Skillnaden mellan sanning och skäl i frågan om: Vad är kunskap?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sanning kan läggas i olika teorier som korrespondens teorin, betyder överensstämmelse. ”Det stämmer med verkligheten” är ett uttryck som används när man pratar om denna teori. Korrespondensteorin räcker långt, men inte alltid! Varför? Jo matematiska och logiska sanningar är inte beroende av verkligheten. Deras sanning är en följd av hur vi definierar de symboler som används. Sen finns där koherensteorin,betyder sammanhang. Denna uppfattning om sanningen säger att en matematisk sats är sann därför att den motsägelsefullt kan inordnas i systemet av matematiska satser. Slutligen har vi den pragmatiska sanningsteorin. Enligt den beror en sats sanning i första hand på om det som satsen säger leder till praktiska resultat. Ex elever som får mycket beröm presterar bättre än elever som inte får beröm. Satsen är alltså sann, eftersom lärarens beröm leder till avsett resultat.
Skäl i fråga om kunskap bygger på fem goda skäl som vi kan hänvisa till när vi vill bevisa riktigheten i våra kunskaper. Varseblivning ( Vad vi uppfattar med våra sinnen), minne (det vi lagt på minnet), induktion (att vi generaliserar från tidigare erfarenheter till en ny erfarenhet av samma slag. Tex Alla skåningar pratar otydligt, därför förväntas den nya skåningen i klassen också göra det—även fast det kanske inte alls är så att den nya skåningen pratar otydligt!, deduktion ( man går inte utöver de kunskaper man redan har ”han brukar ju vara det” tex) samt omedelbar insikt (Aha upplevelser! Nu förstår jag! Så måste det vara! En kunskap som inte förmedlas till mitt medvetande via någon mekanism, tex mitt nervsystem, inte heller det jag upplever genom yttre sinnesintryck och inte heller genom introspektion (inåttittande).

Vad är då skillnaden mellan sanning och skäl i frågan om ”vad är kunskap”?

I Frågan om sanning pratar vi om olika teorier som inordnas i matematiska system, leder till praktiska resultat och där satsen stämmer överens med verkligheten
I frågan om skäl i vad är kunskap så bevisar de fem goda skälen riktigheten i vår kunskap genom de två grupperna:
Varseblivning, minne, induktion = får vår kunskap genom sinnesintryck (som empirismen)
Deduktion och omedelbar insikt =Får vår kunskap genom vårt förstånd, förnuft.(rationalismen).

Både i sannings teorierna och i de fem goda skälen lämnas det frågor som gör att man inte kan ha sann välgrundad övertygelse,vilket är ett måste för att det ska vara kunskap-

därför går de inte heller att förli...