Evolutionsteorin
58000 visningar
uppladdat: 2000-07-05
uppladdat: 2000-07-05
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Vad är evolution? 2
2. Evolution och miljö 3
3. Konkurrens 3
4. Mutationer 4
5. Begrepp inom evolutionen:
5.1. Fitness 4
5.2. Vad är genotyp och fenotyp? 5
5.3. Vad är en nisch? 5
5.4. Vad menas med population? 5
5.5. Anpassning 6
5.6. Artbegrepp 6
5.7. Artbildning 6
6. Källförteckning 7
VAD ÄR EVOLUTION?
Charles Darwin (1809-1882) kallas för evolutionens fader. Det var han som först publicerade material som innehöll fakta för att stödja evolutionsteorin. Själva tanken på evolution var inte ny på Darwins tid. Dock var det få inom forskarvärlden som velat träda fram med den. Varje gång den hade förts fram hade upphovsmannen blivit förlöjligad eller bara totalt ignorerad. Darwin var medveten om detta faktum, därför höll han tanken för sig själv även när han var helt säker på sin sak. Istället ägnade han mycket av sin tid med att söka bevis för sin teori. Noggranna undersökningar, grundliga försök och diskussioner med andra vetenskapsmän gjorde att han till slut vågade publicera en bok där han presenterade teorin. Dock var den utlösande faktorn att en annan vetenskapsman, Alfred Russel Wallace, hade liknande tankegångar som Darwin. Wallace var även han på väg att gå ut med sitt material. De båda männen kom överens om att publicera sitt material samtidigt. Trots detta är det ändå Darwin som har fått äran för evolutionsteorin. Att han fick äran berodde mycket på boken ”The origin of species” (arternas ursprung) som Darwin skrev. Denna bok väckte äntligen uppståndelse kring evolutionen. Eftersom Darwin var så väl förberedd, han hade arbetat om evolutionen länge, hade han också svar på all kritik som uppstod kring ämnet. Evolutionsteorin var nu en allmänt accepterad teori.
Det som Darwin presenterade i sin bok grundar sig på tre teorier:
Alla arter har en viss ärftlig variation.
Alla djur och växter producerar alltid mer avkomma än vad som kommer att leva vidare och fortplanta sig. Ett exempel är inom fiskvärlden; en torskhona producerar 85 miljoner ägg, men det är mycket få av dom som verkligen blir vuxna torskar och producerar ny avkomma.
Utvecklingen har haft väldigt lång tid på sig och det tar lång tid för en art att utveckla sig.
Evolution betyder utveckling och det man syftar på är livets utveckling på jorden. Grundtanken är att de individer som är bäst anpassade efter sin omgivning förökar sig mer än andra. De som är bättre anpassade har då bättre påverkan på artens framtida generationer än vad mindre anpassade individer har. Alla arter kommer därför långsamt utvecklas till att bli bättre anpassade efter sin omgivning. Som tidigare nämnts parar sig djuren alltid mer än vad som behövs. Det uppstår då konkurrens mellan djuren. De blir tvungna att konkurrera om mat och boplatser. Individer som klarar sig till vuxen ålder har bättre anpassningsförmåga än de individer som redan dött. De bättre anpassade kommer då att vara de som föder ny avkomma och av dessa kommer bara de bästa att överleva. Denna kamp är alltid hårdast inom den egna arten, vilket beror på att individer av samma art har samma nisch (inriktning med tanke på boplats och mat) och måste leva efter den.
På så sätt fortgår evolutionen och arterna blir bättre och bättre anpassade efter sin omgivning. Det är också på det här sättet som arterna klarar av de förändringar som sker i naturen, så länge det inte är några plötsliga förändringar. Detta är grundstenen i Darwins bok, teorin om det naturliga urvalet. Ett exempel är hästen. Den var från början väldigt liten, sedan har den utvecklats till att bli större och större för att kunna undgå de rovdjur som velat äta dem. I och med att de blivit större har de fått längre ben och därmed blivit snabbare. På detta sätt kan hästarna nu undgå rovdjuren.
Evolution kan också ske genom plötsliga förändringar i arvsmassan. Det kallas för mutation. Oftast är mutation något negativt, då det inte leder till någon förbättring, men i vissa fall är de nyttiga och gynnar artens överlevnadsförmåga.
Darwin menar också att utvecklingen från en viss urtyp går åt olika håll och på det sättet bildar olika arter från samma ursprung. Slutsatsen av detta är att det från början bara fanns ett fåtal urceller varifrån alla individer som finns kring oss idag har utvecklats. Den teorin kallas för descendensteorin och hade också innan Darwin presenterats av såväl naturvetare som filosofer.
Evolution och miljö
En sak är forskarvärlden säker på när det gäller evolutionen; man vet att den har skett och sker fortfarande. Vad man däremot inte vet är hur evolutionen sker. Miljön är en del som har inverkan på evolutionen. I en viss miljö verkar alla organismer vara perfekt anpassade för att leva i just den miljön och alla organismer lever i samspel och balans med varandra. Detta kallas ekosystem.
Alla växter och djur har en medfödd arvsmassa (genotypen). Dock påverkar också miljön hur en individ ser ut och fungerar. Miljöns inverkan kan ske på olika sätt. Dels kan en enstaka individ ändra egenskaper beroende på livsmiljö (fenotypen). Ett exempel på detta är när forskare planterade ett rotskott från en stor maskros, som växte i bra jord, och planterade den i sämre jord. Genast blev plantan liten. När man sedan planterade skott från denna planta i bra jord igen återfick maskrosen samma utseende som den haft från början. (Rotskott har exakt samma gener som modersplantan.)
Det finns också förändringar inom hela arter. I de flesta arter finns det vissa genetiska avvikelser och en viss procent av populationen har dessa avvikande egenskaper. I och med att miljön ändras kanske dessa egenskaper helt plötsligt blir mer fördelaktiga och de som har den genetiska defekten ökar i antal. Ett exempel på det är björkmätarfjärilen i England. Den var från början i huvudsak vit och gömde sig för fåglar och andra insektsätare på de vita björkstammarna. Det fanns även en svart variant, men den var ovanligare eftersom den syntes bättre på stammarna. När man började elda med kol blev det väldigt sotigt överallt, och björkstammarna blev svarta. Då blev det en fördel att vara svart och de svarta fjärilarna blev dominerande. Ett tag utgjorde de nästan hela populationen. Sedan slutade man elda med kol och med ens blev de vita fjärilarna vanligare igen. I dag består populationen i huvudsak av vita fjärilar igen.
Variationerna inom en art sker oftast genom selektion. De individer som har bäst förutsättningar att överleva i just den miljön överlever i störst utsträckning. Om t.ex. en kolibrifågel har längre näbb än sina artfränder, har denna större möjlighet att överleva eftersom det gör att den lättare får i sig mat. Den förökar sig i större utsträckning, dess avkomma ärver de genetiska anlagen och antalet kolibrifåglar med lång näbb ökar. På detta sätt har en mängd mer eller mindre extrema djur vuxit fram.
Konkurrens
När man nämner ordet ” konkurrens ” inom ämnet biologi tänker kanske många på hur djur markerar ut sina revir och hur lejon kämpar emot hyenor. Men ordet konkurrens har många andra innebörder också.
Konkurrens finns mellan olika arter, men även inom arterna. En art utvecklas hela tiden och det sker relativt logiskt; den starke överlever. Om vi ser till djuren är det oftast den individ som är störst och starkast som överlever en dispyt med en annan individ. Vad som dock är minst lika viktigt är förmågan att sörja för sin avkomma, för om inte avkomman överlever dör ju rasen ut. De svaga sållas automatiskt bort av naturen. Om de inte lyckas skaffa t.ex. föda dör de ut och de dåliga generna förs inte vidare till nästa generation. Eftersom denna gallring pågår generation efter generation anpassas de olika arterna till den miljö de lever i. Eftersom miljön hela tiden förändras kan inget här på jorden sluta utvecklas.
De viktigaste för en art är att överleva och få så mycket avkommor som möjligt så att arten lever vidare. Antingen satsar arten sin energi på att få så mycket avkomma som möjligt, eller så satsar de på några få avkommor – som de lägger ner all energi på.
Mutationer
Mutationer är när det sker genförändringar på en individ över kort tid. Det finns flera olika orsaker till att det kan uppstå mutationer. Yttre påverkan kan skapa mutationer men det finns också fel som uppstår helt sonika utan någon yttre påverkan alls.
Chansen att det överhuvudtaget ska uppstå en mutation är väldigt liten. Men om det skulle uppstå en mutation skulle den med största sannolikhet vara en negativ mutation. För att individen ska få en positiv genförändring kräver det att det blir exakt rätt ”fel” på rätt ställe. Då är det större chans att individen får en förändring någon annanstans som ger en försämring. Organismer med negativa mutationer kommer med största sannolikhet att dö ut eftersom de får en lägre fitness. Varelser som får en positiv mutation kommer få en högre fitness vilket leder till att den organismen med största sannolikhet kommer att överleva. Sedan kan det vara så att organismen med en positiv mutation får avkommor som inte får mutationen. Alltså: om det överhuvudtaget blir en positiv mutation, är chansen inte stor att den lever vidare med organismens ”avkommor”. Ett exempel på en mutation som har påverkat en organisms utveckling kan vara giraffen. Man tror att giraffen från början var en liten gräsätare som konkurrerade med andra djur om bladen på små buskar. Sedan fick en giraff en mutation som gjorde att den fick längre hals. Detta ledde till att den kunde äta blad högre upp, dit ingen annan nådde. Giraffen med mutationen fick på så sätt högre fitness. Dess avkommor fick också långa halsar och sedan började det naturliga urvalet göra så att halsarna bara blev längre och längre.
Begrepp inom evolutionen
Fitness
Det är ett begrepp som används för att beskriva hur stor chans en art har att överleva i framtiden. De komponenter som bestämmer en individs fitness är: överlevnadsförmågan, fortplantningsförmågan och förmågan att sörja för sin avkomma. I överlevnadsförmågan ingår individens anpassning för att klara sig i dagens miljö. Det är viktigt att individen använder sina resurser på bästa sätt och inte slösar energi på onödiga saker. Ett exempel är träd som står långt inne i skogar. De ödslar inte energi på att bygga grenar allt för långt ned eftersom dessa grenar inte skulle nås av något solljus och endast förbruka trädets resurser. Träden satsar istället på att bygga grenarna så högt upp som möjligt för att kämpa om det solljus som de har möjlighet att nå.
För att en art ska kunna överleva måste den självklart ha en god fortplantningsförmåga. Här gäller det att skapa så många möjligheter som möjligt utan att göra av med allt för mycket energi. Sedan gäller det också att få avkomman att överleva. Det är viktigt att avkomman inte hamnar för nära sina föräldrar eftersom den då skulle börja konkurrera med dem om energi och dessutom skulle göra så att risken för inavel ökade. Björken är ett bra exempel som sörjer för sin avkomma. Den släpper iväg massor av pollen som kan nå långa sträckor eftersom det sprids med vinden. Dock är detta kostsamt för björken eftersom den måste skapa massor av energi som sedan inte alltid säkert blir någon avkomma. Härmed minskas chansen att hamna för nära sina föräldrar och ju större spridning som finns, desto större chans finns det att någon del av avkomman hamnar på lyckade platser.
Vad är genotyp och fenotyp?
Genotypen utmärks av vilken uppsättning gener en individ har. Genotypen sätter upp en ram för hur individen kan utvecklas, dvs i genotypen finns information som berättar inom vilka gränser utvecklingen kan ske. Det är fenotypen som sedan är resultatet. Inom ramen för vad genotypen sätter upp kan fenotypen anpassa sig på bästa sätt till just sin omgivning. För att ge exempel på detta kan man titta på ungefär samma exempel som använts vid förklaringen av fitness. Om man tar två träd med samma genotyp och sätter dem på olika ställen kan man se att skillnader växer fram mellan de olika träden. Även om båda träden har samma genuppsättning kommer de att utvecklas på olika sätt för att kunna utnyttja sin energi på bästa möjliga sätt. Sätts ett av träden väldigt tätt med andra träd kommer det att satsa på att bygga grenar så högt upp som möjligt för att försöka nå det solljus som inte tas upp av de andra träden. Det kommer inte att bygga grenar långt ner eftersom där inte finns något solljus. Sätter man det andra trädet helt fritt behöver det inte slösa energi på att växa sig högt utan kan bygga grenar långt ner, eftersom där inte finns några andra växter som tar upp dess solljus. Detta visar att trots att två träd har samma genotyp kommer de inte att se exakt likadana ut, dvs deras fenotyper kommer inte att vara identiska. Fenotypen är alltså resultatet av genotypen, hur genotypen verkligen blev. När vi ser en individ ser vi dess fenotyp. Genotypen ligger gömd i generna. Vid evolution är det genotypen som ändras.
Vad är en nisch?
Med nisch menas den inriktning med tanke på bostad och mat som en art har. Alla arter har ett verksamhets- eller intresseområde där de har störst chans att överleva. En art med en nisch väldigt olik andra arters nischer har bättre överlevnadsförmåga eftersom den då inte konkurrerar med någon annan art.
Vad menas med en population?
En population är en grupp individer av samma art som lever inom ett område där individerna förökar sig med varandra så att generna flödar fritt. Lever en population väldigt avskilt från andra populationer av samma art kan det hända att populationen till slut bildar en egen art. Detta kan ske om det inträffar någon miljöförändring på området där en population lever. Kanske händer något som gör att populationen på något sätt måste ändra sin anpassning för att överleva. Förhoppningsvis finns då några individer i populationen med gener som bättre överlever de nya omständigheterna. Deras gener kommer då att spridas snabbt i populationen eftersom individer med saknandet av dessa gener sakta kommer att dö ut. När generna ändras så här i en population kan det leda till att denna population inte längre kan para sig med resten av sin art. Populationen har då bildat en ny art.
Anpassning
Anpassningen är det främsta resultatet av utvecklingen genom ett naturligt urval. Detta tvingar alla organismer att anpassa sig eller dö ut. Många varelser ser ut att fullfölja sin roll i den tillgivna omgivningen på ett så pass bra sätt att man kan tro att de är skapade för just detta ändamål. Så är det dock inte, det naturliga urvalet är en slumpmässig process som inte kan planeras. Man kan se det som en investering i framtiden. Antingen kan det föra något gott med sig eller så är det bara slöseri. Låt oss anta, att man behöver långa ben för att springa snabbare, för att på så sätt undkomma fara. Då kommer de individer som har de längsta benen att få det lättare än de som har korta ben. Detta bidrar till att det till slut kommer att finnas fler individer med långa ben inom den arten, eftersom de andra dukar under. Avkomman ärver de längre benen. Konsekvensen blir att arten i sin helhet får längre ben. Denna process sker jämt och ständigt. Man kan säga att den sorterar ut de sämre ”investeringarna” så att bara de bra behålls. Generation efter generation sorteras ut det olämpliga och på så sätt blir arten mer avancerad. De kommer dock aldrig fram till den perfekta anpassningen. I och med att när man kommer till en nivå där man klarar sig hyfsat bra skapar inte förbättring någon märkvärdig skillnad och skillnaden blir inte speciellt märkvärdig.
Det förekommer inte bara en kamp om överlevnad inom arten utan även mellan arterna. Rovdjuren utvecklas så att de lättare fångar ett bytesdjur, medan bytesdjuren förbättrar sitt sätt undgå sin fiende. Detta ”krig” som arterna utkämpar mellan varandra kallas för samevolution.
Problem kan uppstå då en art som lever på en ö där det krävs en viss anpassning. Denna kan rubbas om t.ex. människan tillför ön någon extra art som omgivningen inte är anpassad för. Detta har hänt i bland annat Australien, där man har släppt ut kaniner i naturen. Konsekvensen har blivit att kaniner tar födan ifrån de ordinära djuren eftersom de inte har några fiender i den nya miljön. Därmed blir människan tvungen att återigen ingripa för att förhindra en kollaps i ekosystemet som den själv har orsakat.
Artbegrepp
Definitionen av artbegreppet är grundat på iakttagelser av djur. De individer som är varandra lika, utgör en art. Antingen är det utseendet eller så är det karakteristiska drag. Undantaget är såna arter som hundar. Dessa har genomgått ett artificiellt urval och frambringat nya typer. De är olika varandra till utseendet men det tillhör änd...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2000-07-05] EvolutionsteorinMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=95 [2024-10-04]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera