Präster, religionslärare, övriga lärare, skådespelare, kockar, likbärare m.m
 krigare och ämbetsmän (kshatrya) Röd klädsel
militärer, poliser, järnvägsmän m.m
 bönder, köpmän och hantverkare (vaisha) Gul klädsel
köpmän, åkerbrukare, herdar och vissa hantverkare m.m
 tjänare och slavar (shudra) Svart klädsel
bättre tjänare: vävare, krukmakare, smeder och snickare
sämre tjänare: tvättare, fiskare och skomakare
 kastlösa (harijans)
sopare, garvare och trumslagare (sysslar med kohud), tjuvar och barbarer (t.ex. kristna och muslimer)
De tre sista kasten har ca 3000 olika kast inom sig.

1950 det självständiga Indiens grundlag antogs och kast systemet upphävdes enligt lag. Men de flesta tycker fortfarande att kasten är en självklarhet, till och med de från de lägre kasterna tycker så.
1990 försökte man att stifta en lag som skulle ge de låg kastiga större möjlighet att få arbeta som välavlönade tjänstemän. Men många var emot förslaget och vissa begick till och med självmord på grund av det. Vissa studenter brände sig själva till döds i protest.

Kretsloppet

I det eviga kretsloppet, som går ut på att man föds, lever och dör, och medan man gör det skaffar man sig karma, god och dålig.
Karma stegen har sju steg:
 Gudar
 Nötkreatur
 Ormar och apor
 Människorna av höga kast
 Människorna av låga kast
 Övriga djur
 Insekter
 (spöken) det sista kastet är inte alla hinduer överens om att det finns.


Könsroller i Hinduismen
Det finns ett ordspråk i Indien som säger: ”att föda en flicka är som att vattna sin grannes trädgård”

Kvinnor anses stå lägre än män och har svårare att få frälsning. Det är sonen som ska ta hand om föräldrarna när de blir gamla, och det är han som ska tända likbålet när de dör, döttrarna däremot har istället blivit en börda, speciellt om man är fattig. Nar man gifter bort en dotter ska föräldrarna betala hemgift till mannens familj i form av kapital – varor och pengar vilket kan innebära upp till 15 års löner.
Detta har lett till att änkor låter bränna sig till döds på sina mäns gravar. ”Att vara ensam kvinna med barn är ett öde värre än döden”.

Det klassiska schemat för de fyra livs stadierna är också tänkt för män:

 Barn: 0 – 8 år.
 Lärjungastadiet: 8 – 12 är vanligast men visa yrken tar det upp till att man är 20 år att lära sig. Män lär sig sanningen om livets mål och mening i detta steg. Det är en individuell utbildning hos en lärare. Nu inträffar den andra födelsen och man tilldelas ett snöre att ha runt halsen – snörceremonin. Endast pojkar tillhöriga något av de tre högsta kasten är berättiga denna ”den heliga trådens ceremoni”. Det råder en sträng celibat under denna tid av livet.
 Husfaderstadiet: från ca 20 år. Man har nu familjeansvaret och strävar efter den materielle sidan av tillvaron, där världslig rikedom och sexuell tillfredställelse är ett viktigt mål. En känd bok för ”fysiska” nöjen är Kamasutran, den är väldigt berömd och även illa beryktad sexmanual.
 Meditationsstadiet/skogseremit: från ca 40 – 50 år. Då man drar sig undan med frun till skogarna och söker frälsning (mukti) genom meditation, de bor ofta hos en guru (lärare). Innan man går in i det stadiet bör man ha sett till att någon annan t.ex. en son kan ta över uppgifterna så att plikten (dharma) inte försummas.
 Asket: är en kringvandrande guru som nått moksha och befriats från all sin längtan.

Det är mycket skilda mönster i frågan om man och kvinna inom hinduismen. Ofta uppfattas kvinnan huvudsakligen som jordmånen för mannens säd. Ofta blir man som tjej bortgift i tidig ålder. Hemgiftsmord är vanligt inom Hinduismen. Kvinnan i historien har bundits hårt vid sin man och har inte fått gifta om sig om hon blivit änka. Om hon nu blir änka, visa anser att hustrun ska bränna sig själv på sin mans grav.
Rent traditionellt är det så att kvinnan skall ta hand om hemmet och barnen medan mannen försörjer dem. 80 % av alla kvinnliga hinduer är analfabeter, eftersom de aldrig fått chansen att lära sig läsa.

Men i det västra Indien är det annorlunda. Där är det naturligt att kvinnan också vill ha en utbildning och ett jobb, och det tillåter hare krischna naturligtvis. Dock är det önskvärt att kvinnan väljer att ta hand om sina barn när de är små. Jobben dom kvinnorna får är de sämsta.
Hinduismen anser också att man varken är kvinna eller man, utan eviga själar i kroppen, och dessa själar är delar av Gud och evigt tjänare till honom. Så andligt sett är de alla jämlika och det är ingen skillnad.
Om en kvinna skulle begära skilsmässa så är chansen väldigt liten att den blir beviljad. Men om det skulle gå så skulle mannen få vårdnaden om barna eftersom de anses tillhöra mannens familj.
I alla småbyar i Indien finns det knappt några flickor eller kvinnor mellan 12 – 20 år gamla för att flickor enligt traditionen ska giftas bort även om lagen säger 18 år. Männen de gifter sig med brukar vara betydligt äldre och är det inga män som vill ha kvinnorna så kan de sälja de säljas till bordeller. Marknaden är inte frisk, när det gäller giftermål, för de annonserar ut kvinnorna i tidningar för att få dem bortgifta. När en kvinna kommer in i puberteten låser man oftast in henne i en hydda tills hon är bortgift.
Bruden har inte vitt på sig som i den kristna kyrkan utan rött, för det anser hinduerna är lyckans färg. De är också mycket sminkade och har många smycken på sig när det är bröllop. Ett bröllop tar ca tre timmar och i slutet går brudgummen sju steg med sin brud efter sig, han ber för mat, god hälsa, välstånd, framgång, lycka, barn och vänskap.
Materiellt sett är vi olika naturer, män och kvinnor, så i vanligt socialt liv finna olika riktlinjer för hur män och kvinnor bäst ska fungera. Men principen är att var och en ska leva och vara engagerade på ett sätt som passar bäst, och bäst tillåter en att vara engagerad i guds tjänst.
Innan år 1970 så fick inte kvinnor gå en prästutbildning fast de var födda i det kastet. Men i slutet av 1970 så började man bygga skolor så att även kvinnor kunde få chansen att få ett av de yrken som enligt hinduismen var ett av de finaste.

Hemgifter fanns från början bara i de högre kasten. Då var flickorna uppskattade, men nu när också de lägre kasten tagit till sig hemgiften, har flickan blivit en börda. Trots att hemgiften har varit förbjuden i 36 år nu (1999) och polisen ordnat särskilda antihemgiftsbyråer, finns bruket kvar. Brudbränning och aborter har ökat betydligt.
TV har haft ett negativt inflytanden på Indiens befolkning. Istället för att ta till sig information och upplysningar har den bara ökat aptiten för västerländsk lyx genom reklamfilmer, vilket innebär att männen och deras familjer kräver allt större hemgifter.

Brudbränning att bränna sina hustrur till döds har förekommit i ca 25 år. Den som först slog larm heter Subhadhra Butalia, en pensionerad professor i engelska som nu leder feministgruppen Karmika. Han säger att polisen sällan gör några viktiga undersökningar, och varje år påstås hundratals hemgiftsmord vara ”olyckor i köket”.
Varje dag kommer det in kvinnor med brännskador till de större sjukhusen i t.ex. New Delhi. Oftast säger de inte sanningen, eftersom de är omringade av sina mäns släktingar, och för att de flesta blir hotade av sina män innan de kommer till sjukhuset. Det vanligaste är att de säger att de var i köket och lagade mat när spisen exploderade och att sarin då fattade eld. Det är sällan man kunnat gripa en man för brudbränning. Männen tjänar på att göra det. De har fortfarande kvar hemgiften efter att hustrun brunnit upp kan de senare gifta om sig och kräva en ny hemgift osv.

Arrangerade bröllop sker än idag. Föräldrarna anser att genom sin höga ålder och livserfarenhet kan de se tydligare vilken partner som skulle passa deras barn. Ekonomin och kasten har en stor roll i valet av partner, kärlek, de får man av gudar, inte av människor.
Från början rådde månggifte men man tog aldrig två fruar från samma kast. Männen i de högsta kastet hade störst äktenskapsmarknad eftersom en kvinna kan avancera genom giftermål men inte en man. Följaktningen hade kvinnor i högre kast minst äktenskapsmarknad.

Mord på små flickor är vanligt. Man gör antingen ett ultraljud och gör abort om det är ett kvinnligt foster, eller föda barnet och döda det om det är en flicka. Detta trots att det har varit förbjudet i över hundra år. Vissa mödrar dödar sina barn genom att lägga en handduk över bebisen och låter det kvävas. Andra ger dom saften från en giftig växt, eller matar dom med oskalat ris som fastnar i halsen och kväver dem. Det värsta är att barnet får lida hur man en gör, för de dör inte direkt, utan de skriker i flera minuter innan de till slut dör.
”Det finns en lag i som säger att en kvinna inte får bli diskriminerad”

Många ceremonier utförs för moderns och barnets hälsa under graviditeten. Sederna varierar beroende på vilken jati människor tillhör och var de bor någonstans. En ceremoni som är vanlig för alla inträffar efter halva graviditeten eller mot slutet av den. Människor reciterar böner för att det ska bli ett friskt barn. Ceremonin avslutas med en fest för familjemedlemmarna.
En annan ceremoni utförs samma dag som barnet föds. I närvaro av en hinduisk präst tar fadern ett guldsmycke, t.ex. en ring, doppar den i en blandning av ghee (skirat smör) och honung och håller den mot barnets läppar. Fadern eller prästen reciterar: ”må ditt liv bli lika dyrbart som guld. Det kommer att bero på dina goda tankar, tal, gärningar och uppförande”. Fadern eller prästen viskar i barnets högra öra: ”må gud, skaparen av alla ting skänka dig stor visdom. Kunskap och visdom är en källa till makt och ett långt liv”. Anhöriga, särskilt far- och morföräldrar, välsignar därefter bebisen.
Att namnge bebisen görs tolv dagar efter födelsen. Sedan ett barn har fötts, ber familjen en präst om namnförslag. Prästen konsulterar en almanacka och väljer ut några stavelser som kan användas i namnet. En del namn har en betydelse som förknippas med gudar och gudinnor samt naturkrafter. I en indisk delstat är det fastern som får äran att välja namn på sin brorson/brorsdotter.

Hare Krishna

Är den enda ”rättrogna” hinduiska sekt som har fått fotfäste här i väst. Rörelsen heter Hare Krishna efter de tre namn på Gud som de troende reciterar 16 varv dalgien på sina radband, detta mantra kallas Maha-mantrat, dvs. det stora mantrat för befrielse, mantrat är sex namn långt; Hare Krishna, Hare Krishna, Krishna Krishna, Hare Hare Hare Rama, Hare Rama, Rama Rama, Hare Hare. Hare betyder guds energi, Krishna är gud själv, och Rama är herrens glädje/lyckliga energi.
Kritikerna, ofta avhoppade medlemmar, varnar för rörelsen och menar att det är en sekt. Detta påstående stöds inte av forskare och akademiker som ser till rörelsens ortodoxa teologi med förankring i en erkänd gren av Vaisnavismen, en av hinduismens huvudyttringar.
Rörelsen tror på bara på en enda gud och inte på världssjälen. Rörelsen filosofi är baserad på vedaskrifterna, primärt Bhagavad – gita (en del av Mahabharata) och Srimad Bhagavatam. Grundförståelsen är att man är själen, medvetandet och inte kroppen. Själen är en del av det högsta medvetandet, Gud. Rörelsen har ett evigt förhållande till Gud och tjänar honom med kärlek.
Rörelsen har speciella radband med 108 st kulor som bönen, bönerna ska upprepas på. En invigd lärjunge går runt bandet minst 16 gånger om dagen.
Medlemmarna är vegetarianer, de har inte sex utanför äktenskapet, undviker alla berusningsmedel inklusive tobak, kaffe och svart te samt spelar inte om pengar.
1966 etablerade sig rörelsen sig i västvärlden. Den kom till Sverige 1973, de har ungefär 200 medlemmar och sex tempel. Rörelsen har globalt 10 000 medlemmar.
I USA har vissa medlemmar i rörelsen haft problem med konflikter med resten av samhället. Organisationen har också dömts att betala böter efter att 94 barn blivit sexuellt utnyttjade och misshandlade i Hare Krishna skolor.
De anser att kvinnan är underlägsen mannen; detta motiveras med att kvinnor inte är lika intelligenta och har svårare att tygla sina sexuella drifter och är därför inte lika hängivna i sin tro. Kvinnor och män hålls därför strikt åtskilda och kvinnor har underordnad ställning i kollektivets verksamhet.

Heliga symboler

Svastikan som har en lång tradition och redan på 2 000 f. kr. var det en helig symbol i Kina. Svastikan är i Indien en lyckosymbol. De fyra armarna anses stå för gudavärlden, människovärlden, djurvärlden och underjorden. Tillsammans skapar de harmoni mellan de olika elementen. De fyra armarna står också för vägarna till gud. De är krokiga, eftersom vägarna är besvärliga. ”armarna” visar att allt i universum växer fram ur en enda källa.
Siffran tre är helig de använder t.ex. tre i Treenigheten som är skrämmande likt kristendomens treenighet; fadern, och sonen, och den helige anden.
Aum eller OM som det heter på svenska. Det är den heligaste av alla stavelser i Hinduismen. Aum står också för tre enigheten, A för Brahman, U för Vishnu och M för Shiva. Punkten i Aum står för Nirguna, alltså det O-manifesterade och det bortom den materiella naturen. Man kan säga att Aum – tecknet och tecknet för Alltet. Aum är ett mantra.
Det sägs i religionen att Aum uppstod när Vishnu blåste i sin snäcka, då hade den vibrerat så att det lät AAAAAUUUUUUUUUUUMMMMMMMMMM. En annan sak som talas mycket om när det gäller Aum är att enligt vissa hinduer så uppkom hela kosmos av den resonans som följde på att Aum uttalades.

Indiska kläder

Indiska kläder skiljer sig från våra västerländska. I de indiska storstäderna har de västerländska kläder fått fotfäste, främst bland män och yngre, båda könen. Men det är fortfarande de inhemska kläderna som dominerar stadsbilden
Några Indiska kläder:
 Choli: är en kort, oftast kortärmad och tajt blus som bärs till sari.
 Dubatta: en stor sjal som ofta används till Salwar Kamez och kan bäras på många sätt: över håret, runt halsen, uppburen i armvecken så den liksom hänger elegant över ryggen, eller hängande över axeln. Konsten att bära en dubatta snyggt kräver övning.
 Sari: ett flera meter långt tygstycke som draperas runt kroppen. Längden varierar på hur sarin bärs, och hur den bärs varierar från område till område.
 Salwar: en pösig byxa (ofta one-size) som hålls ihop med ett knytband i midjan. Modellen är beroende på modet. Salwar utgör ena delen av Salwar Kameez.
 Kame(e)z: en slags lång skjorta, eller tunika. Ibland med sprund i sidan. Modellen och materialet kan variera oerhört, det finns traditionella Kameez och mycket trendiga.
 Churidh...