Trevlig och vacker flicka: vägen till höga betyg?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den här uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in på populära gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgång av skolkatalogernas klassfotografier, på en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. På bilderna som visade det populära Medieprogrammets elever var två aspekter tydliga. För det första att flesta studerande är flickor. Det andra är att många av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert. Detta kan vara en slump, men det kan också tolkas som att det finns en koppling mellan en elevs utseende och betyg. Om detta stämmer så påverkar elevers yttre attribut hur dessa bedöms i skolan. Tidigare forskning om bedömning är huvudsakligen inriktad på kunskapsbegreppet. Två undantag utgör Bengt Selghed och Per Andersson. Det som beskrivs i deras undersökningar är en kultur inom skolan, som till stor del premierar andra faktorer än vad som avses i styrdokumenten. Att lärare bedömer annat än elevernas kunskap. Ingen av dessa forskare har explicit undersökt i vilken utsträckning "eleven som person" påverkar bedömningen, endast funnit att så är fallet. Denna studie är smalare i frågeställningarna och undersöker om lärare på gymnasiet låter elevers yttre attribut påverka bedömningen, om vackra flickor går ut med högre betyg än de andra flickorna. Om tesen, att vackra flickor ges fördelar i skolan, stämmer, måste det finnas en inofficiell agenda som löper parallellt med skolans styrdokument. D. Broady skrev under 1980-talet om den "Den dolda läroplanen". Enligt teorin måste elever som vill nå framgång i skolan anpassa sig till den rådande "borgliga" ideologin inom skolväsendet. Inte borglig i politisk mening, utan borglig såtillvida att medelklassens värderingar och normer är rådande. Elever som obstruerar läraren, genom att till exempel framhäva sina åsikter allt för ihärdigt eller ha andra uttryckssätt än de accepterade, kommer att straffas. Datan till denna studie är insamlad i en mellanstor svensk kommun, som erbjuder de flesta nationella gymnasieprogrammen. Elever och lärare från både yrkes- och studieförberedande program utgör underlaget och förhoppningen är att studien kommer att tillföra nya kunskaper om hur lärare bedömer elever. Resultatet av studien visar att flickor som uppträder trevligt mot lärarna, har ett tilltalande ...