Politiska ideologier - En kort genomgång

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Arbetet handlar om politiska ideologier, deras historiska grundläggning och grundläggare. Det kommer dock endast vara ett kort och ett ganska ytligt arbete som bara ger dig grunderna till ideologierna och deras uppväxt. Den nämner även kort var dem största Svenska partierna ligger i för genre.

Abstract
The essay is about political ideologies, their historical foundations and creator. It will unfortunately only be a short and fairly superficial essay which only will give you the basis about the ideologies and their growth. It also mentions quickly in what genre the biggest Swedish party’s lay.

Innehållsförteckning
1 Inledning Sid 3
1.1 Syfte Sid 3
1.2 Frågeställning/problemformulering Sid 3
1.3 Metod- och källkritik Sid 3
2 Undersökning Sid 3
2.1 Liberalismen Sid 4
2.1.1 Liberalismens grundfigurer Sid 4
2.1.2 Inriktningar inom Liberalismen Sid 5
2.2 Socialismen Sid 5
2.2.1 Inriktningar inom socialismen Sid 6
2.2.2 Kommunismen idag Sid 6
2.3 Konservatismen Sid 7
2.3.1 Konservatismen idag Sid 7
2.4 Ekologism Sid 8
2.5 Feminism Sid 8
2.6 Nationalsocialism Sid 8
2.7 Anarkism Sid 9
2.8 Övrigt Sid 10
3 Diskussioner och slutsatser Sid 10
4 Referenser Sid 11

1 Inledning
1.1 Syfte
Det finns säker många som kan säga fem olika politiska ideologier rakt upp och ner till mig. Men med detta arbete kommer de även förhoppningsvis kunna berätta vad de olika ideologierna står för och vilka olika partier i Sverige som står för vilken ideologi, några kommer kanske rent av att veta vilken ideologi som de står för.
Det är viktigt att veta var politiken i Sverige lutar, vilket parti som står för vad o.s.v. det är också viktigt att veta vad man röstar på när den tiden kommer.
Syftet med detta arbete är alltså att informera om de grundläggande pelarna i de olika ideologierna, vilka stora partier i Sverige som står för den ideologin och vad skillnaden mellan de olika ideologierna är.

1.2 Frågeställningar/problemformulering
Vilken ideologi står för vad?

1.3 Metod- och källkritik
Jag valde att med största möjliga mån hålla mig till häftet Folke, Jonatan (2007) ”Politiska ideologier i urval” dels eftersom den är gjord i ett utbildningssyfte av en lärare som har förkortat innehållet från original texterna. Samt att det i häftet finns original sidor kopierat från böckerna. På detta sätt får jag en relativt bra andrahandskälla samt vissa delar från originalkällorna vilket gör att jag på ett enkelt sätt kan skriva ett arbete om dem frågor jag vill ha svar på.
Jag har även varit inne på liberalismen.com (http://www.liberalismen.com/historia.shtml) (18 oktober 2007) för att hämta ytterligare historisk fakta om liberalismen och en del namn på grundare och författare.
Gick slutligen in på wikipedia.org för att kolla upp vart alla de svenska partierna låg i för genre.

2 Undersökning
Det finns många olika ideologier idag, jag hade tänkt berätta om de vanligaste och största som är Liberalismen, Socialismen och Konservatismen. Efter dessa tre tänkte jag berätta om fyra stycken andra lite mindre men ändå välomtalade ideologier.

2.1 Liberalismen
Namnet liberalism kommer ifrån latinets liber och betyder fri.
Redan i grekland på 400 f.kr pratade ofta filosofer om att alla människor var lika värda och var helt emot slaveriet. Några utav dem hade även tanker och idéer som inte förrän ca 2000 år senare togs på allvar och skrevs ner.
På 1600-talets England började sakta men säkert liberalismen formas till en politisk ideologi. Kyrkan hade länge haft makten över människors tankar och alldeles för frispråkiga och nytänkande filosofer och författare blev avrättade av kyrkans inquisitor för att ha gjort något djävulstyg. Människor var också trötta på att kungen och adeln roffade åt sig all mark och pengar det fanns att få tag i, bönderna var bara verktyg för att adeln skulle få än mer makt.
Den första liberala församlingen startade 1640, den bestod mestadels utav medelklassen i England och hette The Levellers. Anhängarna till The Levellers motsatte sig kungens totalmakt och ville även ha mer frihet till individen vilket ju liberalismen står för. Man menade att ”Varje människa äger sig själv, och har rätt att leva sitt liv som hon själv vill, så länge hon inte kränker andras frihet” (http://www.liberalismen.com/historia.shtml) (18 oktober 2007). Men när Cromwell blev kung blev The Leyellers förbjuden i England och medlemmarna i The Levellers blev fängslade. Men djupt nere i fängelsehålorna på Towers skrev man dock fortfarande ner nya liberalistiska idéer.

2.1.1 Liberalismens grundfigurer
John Locke var den filosof som ofta nämns som Liberalismens fader. Han skrev boken ”Two Treatises of Government” 1690 som förklarar vikten av att människor håller sig samman i samhället och skyddas med hjälp utav rättssamhället. Om makthavarna inte skyddar dessa rättigheter menar Locke att befolkningen får lov att ta till våld för att skifta makthavare. Här kan man ganska lätt se samband till den amerikanska likväl den franska revolutionen.
Adam Smith hette en annan framstående liberalisk person. Han var professor vid Glasgows universitet och skrev 1776 ”den s.k. ekonomiska liberalismens bibel” (Folke, Jonatan (2007) ”Politiska ideologier i urval”) ”The Wealth of Nation”. Han menade på enligt denna bok att människor inte var varandras fiender utan att man på ett enkelt sätt kunde uppföra en sorts frihandel av tjänster och produkter som alla skulle kunna tjäna på. Alla strävar ju efter vinst, om en produkt är dyr eller för dålig hos Adam går man förmodligen till Bertil nästa gång, men när alla har den här produkten så måste både Adam och Bertil sänka priset för att sälja någon produkt överhuvudtaget. I korta drag kan man säga att den fria konkurrensen tillsammans med marknaden är det som bestämmer priset.

2.1.2 Inriktningar inom Liberalismen
Den första inriktningen jag berättar om är socialliberalismen. På 1800-talets England var det många barn, änkor och fattiga arbetare som led stor nöd. Socialliberaler tyckte då att det var statens ansvar att fånga upp dem innan dem nåde bottens avgrund. Men det är viktigt att hålla fast vid att socialliberaler fortfarande trots statens inblandning höll fast vid att individen skulle klara sig själv och höll på så sätt fast vid liberalismens grundpelare med att var individ hade sin egen frihet. Staten skulle alltså efter inblandningen låta individerna ta hand om sig själva och behöll då liberalism och inte socialism. Folkpartiet i Sveriges riksdag är ett utav de största socialliberala partierna i Sverige men även centerpartiet börjar räknas in bland dessa partier (även fast dem innan mer lutat åt eko-humanismen).
Den andra inriktningen heter nyliberalism och är ännu mer för individens självständighet. Ända gången staten får lov att blanda sig in i individernas tillvara är för att upprätthålla poliskåren, försvaret och domstolsväsendet. Man kan alltså kalla nyliberalismen för liberalismen dragen till sin yttersta spets.
Några övriga stora liberala inriktningar är:
• Harmonilliberalismen – Frédéric Bastiat
• Manchesterliberalismen – Richard Cobden
• Liberalkonservatism (Det är bland annat här moderaterna ingår, vilka är Sveriges styrande parti.)

2.2 Socialismen
Namnet socialism kommer ifrån latinets socialis och betyder kamratlig.
På 1800-talet blomstrade industrierna i många delar utav Europa, många hade flyttat från landsbygden för att hitta lyckan i städerna som industriarbetare. Förmodligen blev den största delen besviken när det endast var ett fåtal jobb som erbjöds och arbetsdagar under 15 timmar var högs ovanligt. Familjer var tvungna att låta alla familjemedlemmar jobba för att kunna ha en säng att sova i och ett tak ovanför huvudet. Ca 1880 hade dock förtrytelsen blivit för stor för befolkningen. Arbetarna sa då ifrån på största allvar. Arbetarna ville ha ett gemensamt ägande av industrin. Eller att staten skulle äga det, så att de privata ägarna inte skulle kunna tjäna enorma kapital till sig själv.

2.2.1 Inriktningar inom socialismen
Inom den självklara socialismen finns det ingen direkt ”fader”, däremot kan man inom marxismen eller kommunismen absolut kalla Karl Marx för fader. Karl Marx och Friedrich Engels skrev manifestet ”Manifest der Kommunistichen Partei” 1848. Den handlar delvis om kapitalister (ägarna till fabrikerna) och proletärer (arbetarna i fabrikerna). Karl Marx tyckte nämligen att det var konstigt att material som kostade x kr kunde efter tillverkning i fabriker säljas för x50 kr utan att proletärerna fått mer än en bråkdel utav pengarna. Vart tog pengarna vägen? Varför skall en person få alla dessa pengar?
Karl Marx och Friedrich Engels trodde att denna orättvisa skulle leda till den kommunistiska revolutionen, denna period skulle vara fylld med våld, eftersom kapitalisterna knappast skulle vilja lämna ifrån sig sin förmögenhet. Efter det skulle en ny period starta, den socialistiska tiden, då staten ägde all egendom det fanns att äga. Så småningom skulle även det kommunistiska samhället växa fram för att avsluta revolutionen och dess mål, genom att dela ut all statens egendom till folken så att alla äger allt och varje människa är värld lika mycket.
Ytterligare en inriktning inom socialismen är socialdemokratin där sveriges största parti ingår nämligen socialdemokraterna.

2.2.2 Kommunismen idag
Enligt K. Marx och F. Engels skulle den första revolutionen ske i något utav de störst industrialiserade länderna ex. Tyskland. Eftersom det naturligtvis var mest orättvist där. Så blev det dock inte. Sovjetunionen (Ryssland) var det första landet in i kommunismen, år 1922.
Enligt K. Marx och F. Engels befann sig Sovjetunionen under hela sin tid endast i den andra perioden, den socialistiska tiden då staten äger allt och folket i princip inget. Länderna i Östeuropa och Sovjetunionen misslyckades med att skapa det kommunistiska samhället. Men fortfarande försöker vissa länder skapa K. Marx och F. Engels drömsamhälle ex:
• Kina
• Cuba
• Nordkorea
En annan socialistisk förgrening är den reformiska socialismen. Den var en del utav kommunismen fram till slutet av 1800-talet. Den reformiska socialismen är emot all det våld det skulle innebära att genom en revolution störta kapitalisterna och ta över makten. Dem var istället för att skapa allmän rösträtt och på så vis ta makten genom att genomföra olika val om ex. lagstiftningar o.s.v.

2.3 Konservatismen
Namnet konservatism kommer från latinets conservare och betyder bevara.
Efter franska revolutionen i slutet av 1700-talet då alla adelsmän i Frankrike avsattes eller avrättades utav bönderna, och där även kungen och drottningen giljotinerades. Var det många adelsmän runt om i världen som oroade sig mycket för att revolutionerna skulle komma och knacka på deras dörr. ”De konservativa ville behålla det som alltid varit”. I Edmund Burkes bok ”Reflections on the Revolution in France” 1790 kritiserade han befolkningen i frankrike enormt för att vara oansvariga och sätta sig emot både naturens och guds lagar. Genom att motsätta sig den naturliga ordning som då redan fanns mellan adeln och bönderna. Han menade istället att samhället skulle ändras på ett långsamt och successivt sätt.
Något som de konservativa också menade var att kronan (kungen, adeln), altaret (präster, kyrkliga ämbetsmän) och skölden (soldater för kronan) var de som var kloka och värdiga nog att rösta. Med dessa honnörsord menar man i korta drag att de som skulle ha blivit avsatta och avrättade i en revolution var det som var kloka nog för att bestämma om de skulle bli det eller ej.
Men hur de konservativa än vrider och vänder på det, så var dem inte i majoritet, långt ifrån faktiskt. Det var alltså tvunget att komma en förändring för att säkerställa överlevnaden hos adeln och ett exempel de använder är för hur dem gjorde var att jämföra sig med den vanliga familjen. I en familj på 1800-talet var det ofta mannen som var den som tog hand om familjen. Om någon skadade sig eller blev sjuk var det mannen i huset som visste vad som skulle göras för att allt skulle bli bra igen. På 1800-talet infördes därför en massa sociallagar som skulle hjälpa de lägre ställda i ”familjen” om något gick tokigt, alltså försökte konservatismerna skapa sig själv en fadersroll.

2.3.1 Konservatismen idag
Som ni säker alla förstår så är ju konservatismen helt annorlunda idag än var den var för 100 – 200 år sedan. Konservatismen idag kan ibland i vissa avseende användas för att säga att någon inte vill förnya samhället, men enligt de konservativa själv så är detta helt fel. Man menar helt enkelt på att människor i grunden är olika och att man i ex. en skola inte ska försöka skapa en konstlad likhet mellan elever utan måste anpassa sig efter varje elevs unika tillvarosätt och förmåga att lära.

2.4 Ekologism
Namnet ekologism kommer från de grekiska orden oikos som betyder hus och logos som betyder lära.
Ekologi som är grundpelaren inom ekologism innebär att man ska ha en balans mellan natur, djur och människor. Ekologismen vill att man ska värna om miljön som är det farligaste hotet människan står inför. Dem vill dessutom utlokalisera samhället så att varje kommun blir mer självständig och skapa kortare avstånd mellan alla vitala platser i en stad så att de kan nås på ett ”cykelavstånd” vilket då leder till att bensindrivna fordon används i mindre skala.
Sammanfattningsvis så kan man säga att ekologismen jobbar för en värld med mindre transport, större självständighet och där vi jobbar för en jämvikt med naturen. Människans och naturens överlevnad står i centrum.
Sveriges största parti inom denna genren är miljöpartiet.

2.5 Feminism
Namnet feminism kommer från latinets femina som betyder kvinna.
I korta drag jobbar feminismen för att män och kvinnor ska vara jämställda i samhället i alla avseende.
Kvinnor har alltid varit nedtryckta i samhället så länge man kan spåra historien, enligt en undersökning som gjorts kommer det även att vara så 150 år framöver med dagen utveckling (Folke, Jonatan (2007) ”Politiska ideologier i urval”).
Vänsterpartiet är det störta feministiska partiet i Sverige men det räknas även som socialistiskt och stödjer den vänstra halvan utav blocken.

2.6 Nationalsocialism
Eller nazism som det även kallas för, har förkortats från tyskans Nationalsozialismus.
Nazismen och fascismen blomstrade som mest i 30-talets Italien med Benito Mussolini i täten och i Tyskland under Hitlers välde 1933-1945.
Nazismen grundar sig i ”blodet”. Hitler skrev boken i ”Mein Kampf” medan han var fängslad efter en misslyckad statskupp. I den boken uttrycker han nazismen och vikten av att blodet är s.k. rent. Man måste få sin avkomma från en lika högt uppsatt person, en german med en german, det gör man för att inte smutsa ner avkomma och till slut bli jämlika. Hitler sa kunna visa upp bevisningar på att arier var det folk som haft mest intellektuella och kulturella framsteg. Judar och zigenare var dem som hade den sämsta sortens blod, Hitler avrättade till och med uppskattningsvis över 6,5 miljoner utav dessa två folkslag i den s.k. förintelsen.
Hitlers mål var att genom förintelsen skapa ett tredje rike som genom olika stålbad (som dem kallade krig, där de svagaste individerna rensades ut) skulle frambringa ”ett folk, ett rike, en ledare”. Som ni ser i citatet som Hitler själv skrivit i sin bok, skulle det alltså vara en omöjlighet att skapa nazism tillsammans med demokrati. En snabb genomgång utav nazismen skulle förklara att den var oerhört våldsam, diktatorisk och oerhört odemokratisk.
Nazismens idéer som de flesta utav er kanske tycker låter hemska och barbariska, har faktiskt nått ända till Sverige under sin stormaktstid. Mellan 1934 och 1976 tvångssteriliserades ungefär 63000 människor bara i Sverige enligt (http://sv.wikipedia.org/wiki/Tv%C3%A5ngssterilisering) (19 oktober 2007). Man kunde bli steriliserad för att man hade ett handikapp i släkten, alkoholism alltså sådana saker som kunde tyckas vara en försvagning utav individen.
Men även efter andra världskrigets slut och efter 1976:s lagstiftning om att förbjuda tvångssterilisering lyckas ändå nazismen leva vidare. Förra valets resultat visade att NSF var Sveriges största nazismiska parti och fick 1417 st röster i riksdagsvalet.

2.7 Anarkism
Namnet Anarkism kommer från grekiskans An archos som betyder utan härskare.
Anarki används i många dagliga sammanhang som kaos eller undergång, men när en politiker pratar om anarkism i ett politiskt sammanhang handlar det alltså om en politisk riktning för att avskaffa statsmakten.
I korta drag så skulle man kunna säga att ett anarkismiskt part vill bli statschef och störst part i en svensk riksdag för att avskaffa sig själv tillsammans med alla statligt ägda företag och organisationer. Det skulle alltså kunna kallas för en utgrening från kommunismen och ännu längre bort än bara lika för alla. Det skulle även vara det liberala samhällets nålspets, där man bryter ner ända förbi försvar, domstol och polis så att ingen auktoritet finns kvar.

2.8 Övrigt
Kristdemokraterna som är det sjunde och sista riksdagspartiet jag nämner i min uppsats tillhör något som wikipedia.org benämnde som kristdemokrati.
Ideologin kristdemokrati skapades av Påven Leo XIII i slutet av 1800-talet. Eftersom det egentligen inte tillhör arbetet citerar jag direkt från wikipedia.org nedan

”Ideologin har en socialfilosofisk grund som sätter människovärdet och familjen högt, och motarbetar totalitära. Den kristdemokratiska ideologin är en av de svåraste att tydligt sammanfatta eftersom den till skillnad från till exempel liberalismen och socialismen inte har några givna grunddokument att se tillbaka till, och oftast är mer formad av lokala omständigheter än av en gemensam lära”. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristdemokrati) (19 oktober 2007).

3 Diskussion och slutsatser
Här tänkte jag med största möjliga korthet förklara de olika ideologierna och partiernas ställning.
• De tre stora ideologierna är: Liberalism, Konservatism och Socialism.
• Inom liberalismen tillhör: Folkpartiet, Moderaterna och Centerpartiet.
• Liberalismen står för att individen skall vara fri, och staten vara så osynlig som möjligt.
• Konservatismen står för att människan i grunden faktiskt är unika och då bör behandlas individuellt efter deras egen karaktär.
• Inom socialismen tillhör: Vänstern och Socialdemokraterna.
• Socialismen står för att alla är lika och att ingen ska lämnas utanför.
Jag fick g...