Sicilianska maffian, La cosa Nostra

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning:

Inledning 2
Sammanfattning av maffians historik 3
Maffians uppbyggnad 5
Hur finansierar maffian sin verksamhet? 7
Analys 9
Källförteckning 11



Inledning
Den här uppsatsen handlar om den Sicilianska maffian La Cosa Nostra. Anledningen till varför jag valde just detta ämne var att jag kände att jag hade alldeles för dåliga kunskaper om ett fenomen som är så pass intressant. I stora delar av världen har ju trots allt olika maffior en väldig makt, och om man ska börja undersöka dem så tänkte jag att det bästa stället att börja borde vara La Cosa Nostra – Maffiornas fader.
Jag kommer först i uppsatsen behandla maffians och Siciliens historia för att sedan kunna gå vidare och förklara hur maffian är uppbyggd och hur den verkar idag. När jag lagt fram all fakta så kommer jag att försöka besvara de frågor som jag har haft som utgångspunkt för uppsatsen. Frågorna är följande:

•Vilka var de faktorer på Sicilien som gjorde att maffian kunde byggas upp och växa sig så mäktig just där?
•Vad är det som utmärker La Cosa Nostra ifrån annan organiserad brottslighet?
•Hur påverkar La Cosa Nostra livet för befolkningen på Sicilien idag?

För att skriva det här arbetet använde jag mycket boklitteratur (se källförteckning) och inte speciellt mycket datorbaserad fakta. Detta gjorde jag därför att det faktiskt fanns väldigt mycket mer bra böcker än vad det fanns internetsidor som behandlade just det här ämnet.
Överhuvudtaget så var detta ett ganska svårt ämne att hitta fakta om, men när jag nu behandlat ämnet så förstår jag att detta är p.g.a. den väldiga sekretess som La Cosa Nostra använder sig av. Tillslut fick jag i alla fall tag på all den information jag behövde. Det ska tilläggas att flera av de källor jag använt mig av är tryckta i mitten på 90 – talet (Se källförteckning) vilket gör att vissa siffror kan vara något inaktuella. Detta bedömde jag dock som en närmast obetydlig faktor för sakfrågorna.
Mycket nöje!



Sammanfattning av maffians historik

Sicilien har endast varit självständigt en enda gång i modern tid. Detta var år 1282 då man gjorde fullt uppror emot fransmännen. Detta årtal ses av många som maffians födelseårtal och är därför ett viktigt årtal i La Cosa Nostras historia.
Olika statsmakter hade fram till dess turats om att styra över Sicilien enda sedan grekernas kolonisation år 750f.kr. Statsmakten hade därför aldrig utvecklat något förtroende bland sicilianarna utan man hade avgjort sina privata uppgörelser i olika frågor utan statlig inblandning. En viktig fråga var beskydd av liv och egendom och detta blev ofta en uppgörelse mellan jordägare och beväpnade banditgäng. Dessa banditgäng är de som senare kommer att kallas maffia.
Även efter det att Sicilien införlivats i Italien år 1860 så fortsatte italienarna att misslyckas med att ändra på detta våldsmonopol. Privat beskyddarverksamhet kom att spela en allt större roll, framförallt på västra Sicilien.
Historiskt sett så är de som lyckats bäst med att sätta stopp för La cosa Nostra, inte helt förvånande, fascisterna. När Mussolini förstod hur lite makt han hade på Sicilien så ville han givetvis sätta stopp för maffian. Den man han valde till att förändra detta var en polisprefekt vid namn Morri. Morri var både intelligent och modig men också mycket brutal. Han använde metoder som var extremt grymma. Han kunde t.ex. tortera medlemmar av maffian för att pressa fram uppgifter eller skända deras familjers egendomar och kvinnor om olika ledare inom maffian inte gav sig till känna. Dessa metoder skadade maffian oerhört men samtidigt stödde folk på Sicilien maffian eftersom man reagerade mot dessa brutala övergrepp som statsmakten utförde.

När andra världskriget kom till Sicilien så hade maffian en roll att spela även där. När amerikanerna landsteg i juli 1943 så samarbetade de med maffian. Maffian såg till amerikanarna inte mötte något motstånd av de fascistiska trupperna på ett flertal ställen, i gengäld fick de amnesti för sina tidigare brott och dessutom blev flera maffialedare utnämnda av amerikanarna till borgmästare i sina respektive hemstäder efter kriget. ( Världsberömda Gangstrar, Ian Schott. Sid. 23-24 ).

När fascisterna förlorade kriget försvann också polisprefekt Morri. Detta ledde till att brottsligheten återigen ökade. ( Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 188, 191 ).

Efter kriget så sker nya förändringar i Italien. Maffian förändrar sitt ekonomiska beteende lite efter det att den Italienska staten har beslutat att satsa mer på Sicilien. Staten försöker få denna ekonomiskt efterblivna del att bli lika välmående som resten av landet. Från att ha varit mest inriktad på jordbruksverksamhet har man mer inriktat sig på byggnadsverksamhet och man har tjänat enorma summor på de offentliga byggnadsprojekt som utförts på Sicilien. Stora maffiakrig har också förekommit om marknadsandelar för drogverksamhet.

Maffian utövar också ett mycket stort inflytande politiskt på Sicilien där man genom sina kontakter till stor del kan välja politiker som stödjer maffian. ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, s. 161-67, Maffian Tomas Lappalainen, sida. 26-90).

Under senare år har dock maffian mött hårdare motstånd och ”La Torre-lagen” 1982 ökade polisens befogenheter betydligt i sin kamp mot maffian. Denna lag definierar maffia tillhörighet som ett brott och ger möjligheter att juridiskt angripa de typiska maffia-metoder bakom alla de brott som begås av maffian ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 148 ).


En ny lagstiftning 1989 gjorde det dock återigen svårare att bekämpa maffian eftersom man behövde mer bevis för att kunna fälla någon för maffia tillhörighet. Men trots detta är ”La Torre-lagen” ändå mycket effektiv eftersom den gör det möjligt att konfiskera illegalt förvärvad egendom vilket utgör en mycket stor del maffians kapital ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 149 ).

Domaren Giovanni Falcone ledde kampen gentemot Maffian under 1980-talet och mordet på honom 1992 har djupt upprört folket på Sicilien. Detta har lett till att den sicilianska befolkningen inte alls stödjer maffian på samma sätt längre ( Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 29 ).

Mordet på Giovanni Falcone som skrivit boken ”Cosa Nostra” som det hänvisas mycket till i min uppsats, har också fört med sig att myndigheterna skärpt tonen emot maffian. ( Maffian, Tomas Lappalainen sid. 8, Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 171 ).

Maffian är för att citera Marcelle Padovani, som är den andre författaren till en domares kamp, inne i sin fjärde fas. ”Den föddes på 1800-talet när feodalväldet avskaffades på Sicilien och ”latifundisterna” behövde beväpnade vakter för att kontrollera sina enorma egendomar. Så uppkom den första maffian, ”lantmaffian”. Den andra maffian såg dagens ljus efter 1945, då hundratusentals lämnade landsbygden för att flytta till storstäderna och söka arbete, och storstäderna växte omåttligt. Den tredje maffian började på 1970-talet, då ”French Connection” heroinhandeln, stoppades i Marseille och flyttades till Palermo. Den tredje maffian fick så småningom ge vika för den fjärde, när den sicilianska andelen av världshandeln med droger sjönk från 70% till 30%. De främsta inkomstkällorna var inte längre bundna till produktionen av och handeln med heroin, utan försköts mot offentliga och räntebärande investeringar, entreprenader för statens och regionen Siciliens ”räkning”. Detta citat är enligt mig en väldigt bra sammanfattning av maffians historik.
( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 177 ).
I texten ovan märker vi också att olika historiker och författare har olika syn på när maffian egentligen startades.



Maffians uppbyggnad


Man blir medlem av maffian genom en ritual som förblivit oförändrar sedan slutet av 1800-talet. Man brukar få genomgå ett prov som bevisar att man är lämpad för att kunna tillföra maffian någonting. Det kan t.ex. innebära att man måste utföra någon sorts attentat.

När tidpunkten för testet kommer förs kandidaterna till en avlägsen byggnad där en representant för familjen eller i vissa fall vanliga ”ärans män” som utför riterna( en man av ära är maffians vanliga beteckning på sig själva, dock inget som används utanför dessa kretsar).
Familjens representant lägger fram det faktum att det som kallas maffian egentligen heter ”Cosa Nostra” och förklarar också de regler som styr den. Dessa regler är det inte någon som känner till exakt men enligt källor inom La Cosa Nostra så ska det finnas ”tio budord” som alla måste följa, dessa budord uppges vara:
1. Du ska inte presentera dig som en av oss inför en av våra vänner. Låt en tredje invigd göra det.
2. Du ska aldrig titta på en av våra vänners fruar.
3. Du ska inte befatta dig med polisen.
4. Du ska vara återhållsam med besök på krogen.
5. Du ska alltid vara Costa Nostra tillgänglig, även om din fru håller på att föda barn.
6. Du ska visa respekt för avtalade möten.
7. Du ska behandla din fru med respekt
8. Du ska alltid tala sanning om du tillfrågas något.
9. Du ska aldrig lägga beslag på pengar som tillhör andra familjer.
10. Du kan inte vara en del av Costa Nostra om du har nära anknytning till någon inom polisen, om du blir bedragen i familjen eller om ditt beteende är avskyvärt och du inte kan upprätthålla våra moraliska värderingar
När man upplysts om dessa saker så uppmanas man att noga tänka igenom om man verkligen vill bli medlem eftersom det aldrig går att träda ur organisationen. Därefter väljer kandidaterna en gudfader bland dem närvarande ärans män och man sticker sedan en nål i skjuthanden på kandidaten så det droppar blod ner på en helgonbild som läggs brinnande i kandidatens knä medan denne svär eden. Därefter är man en man av ära. Ytterligare ett krav som alltid funnits hos La Cosa Nostra är att man måste vara av manligt kön (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 97-98, Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 100-05).

Familjen utgör basenheten i Cosa Nostra. Det är dock inte en familj i traditionell mening utan det rör sig om mer omfattande grupperingar. Antalet kan variera mellan 30 och 40 eller ett par hundra ärans män. En familj är i sig en relativt, komplicerad organisation, speciellt om man tänker sig att varje man av ära ( mafioso ) kontrollerar uppemot 40-50 personer. Dessa är inte direkt knutna till maffian, men är genom blodsband eller vänskap i praktiken underställda den man av ära de är knutna till ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 100, Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 95 ).


Längst ner i rangordningen inom maffian står soldaten, den enskilda mannen av ära. Soldaterna utser i demokratiska val sin ledare som bevakar familjens intressen gentemot Cosa Nostra. Ledaren utser sedan gruppchefer som vardera kontrollerar tio soldater. Ledaren utser också en vicerepresentant som styr i hans ställe om han skulle vara borta. Ledaren har också alltid en flera rådgivare, denna skall alltid kunna säga sanningen till ledaren ( Tomas Lappalainen, sid. 95-96, Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 100-01).

Varje familj kontrollerar ett visst område, alltifrån ett kvarter till en hel stad.

Ledarna för de olika familjerna utser en provinsrepresentant, ledaren för hela regionen. Detta gäller i alla provinser utom i Palermo där ledarna för de mäktigaste familjerna väljer olika stadsdelsrepresentanter. Dessa olika utvalda representanter deltar i maffians ledarorganisation ”kommissionen” (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 101, Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 105-11 ).

Kommissionen är högsta domstol när det gäller konflikter mellan olika maffiafamiljer. Komissionen har dock aldrig varit ett särskilt effektivt eller mäktigt organ eftersom familjerna i Palermo är så mycket mäktigare än de övriga och det alltid är de som styr och ställer. Komissionen har dock lyckats att minska konflikterna mellan de olika familjerna eftersom man försöker att undvika de krig som ofta uppstår när en maffialedare dör (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 108-10).

Successionen inom organiserad brottslighet är betydligt mindre säker än inom någon annan bransch eftersom maffians främsta tillgång är det ”rykte” som de lyckats skaffa genom åren. När ledaren dör finns det ofta många inom familjen som söker ledarskapet för egen räkning. De konkurrerande familjerna har ett lysande tillfälle att ta över verksamheten. Detta beror på att de konkurrerande familjernas ledare har ett etablerat rykte medan den nye ledaren för problemfamiljen snabbt måste visa sig lika kompetent som sin föregångare annars är risken stor att familjens soldater inte slåss för ledaren ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 108-10).

Komissionen har metoder för att undvika detta scenario. Det ena är att alternativet är att familjen som har successionsproblem helt enkelt slåss samman med näraliggande familjer. Det andra alternativet är att kommissionen utser en ledare som ärver familjens gamla rykte. Kommissionen låter därigenom förstå att den som bråkar med den nya maffia ledaren får problem med de övriga familjerna inom kommissionen ( Maffian, Tomas Lappalainen, sid.111-12 ).

Medelåldern på maffia bossarna på Sicilien är också mycket hög i jämförelse med Cammoran ( Neapels maffia ) och N´dranghetan på Kalabrien ( Kalabriens maffia). På Sicilien blir bossarna 57 år i genomsnitt, medan cammorans bossar blir 35 år och n´dranghetans blir 42
( Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 112 ).

La Cosa Nostras uppbyggnad är alltså en ganska komplicerad och genomtänkt uppbyggnad. ”De tio budorden” tillsammans med familjeuppbyggnaden och samhörigheten inom maffian gör det extremt svårt för utomstående att skaffa sig en inblick i organisationen.
Hur finansierar maffian sin verksamhet?

Den definition som gäller för maffian är: Våldsbaserad privat beskyddarverksamhet i strid med det statliga våldsmonopolet (Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 80).

Beskyddarverksamheten är traditionellt en av maffians viktigaste uppgifter. Förr i tiden gav maffian verkligen de som betalade beskydd gentemot en viss månadssumma. Detta har dock ändrats och idag består beskyddarverksamheten oftast bara i att man erkänner den familjs auktoritet som man betalar till. Provisionen tjänar inte längre som en sköld gentemot rån och stölder från vanliga kriminella. Maffian uppmuntrar i dagsläget istället brottsligheten eftersom den binder upp polisens resurser i kampen mot maffian. Ett tydligt tecken på detta är att trots att endast 9% av Italiens befolkning bor på Sicilien begicks 1990 ändå 24% av landets rån och stölder på ön. Man kan också förmoda att dessa brott förblir oanmälda i större utsträckning på Sicilien än i övriga delar av riket ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 125, Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 82 ).

Provisionens syfte är att betala av de enorma grupper av folk som maffian har anställt. Genom alla de små summor man driver in betalar man sin arme, sin bas, sin arbetskraft, sina livvakter samt folk som används vid småbrott, som langare (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 126).

En sak som oroade Falcone är att maffian idag har minskat sin provisionsverksamhet och istället blivit mer sofistikerad och ökat sin närvaro på den legala marknaden. För mafioson som är rik och förfogar över mycket kapital behöver inte ta lån och kan med hjälp av traditionella maffiametoder som våld och skrämseltaktik skapa sig en monopolställning inom sitt verksamhetsområde. Mafiosona expanderar ofta sina verksamheter över till andra bolag inom samma område, t.ex. om han är byggmästare, utsträcker han sitt verksamhetsområde till stenbrytning, betongkonstruktion osv. På detta sätt tjänar han så mycket pengar att han kan sluta upp med beskyddarverksamhet efter kapitalet man förvärvar där är betydligt mindre. Maffian dödar på detta sätt också den fria konkurrensen och norditalienska bolag som ändå försöker slå sig in och slåss om de offentliga byggnadskontrakten på Sicilien räknar med extrakostnader på ungefär 10% eftersom maffian saboterar så mycket av deras verksamhet (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 126-28, Maffian, Tomas Lappalainen, sid. 92).

Maffian har genomgått en förvandling. Från att ha börjat enbart som en parasitär organisation, som sände sina män att trakassera och begära avgifter från stora jordägare har man blivit riktiga företagsledare med den extra fördelen att de tillhör maffian. Detta har blivit möjligt genom de enorma förtjänster som de skapat genom i första hand tobakssmuggling, i andra hand narkotika (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 129-30).

Anledningen till att mafiosona som är utrustade med skarpa intellekt, enorm arbetskapacitet och organisationsförmåga valt brottets väg till framgång framför den hederliga är att det är det enklaste sättet. Det är betydligt enklare att skapa framgång om man använder våld och kontakter gentemot sina konkurrenter, än enbart konkurrensduglighet som vapen (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 129).

Maffian har också tjänat mycket pengar på de offentliga kontrakt som går till Sicilien. Det vanliga är att man delar på marknaden mellan de olika byggbolagen, när en offert utgår till de olika bolagen begär vanligtvis alla utom ett bud högt över det rimliga. Bolaget som begärt minst givetvis uppdraget och detta sker på samma sätt med alla bolag. Inget bolag blir förfördelat. Både byggbolagen och maffian tjänar på detta förfarande. Eftersom konkurrensen är satt ur spel kan byggbolagen dra in stora profiter eftersom man inför sina projekt är ensam på marknaden och maffian som får in sina beskyddsavbetalningar. Maffian kan också investera sina ”svarta pengar” inom denna verksamhet. Förloraren är den italienska staten och i slutändan de italienska skattebetalarna som får betala för byggbolagen och maffians hutlösa vinster (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 138-40, Maffian Tomas Lappalainen, Sid. 90-92).

En inkomstkälla som inbringat Cosa Nostra mycket profiter är droghanteringen. En verksamhet som numera är på nedgående. Men maffian som organisation var inte ens särskilt inblandad under de gode åren på 1970- och 1980-talet utan familjerna har varit inblandade på individuell basis (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, 131-35).

Detta är viktigt ur operativ synvinkel. Familjerna har i verksamheten inblandat en stor skara icke-mafiosos, ibland även utlänningar medan man inom Cosa Nostra helst inte blandar in några andra än mafiosos inom sina viktiga verksamhetsområden. Fram tills mitten av 1980-talet var sicilianarna nödvändiga för all heroin distribution eftersom de var de enda som verkligen behärskade avsättningsområdena. Deras organisation var mycket sofistikerad och inte en enda av ärans män skötte ensam både inköp, raffinering och export till USA. Man blandade in flera personer i hanteringen, inköpen sköttes av de som kände till smuggelvägarna för cigaretter till mellanöstern och som hade direktkontakt med producenterna, raffineringen sköttes av de som kände till processerna, ofta med hjälp av utländska specialister. Export till USA sysslade man enbart med under den inledande fasen men numera är man enbart mottagare och distributörer ( Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 132-35 ).

I mitten på 80-talet visade undersökningar att Cosa Nostra fortfarande innehar 30% av världshandeln med heroin, men enligt amerikanska uppskattningar hade de 1991 enbart 5% av den totala världsmarknaden. Detta tyder på en stor nedgång. Detta tros delvis bero på att konkurrensen hårdnat, men även på att maffian inriktat sig mycket på ”legal” verksamhet. Kvaliteten på heroinet har också sjunkit från krav på 95% renhet till numera enbart 50-60%. Anledningen är att antalet aktörer på marknaden ökat kraftigt. Man har också kombinerat smugglingen med illegal vapenförsäljning. Narkotika hanteringen medför också ett behov av att ”tvätta” pengarna, man kan inte låta vinsterna från försäljningen av droger gå de officiella vägarna till handlarna. Det finns tre skäl, att affären är olaglig, eventuell restrektion för valutainförsel, samt en naturlig försiktighet hos sändare och mottagare (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 133,135).

De finansiella manövrarna kring penningtransaktionerna utförs till stora delar inte av maffian själv eftersom de saknar den nödvändiga expertisen. Istället utförs denna del av experterna inom det finansiella systemet. De som utför dessa transaktioner kallas ”vita kragar”, manschettbrottslingar som ställer sig till förfogande för den organiserade brottslighen och flyttar maffians illegala pengar till ”skatteparadis” (Cosa Nostra, Giovanni Falcone, sid. 135)



Analys


Vilka var de faktorer på Sicilien som gjorde att maffian kunde byggas upp och växa sig så mäktig just där?
Denna fråga har naturligtvis ett stort antal orsaker, men jag har försökt hitta den röda tråden och de politiska faktorer som gjort maffian möjlig.
Orsaken till varför maffian först uppkom är enligt min mening den brist på fast ledarskap som funnits på Sicilien. Eftersom olika imperier och länder genom tiderna har styrt över ön så har ingen någonsin riktigt haft någon kontroll över den. Det har alltså stundtals varit ett nästan anarkistiskt samhälle och detta har individer dragit nytta av. De skapade helt enkelt en egen samhällsstruktur där maffian blev en naturlig del som faktiskt gillades och respekterades av resten av befolkningen.

Orsaken varför de kunnat växa sig så starka även nu i modern tid är att maffian lätt blir en naturlig institution i ett samhälle där staten hyllar individen framför kollektivet. Detta eftersom ett nyliberalt system skapar ett samhälle där kraftfulla individer skapar maktimperier med de medel som är tillgängliga eftersom man inte är styrd på samma sätt som man t.ex. är i en kommunistisk planekonomi. Ett av de tydligaste exemplen på detta är det f.d. Sovjetunionen där maffian gått fram otroligt sen muren föll. Detta skedde i takt med att kollektivet fick ge vika för individen. Med detta menar jag inte att det i ett vänsterpolitiskt samhälle inte skulle existera någon maffia, men det nyliberala systemet är helt klart gynnsamt för denna sortens organiserade brottslighet.

Orsaken till varför maffian fortfarande idag är så stark är enligt min mening att grunden för La Cosa Nostra är så pass stabil idag att den helt enkelt inte går att rubba. Hade maffian skapats idag hade det varit betydligt lättare att sätta stopp för den eftersom dess rötter inte hade suttit lika djupt och därmed hade inte heller dess organisation varit lika utarbetad.

Vad är det som utmärker La Cosa Nostra ifrån annan organiserad brottslighet?
Det som utmärker La Cosa Nostra ifrån vanlig organiserad brottslighet är den otroliga grunden som finns inom organisationen. Organisationen har en väldigt stark tradition och medlemmarna är väldigt stolta över att vara ”Ärans män”. Man skulle kort och gått kunna säga att La Cosa Nostra är en organisation vars grund är att alla ska känna sig som en enda stor familj och behandla varandra därefter. Alla som är medlemmar av någon sorts familj vet ju vilken otrolig sammanhållning och moral man skulle få inom en organisation om man kunde uppnå samma känsla där. De hierarkiska system som La Cosa Nostra använde...