Korståg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning


Inledningen sid. 3

Syfte sid. 3

Korstågens födelse sid. 4

Det första korståget sid. 5-6

Vändpunkten sid. 6-8

Sammanfattning sid. 8-9

Källor sid 9



Inledning

Kan verkligen en enda person lyckas övertala tusentals personer att tåga iväg och döda tusen och åter tusentals med människor? Mänskligheten har tyvärr fått uppleva många sådana fall där dessa är några av dem.
När jag går i kyrkan och träffar alla ungdomar och vuxna som man känner igen så är det näst intill omöjligt att föreställa sig att kristna människor precis som oss skulle kunna åka ner och kallblodigt slakta tusentals människor bara för att dem hade den “felaktiga” tron.
Jag som inte är superkristen men ändå gillar att vara i kyrkan och träffa spännande människor men aldrig skulle ja kunna se någon av dem åka ner och mörda folk men jag skulle heller aldrig kunna se någon tvinga på oss en annan tro. Att bara tänka hur människor kan bete sig för att få känna sig mäktiga över ett större område skrämmer mig lite.


Syfte

Vad är det som förde samman tusentals människor med ett och samma mål för allihop, att döda dem otrogna muslimerna som tillfångatagit det heliga landet.
Åkte alla ner för sin tro eller för rädslan att säga emot och själv bli dödsdömd?
Var korstågen till för att sprida tron eller vara det bara ett gäng maktlystna män som stred under kyrkans flagga?
Påve Urban II samlade tusentals bönder, präster, och adelsmän för att kämpa för den kristna tron och guds vilja. Hur kunde han säga att det var guds vilja att mörda och plundra oskyldiga människor när gud var den som förlät alla för deras synder.
Det finns många frågor men få svar.



Bakgrund


Det var november år 1095 när ett stort kyrkomöte skulle hållas i staden Clermont i Frankrike. Hundratals präster, biskopar, ärkebiskopar hade samlats. Även tusentals människor från hela Europa hade strömmat in till staden för att få höra på påven Urban II offentliga tal.
Urbans II predikade i ett brinnande tal om nöden som hade drabbat de kristna pilgrimerna i Österlandet hur dem hade förföljts och hindrat att utöva sin religion av de otrogna muslimerna.
Påven vädjade till de franska adelsmännen att de skulle omedelbart upphöra med sina privata strider och dra ut i strid för att hjälpa kristendomen mot muslimerna och befria det heliga landet från islam.
Det fanns en sak som var mycket klar och det var ifall man dödade en muslim så befriades man från sina synder och man garanterades en plats i paradiset.
Efter talet vara publiken så tagen och skrek ut "Det är Guds vilja!".
Efter talet vällde en våg av entusiasm och stridsvilja ut över hela Europa. Alla som ville kämpa för sin tro samlades till för att förbereda det första korståget som hade som mål att återerövra det heliga landet och Jerusalem från muslimerna. Alla kämpar bestod av riddare, adelsmän, bönder, munkar och andra frivilliga som kom från hela Europa men mestadels från tyskland och frankrike.
En massiv operation som denna krävde naturligtvis mycket noggranna förberedelser och ett stort kapital men inget av dessa var något problem för hela Europas adelsmän ställde frivilligt upp med både pengar och transportmedel men även med livsmedel. Korsfararna var så ivriga att få kriga och ta tillbaka det heliga landet att man skyndade sig iväg så fort man kunde till Konstantinopel.#



Det första korståget



När den enorma gruppen av korsfarare anlände till Konstantinopel tas dem emot av kejsare Alexius som vägleder den kristna hären till ett massivt läger som han iordningställt åt dem. Precis som trupperna gjort sig hemmastadda så når uppgifterna om den kristna härens ankomst sultanen Kilidj Arslan. Bysanterna har länge utkämpat stora och små strider mot Alexius och var inte förvånad att han tog hjälp av västerlänningar.
Den kristna hären är nu bara tre dagsritter bort från staden Nickan som regerar över och skvallret om att de kristna inte skonar någon varken gammal eller ung har satt skräck i hela staden.
Men Kilidj Arslan är inte rädd av sig utan vet exakt hur han ska agera.
Han lyckas lura in den oorganiserade truppen till en övergiven borg där han satt tusentals bågskyttar och när den kristna hären närmar sig så ser de tusentals pilar vina genom luften och Kilidj Arslan lyckas på detta listiga sett döda 20 000 kristna soldater.
Det första mötet mellan väst och öst var en klar seger för Kilidj Arslan men tuffare skulle det bli och det visste han. När den andra vågen med kristna soldater anländer till Konstantinopel så inser Kilidj Arslan att han inte kan besegra dessa soldater som är många fler och klart mer organiserade så han flyr ut ur staden.
Nästa stop var Syriens största och mest ointagliga stad, Antiokia. Den hade en tolvtusen lång ringmur och 360 torn på tre olika nivåer vilket gjorde att inte många hade provat att inta den men det var inget som stoppade de 30 000 man som de kristna hade med sig denna gång. Dem roade sig på dagarna med att skjuta in männoskohuvuden med katapulten för att påminna invånarna vad som väntade dem. Men Antiokia hade kanske fortfarande varit hel idag om det inte varit för en liten girig armenier som bodde i staden som sålde hela staden för en del av bytet, hur kan man bara sälja tusentals människor för lite guld? Är han gjord av sten eller?
Hursomhelst så kom de kristna innanför murarna och påbörjade sitt slakteri och den natten blev det ett ohyggligt blodbad på nästan varenda levande själ, kvinnor, barn, gamla, sjuka och unga slaktades som om dem bara var ett gäng grisar.
Efter att Antiokia hade blivit intagen så gick alla andra städer väldigt lätt och snabbt att inta, de flesta hade hört vad som hänt med alla som bodde innanför Antiokias ringmur och flydde från sina hem vilket gjorde det ännu lättare för de kristna korsfararna att inta de övriga städerna. I en av städerna som intogs vid namn Maara, hände något som ingen någonsin kunde vara tänkbart. På natten efter att Maara intagits och slakten sedvanligt börjat så såg några muslimer som tillfångatagits hur några av korsriddarna grillade upp några muslimska pojkar och sedan åt dem. Och detta bekräftades av en präst som befanns sig i staden vid tillfället.
Prästen an tog avstånd från detta och sände senare ett meddelande till påven. Denne svarade att riddarna minsann skulle få äta vad de ville oavsett om det var saracen (arab) -kött eller annat.
Ryktet om vad som hände i Maara spred sig som en löpeld i hela Syrien och den muslimska världen som med fasa såg att den ena staden efter den andra föll i de kristnas händer.
Flera hundra år senare så var kristna soldater fortfarande synonymt med kannibaler och vildar.#



Vändpunkten
Efter nästan hundra år under de kristnas armar så tröttnade muslimerna på detta och
Saladin uppmanar till Jihad att det kommer att bli ett heligt krig mot de kristna trupperna.
Han uppmanade hela världens muslimer till att samla sig. Tidpunkten var inne. De kristna hade vägrat muslimer att gå på pilgrimsfärd och detta sågs som en stor synd.
Från alla håll strömmar muslimer till och aldrig har så många muslimska krigar samlats som då. Det var minst 100 000 krigare som var samlade.
När de kristna får reda på detta samlar de själva ihop så många riddare och fotsoldater som de bara kunde och började marschera för att möra Saladins trupp.
När de båda trupperna väl möts så lyckades saladin på något sett dela den kristna truppen på två och lurade upp halvan som bestod av riddare upp på en kulle där det var otroligt torrt. Han tände sedan en eldrning runt riddarna så att de inte kunde komma ut. Riddarna törstades så mycket att de slaktade deras hästar och drack blodet. Till slut så gick Saladin till attack men de kristna var väldigt envisa, fast även de bästa måste förlora någon gång vilket de kristna gjorde efter några dagars krigande och ingen skonades utan varenda soldat slaktades.
Nu gick det väldigt bra för muslimerna, de lyckades erövra Jesu kors som e hämtat från den heliga gravens kyrka. Detta förödmjukade den kristna världen så otroligt mycket att de började samla ihop sig för ett nytt korståg.
Saladin ville förödmjuka den kristna världen så mycket som han bara kunde och siktade därför in sig på att erövra Jerusalem som är den viktigaste staden i den kristna tron.
Den 2 oktober 1187 tågar Saladin i triumf in i Jerusalem som segrare.
Han hade gett order om att ingen fick plundra eller mörda någon vilket hans armé misstyckte, de ville döda alla kristna precis som de kristna hade dödat alla muslimer.
Saladin bestämmer sig för att inte erövra tyros som vara de kristnas största stad vid tillfället utan han fick reda på att den tyska kejsaren Fredrik Barbosa och den engelska kungen Rickard lejonhjärta har anlänt till Konstantinopel med över 200 000 man, det tredje korståget var framme. Han handlar snabbt och kallar till sig alla muslimer som han kan för ett nytt heligt krig.
Fast denna gång är det inte saladin dom är den smarta utan det var dem kristna, dem slår en järnring runt ringmuren. Ingen kommer in eller ut, efter två års hungersnöd så ger även de segaste krigarna upp och kapitulerar. Då ligger staden Akron i kristna händer igen.
1193 insjuknar saladin in och dör. Muslimernas största ledare är död vilket är ett sort bakslag och ett inbördeskrig bryter ut och slutar inte först Al-Adel som var saladin
Bror samlar riket igen och går åter igen ut i krig mot de kristna. Fast vid denna tidpunkt har redan de flesta kristna gett upp viljan at kunna återinta Jerusalem igen trots att de kommer att ske flera korståg efter detta.
Det heliga landet är förlorat för alltid. Efter över hundra års närvaro i Det heliga landet så har de kristna gått miste om alla de heliga platserna. Även om drömmen återstår flera hundra år efteråt så förblir Jerusalem som en kristen stad en dröm.#


Sammanfattning
Har vi kristna verkligen gjort allt de där?
Det är nästan att man inte tror att det var människor som levde på den tiden utan några sinnessjuka robotar som ville sprida den kristna tron.
Hur kunde någon som predikade om guds vilja och hur han förlät alla synder uppmana folket att gå ut i krig och kallblodigt mörda de otrogna muslimerna? Jag har fått många nya tankar och åsikter om den kristna torns historia. Samtidigt som jag undrar hur man bara kunde komma på tanken att åka ner och slakta tusentals muslimer så förstår jag ändå dem lite. Muslimerna hade erövrat de kristnas heliga land, och om någon skulle erövra något så viktigt så kan jag förstå att dem gav sig ut i strid för sitt land men inte varför de slaktade alla så kallblodigt som dem gjorde.
Om alla skulle känna till och tänka lika mycket på den kristna trons historia så skulle alla självmordsbombare inte framstå som lika stora idioter som de ändå gör, fast vem offrar sitt liv och and...