Franska revolutionen

3 röster
7412 visningar
uppladdat: 2007-11-30
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Innehållsförteckning


1. Innehåll och bakrund
2. Syfte och problemformulering
3. Material och metod
4. Resultat
5. Sammanfattning
6. Käll- och litteraturförteckning



1. Inledning

Alla dom vanliga männsikor som bodde i Frankrike har börjat göra uppror p.g.a. att landet har fått finansproblem, en limpa bröd var jättedyr. Pengarna gick till för att hjälpa till med de nordamerikanska frihetskriget (1755-1783)
Prästerna och adeln behövde inte betala så mycket skatt, men alla andra som var bönder, hantverkare, bagare m.m. var tvunga att göra det.
Det gick ett rykte om att adelsmännen hade lejt band av stråtrövare som skulle plundra böndernas gårdar runt om i hela landet.
Den 14 juli 1789, kom utbrottet. Nu var revolutionen ett faktum. Dom vanliga människorna orkade inte mera. Nu gick en massa folk genom Paris gator och letar efter vapen och ammunition. Det sägs ha varit över hundra tusen män.
Deras hopp ledde dom till Bastiljen. Bastiljen var en gammal fästning som hade användst som ett fängelse, men nu är de ett vapenförråd med en massa ammunition. När kommendanten inte ville ge dom några vapen och ammunition så blev det en öppen skottlossning. Eftersom att folkmassan med bönder, hantverkare osv. var så stor, så vann dom.
Nu ville alla bönder ge sig på adelsmännen, som en hämnd. Adelsmännen flydde för sin liv, och deras slott brändes ner. Det var inte bara att bränna ner slotten, utan dom förstörde speciellt arkiven som var fyllda med avgifter som bönderna skulle betala till seignuererna. Seignuererna var adelsmän som fått överhetsmyndighet över ett område av kungen och dessutom hade polismyndighet och domsrätt över bönderna, och de böter han utdömde kunde ge honom stora inkomster. Seigneuren hade dessutom oftast ensamrätt på att inneha kvarn och vinpress i sitt område, vilket betydde att varje gång en bonde behövde mala säd eller pressa vin så fick dom betala en avgift.

1.1 Bakrund

Frankrike var det näst största landet I Europa efter Rysslad. Det var ca: 26 miljoner I Frankrike vid 1700- talet. Som vilket annat land så var Frankrike I själva verket ett jordbrukssamhälle. Men det det var inte bara jordbruk man levde av, utan det var också stora städer och industrier som man gjorde täckjärn och textilvaror I. Under 1600- talet så hade väverierna I Lyon regerat I hela europeiska produktionen av sidentyger. Jordbruket var den största näringsgrenen. Man har räknat ut att av alla 26 miljoner, så var 80% av dom I bondeklassen.
De som tillförde till den stora skillnaden I de franska samhället var att alla bönder var tvunga att betala skatt, men det behöver inte adeln och kyrkan. Detta beytder att alla bönder- som både hyr från kyrkan eller adeln eller dom som har egen jord som dom brukar- måste betala tionde till kyrkan och olika slags avgifter till sin ”seigneur”, som är den adelsman som av kungen hade fått överhetsmyndighet över ett område. Seignuerna hade båda domsrätt och polismyndighet över bönderna. Om man var en seignuer, så hade man ensamrätt på att inneha vinpress och kvarn I sitt område. Det betyder att en seigneur kunde ta en avgift varje gång en bonde skulle använda en vinpress eller en kvarn. Självklart så var det franska bönderna missnöjda med de, och att adelsmännen fick jaga i skogen efter rådjur, kaniner, hjortar och andra små eller stora vilda djur, men inte bönderna.
På grund utav att Frankrike hade bränt alla pengar på de Nordamerikanska frihetskriget så hade alla pengar tagit slut. Det var dyrt att skäppa över en massa vapen osv. Inte nog med det, så fick dom inga mera lån från dom utländska bankerna längre. Nu hade Frankrike fått ekonomiska problem. När kriget var över I amerika, så hade den franska stadsskulden öka så mycket att hälften av statens inkomster gick åt till att betala bara en massa skuldräntor. Det som blev över var inte ens I närheten av statens övriga utgifter.
Han som fick den här svåra uppgiften att fixa denna situtation var kungens finansminister Charles-Alexander de Calonne. Calonne tänkte och kom fram till att problemet var att skattesystemet inte var så effektiv och att kyrkan och adeln inte betalde så mycket I skatt.
Han tog då fram en stor finannsplan som innehöll en radikal nyhet. Det var en ny skatt som skulle läggas på alla jordägare och adeln och kyrkan. Calonne gav ett förslag att försöka att modernisera de gamla skattesystemet. Men det blev stora protester. Ingen av prästena eller adelsmännen ville förstås avstå från sina privilegier. Kung Ludvig XIV ville de bästa för sitt folk, men han hade inte den kunskapen att se dom stora sammanhangen. Han förstod inte att det var ett måste att ändra på de franska samhället och han förstod inte hur allvarlig situationen kunde bli och inte minst för sig honom själv. Till slut så vågade inte kungen stå emot längre mot de privilegierade trupperna. Han sparkade Calonne och släppte hans förslag.
Adeln och prästerna krävde nu att samla generalständerna för att kunna överhuvudtaget prata om nya skattesystem. Sommaren 1788 så gick kungen med på det. Nu så hade de privilegierade ståndet börjat med processen som skulle ta dom till sin egen undergång. Året 1789 den 5 maj var en ganska stor dag I Versailles. Alla rikstadsmännen samlades I den största salen I de kungliga slottet, som dom inte har gjort på 175 år. Kungen tog till orda och sa: ”Med glädje ser jag mig I dag omgiven av mitt folks representanter, som på lång tid inte varit samlade!” sommaren år 1789, var hela Frankrike full av oro. Landet hade drabbats I 2 år I rad utav missväxt. Sommaren 1789 var de året som brödpriset hade fördubblats jätte snabbt. Dom som blev mest drabbade utav de var hantverkare och arbetare I städerna. Om de inte var tillräckligt, så gick de ryckten om att adelsmännen hade lejt ett band utav stråtrövare som skulle plundra alla böndernas gårdar.
I Paris så pratade man om att kungen hade kallat in trupper som skulle få slut på nationalförsamlingen. Utbrottet kom den 14 juli och nu hade alla människor fått nog. Nu hade revolutionen börjat på riktigt. En ung man som hette Camille Desmoulins, satt vid Palais Royal som var ett kafé i en stor trädgård. Han ställde sig på bordet och höll ett häpnadsväckande tal. Han sa ”fosterlandsvänner till vapen! Fäst kokarder på er som kännetecken.! Alla svarade ”Ja, ja!” nu var alla uppspelta. Nu gick alla runt och sa ”Till vapen, till vapen!” En stor folkmassa drog runt I Paris gator och letade nu efter vapen och ammunition. Det sägs att det har varit över 100 000 män som var upproriska. Nu var dom på väg till Bastiljen för att få tag på mera vapen och ammunition.


2. Syfte och problemformulering

Jag ska ta reda på vad var de som hände innan man stormade Bastiljen, varför man stormade Bastiljen, vem var det som ledde stormningen, vad var det som hände efter stormningen och vilke blev påverkade av stormningen.


3. Material och metod

Jag fick fram min fakta igenom att läsa bökerna Sekvens Historia A, av Christer Öhman, och så har jag läst en engelsk bok som heter Revolution in France som Josh Brooman har skrivit och Franska revolutionen av Katrina Maitland Smith. Jag har också använt mig utav internet, som: www.wikipedia.se, www.susning.nu/bastiljen, www.iigs.org/newsletter/9808news/france.htm.sv.
http://www.sub.su.se/national/tfran2.htm


4. Resultat

- Innan man stormade Bastiljen så var det uppror i hela Frankrike. Landet hade ekonomiproblem. Kung Ludvig XIV hade spenderat allt till de Nordamerikanska frihetskriget. Så nu var Ludvig tvungen att höja skatterna. Alla som var i de tredje ståndet tyckte inte så mycket om den idén. Kungen ville fixa ett nytt skattesystem, och de lila problemet la han på Charles- Alexander de Calonne, Frankrikes finansministers axlar. Calonne förstod nu att problemet var hos prästerna och adeln, dom var skattefria. Så han tog fram en finansplan som de stod att alla skulle betala skatt. Bönderna och till och med kyrkan och adeln. Colonnes förslag var menat att göra Frankrikes ekonomi så nytt som möjligt. Varken adelsmännen eller kyrkan ville självklart avstå från sina privilegier. Han hade ett till problem och det var att kungen inte kunde bestäma sig hur hans skulle göra. Ludvig ville bara de bästa för sitt folk, men han hade inte kunskapen att se de stora sammanhangen. Till slut så vågade han inte längre stå emot de privilegierade gruppen längre. Han sparkade Calonne och struntade i hans förslag.
Nu krävde prästerna och adeln att sammla alla i de generalständerna för att överhuvudtaget kunna prata om ett nytt skattesystem. År 1788 så gick kungen med på de, men adeln och prästerana visste inte att, nu har dom gott in i en process som skulle ta dom till deras undergång.
1789 så hade staden Versailles en stor dag. I den största salen i de kungliga slottet så hade man sammlat riksdagsmännen, och det hade man inte gjort på 175 år. Fortsättningen på sommaren 1789 så var Frankrike full med oro. Landet hade drabbats av missväxt i 2 år i rad nu, och brödpriserna är skyhöga. Förrutom de så var det ett rykte som sa att adelsmännen hade lejt band av stråtrövare som skulle plundra böndernas gårdar.
Man hade hört att i Paris så hade kungen kallat in trupper som skulle mangla nationalförsamlingen. Utbrottet kom den 14 juli. Nu tyckte människorna att de var nog. Nu var det en stor folkmassa som drog igenom Paris och letade efter vapen och ammunition. Ögonvittnen har sakt att folkmassan var över 100 000 man. Deras letande ledde dom till Bastiljen.
- På grund av att de vanliga människorna hade gjort uppror mot kungen för att skatterna var för höga och att han inte har gjort någonting åt de så var dom tvunga att skaffa sig vapen och massa ammunition. Folkmassan som var mer än 100 000 man tågade på väg till Bastiljen. Bastiljen, som var ett gamalt fort hade man använt till ett fänglese, men nu var det ett vapenförråd. Man hade hört att det var jätte mycket vapen och ammunition där.
- Man kan inte säga att det var någon som styrde dom. Ingen bestämde, alla var deras ledare. Dom som var längst fram i ledet var säkert lite mera ledare för dom som stod längts bak. Det var inte så att alla samlades och bestämde hur man skulle skulle storma fortet. Utan det var bara rak på sak och storma Bastiljen.
- Det som hände under sommaren 1789 var nu avgörande hur utvecklingen skulle fortsätta. Efter stormningen så visade de sig att kungen inte längre att kontroll över Paris, och på landsbyggden så förlorade adeln sin makt. För att man skulle upprätthålla ordningen inrättades nationalgardet. Det var en beväpnad styrka som rekryterades ur städernas medelklass och underklass. Nationalgardet lydde inte under kungen, utan dom stod under nationalförsamlingens kontroll.
På grund utav oroheter i landsbyggden så sammanträdde man nationalförsamlingen. Ledarmöterna visste att dom var tvunga att göta något men dom visste inte bara vad. Man pratade in på natten och då ställde sig en rik adelsman från Bretagne. Han började prata om seigneurernas alla rättigheter. Han sa: ”folket återvände aldrig till de gamla orättvisorna.” ”Om ordningen ska kunna återställas måste vi gensat avskaffa dom.” En efter en så tog ledarmöterna till orda och lade fram ett förslag till reformer. En ville införa lika beskattning för alla fransmän, en annan ville avskaffa seignuerernas monopol på vinpressar och kvarnar, en tredjedel ville ta bort kyrkans rätt till tionde. Det var många som jublade om förslaget att avskaffa adelns ensamrätt att jaga och fiska. Mötet slutande inte till halv 3 på morgonen. Då hade nationalförsamlingen bestämt att kyrkans och adelns privilegier skulle avskaffas. Frankrike skulle bli ett land där lagen gällde för alla.
- Alla blev självklart påverkade, men dom som blev mest påverkad var alla i de tredje ståndet. Dom gjorde så att alla som bodde i Frankrike skulle lyda denna nya lag.


5. Sammanfattning

Allt började år 1789. Kung Ludvig XIV ville hjälpa till med den Nordamerikanska frihetskriget. Det var där pengarna försvann. Nu blev allt dyrare för bönderna och alla andra i de tredje skiftet. En brödlimpa var jättedyr. Om de inte var nog för bönderna så hade adeln lejt ett band av ståtrövare som skulle plundra deras hem. Nu så hade Frankrike fått ekonomiska problem. Nu får dom...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Franska revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2007-11-30]   Franska revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8873 [2024-04-27]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×