Fetma

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det här arbetet handlar om den ökande fetman och ohälsan bland framförallt barn och unga, men även bland hela befolkningen generellt i I-världen och Sverige. Jag tror att ett av de största problemen ligger i att fetma oftast grundläggs i åldern 3-7 år, samma ålder då många stora företag inom snabbmat, frukostmat etc. försöker rikta in sig på denna oskyldiga målgrupp med extremt onyttig mat genom reklam och liknande kampanjer. Från början, rent biologiskt, så är fettet tänkt att vara en energireserv under tider då vi levde under mer primitiva förhållanden, men idag är det snarare till en nackdel med tanke på att vi inte behöver bekymra oss om svält i vår del av världen nuförtiden. Ny forskning säger att på bara 20 år har fetman fördubblats bland kvinnor och män, inklusive barn. Det finns över 800 000 svenskar som lider av detta idag. Annan statistik säger att otroliga 3 av 4 svenskar rör sig alldeles för lite!

Historiskt sett så länge som människan har funnits så har det ju aldrig tidigare funnits ett liknande överflöd av sockerrik och fet mat. Vår kropp har varit rustad för svält på ett annat sätt, men vad har vi nu? Jo, ett McDonalds, Burger King eller en pizzeria var 30e meter i vilken svenskt city som helst, väldigt lätt tillgängligt. Med tanke på det så är det väl inte så konstigt att kroppen reagerar på detta på något sätt.

Ett annat problem som sällan får uppmärksamhet är det utanförskap som mycket enkelt kan skapas för ett barn, eller för all del en vuxen som lider av fetma. Där räknas både de praktiska problemen och den sociala biten in. Det kan vara svårt att hitta kläder som passar, man kanske har svårt att sitta bekvämt eller normalt i bussar eller på stolar i skolan. Rent socialt kan personen såklart bli mobbad i unga år, eller utfryst senare. Man kanske känner sig osäker i sig själv och väljer att isolera sig på grund av dåligt självförtroende. Man kanske blir mindre attraktiv, blir diskriminerad i arbetssökande och så vidare. Denna sidan av myntet tycker jag det är ganska tyst om, men som är väldigt viktig att komma ihåg. Detta kan ju även leda till en negativ spiral i form av mer tröstätande och stillasittande, och depressioner och liknande.

Hur mäter man då fetma hos ett barn? Man har ju tidigare tyckt att BMI ger en orättvis bild av fetman hos en individ, med tanke på att det inte tar hänsyn till vikten i muskler kontra fett, och även angående ålder och längdtillväxt.. Men nu har man tagit fram en tabell även för barn som man använder sig av, som ser ut såhär och brukar kallas för ISO-BMI:




Vad är då orsaken till den här explosionsartade utveckling bland vår befolkning? Framförallt så beror det på ändrade vanor vad gäller hur mycket energi vi får i oss genom mat gentemot hur mycket vi förbrukar. Jag tror att vi helt enkelt äter för mycket i förhållande mot den typ av liv som vi lever. Kort och gott, ett ökande stillasittande i kombination med för fet kost och liknande. Exemplen är många, vi tar bilen till jobbet, tar hissen upp till kontoret och använder maskiner och apparater till sådant som man gjorde utan att ens tänka på för 20 år sedan. Vi äter även mindre hemlagad mat och har onyttig mat lätt tillgänglig som jag skrev tidigare. En annan bidragande orsak som det sällan talas om är den ökande konsumtionen av alkohol, och det är som bekant väldigt mycket kalorier i alkohol, så det kan mycket väl vara en av bovarna i dramat.

Vissa menar på att det i många fall är arvsanlagen som påverkar den ökande fetman, och att man inte skulle kunna rå för det själv. Det tror inte jag på däremot, med tanke på att epidemin har pågått alldeles för kort tid för att det skulle kunna ha hunnit påverka nämnvärt. Troligen kan man se värre spår av det i nästa generation, och generationen därpå.

Ett tydligt exempel är en artikel som jag läste i Aftonbladet, men som jag tyvärr inte har hittat länken till på webben. Det var en form av blindtest som man utförde på barn i 8 årsåldern. Man la identiska maträtter i en vanlig kartong samt en kartong med McDonalds logga på. I en klar majoritet av fallen så valde barnen självklart McDonaldsalternativet. Detta visar ju den skeva bild som de mäktiga matföretagen har lyckats pränta in innanför skallbenet på våra unga medborgare. Lägg därtill det faktum att det troligtvis är mer barn som äger en dator eller ett tv-spel än ett hopprep, så är det ju lätt att räkna ut åt vilket håll det leder.

Om man tittar på orsaker i samhället i stort så tycker jag att man kan beskylla skolan till viss del för att inte ta tillräckligt stort ansvar för barnen. Jag läste nyss en undersökning där man jämförde samtliga europeiska länder och hur många idrottslektioner man hade i snitt per vecka i åldrarna 6-12 år. Sverige låg näst sist i Europa med en timme idrott i veckan. Allt enligt den svenska skolplanen. 1994 så skars antalet idrottstimmar i grundskolan ner från 537 till 460. Ett horribelt beslut enligt mig, och detta i kombination med andra orsaker som jag skrivit om tror jag kan ha bidragit till den epidemi som pågår i vår del av världen. I många andra länder var det inte alls ovanligt med tre, kanske fyra pass i veckan. Där har vi verkligen mycket att jobba på från politikernas håll.

Men det som jag framförallt tycker är mest skrämmande är att man riktar in sig på barn genom reklam och dylikt för att påverka dom att bli stora konsumenter av företagens varor. Det räcker ju att sätta på barnprogrammen på lördagsmorgnarna på t ex TV3 så inom fem minuters reklampaus så har man sett reklam för McDonalds, cornflakes, coca-cola eller något tv-spel som indirekt uppmuntrar till stillsittande. I kombination med det tidigare nämnda så ger det en skrämmande bild av vad dagens barn ägnar sin fritid åt. Dock så har vi en lagstiftning som säger att man inte får rikta reklam till barn i Sverige. Självklart har de stora företagen tänkt på det, och sänder programmen via andra europeiska länder så att man slipper lagens långa arm. Förklaringen till beteendet är enkelt: pengar. Det ligger så oerhört mycket pengar i denna industri så att de stora matföretagen får mer och mer makt, och om man kollar på till exempel ”Supersize Me”, så får man ju en inblick i hur långt de är beredda att gå i form av att hålla god ton med regeringen, anlita de allra bästa advokaterna i rättstvister, och verkligen värna om sin rätt att producera ut ren dynga till vår jords befolkning.

Ann-Christin Sollerhed som har forskat i det här i doktorsavhandlingen "Ungdomars fysiska aktivitet och fysiska kapacitet inför framtida arbete" där jämför hon och intervjuar 300 6-12 åringar. Ena hälften går på en skola med idrott en timme i veckan, och den andra hälften går i en skola med utökad idrott. Där återfinns skräckexempel på barn som aldrig har varit andfådda och tror att det är farligt. Bara en sådan sak pekar ju på en otroligt konstig uppfostran och en okunskap hos barnen om att röra på sig. Hon resonerar som så att den här utvecklingen kommer leda till att många ungdomar inte kommer orka jobba i framtiden, och att den enda lösningen är schemalagd idrott i skolan – varje dag. Det är väldigt tänkvärt med tanke på att detta kan komma att bli en väldigt stor belastning för vårat samhälle ekonomiskt i framtiden. Även idrottsprofiler som Susanna Kallur, Niclas Alexandersson och Pernilla Wiberg har ställt sig bakom det här genom en gemensam debattartikel riktad mot skolminister Jan Björklund, där man kräver mer skolidrott på schemat.

Konsekvenserna som vi nu redan börjar se är såklart fetma, men framförallt hjärt/kärl-sjukdomar med mera, och andra sjukdomar som direkt kan kopplas till fetma. Samhället i stort blir ju faktiskt lidande då många av dom här personerna är hemma och är sjukskrivna i onödan, då deras arbetskraft behövs på annat håll istället för att de kostar pengar i form av sjukskrivningar och bidrag från försäkringskassan. Slutsatsen är ganska enkel att dra, nämligen att befolkningen blir extremt sjuk av den ohälsa som ökar i takt med att fetman växer!

Ytterliggare en konsekvens är ju den skyhöga kostnaden som fetman kostar statskassan. Man räknar med att övervikten kostar mer än 3 miljarder kronor om året, och det är två procent av den totala vårdkostnaden. Men då ska man ha i åtanke att det inte är inräknat sjukfrånvaro och förtidspensioner och liknande, så siffran är nog egentligen mycket högre än så.

Om man då ska kolla lite på åtgärder på detta problem så tror jag att skolorna kan bli mycket bättre på att upplysa om aktiviteter utöver skoltid, som att börja med en idrott t ex. Sen har vi ju det här med alla skolkafeterior den enkla tillgängligheten för godis och läsk etc. Dock ska det sägas att många skolor har ändrat på detta och infört nyttigare alternativ, men långt ifrån alla.

På ett mer personligt plan så tror jag att föräldrarna har det största ansvaret, att inte låta barnet sitta still framför datorn hela dagarna och vara mycket hårdare på godis mitt i veckorna, och hälsosammare kost och så vidare. Det kan nästan vara den största anledningen med tanke på att man formas hur man lever som ung och om man hamnar snett redan då så är det nog lätt att man fortsätter på den inslagna väge...