Abort

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

I Sverige har vi fri abort.
Detta innebär att en gravidkvinna, fram till och med den 18:e veckan, har rätt att få sitthavandeskap avbrutet.
Förutsättningen är att man bor i Sverige.
Man kan få göra abort efter den 18:e veckan med synnerliga skäl, och efter en ansökan till socialstyrelsen.
En sådan ansökan beviljas inte om fostret antas vara livs duglig, i praktiken inte efter 22:a veckan, såvida inte barnet har livshotande skador, eller om kvinnans hälsa hotas av graviditeten.
Risken för komplikationer är mindre ju tidigare aborten utförs.
Det finns olika metoder beroende på hur långt du gått i graviditeten.

Hur gör man om man funderar på abort?

Man ska ringa direkt till närmaste abortmottagning så snart man funderar på att göra abort.
Då blir man erbjuden samtal med kurator, och får en tid hos läkare för undersökning.
Tvekar du om du vill du vill ha barnet, så är det bra om du pratar med nån i släkten, en kompis eller med en kurator, så att det blir lättare för dig att bestämma.
Det är också bra om du pratar med ’’pappan’’ också så att du får veta vad han vill.
Men om du fortfarande är en tonåring så kanske det är bäst om du gör abort, eftersom att det inte kommer att bli lätt att ta hand om barnet, när du inte har ett jobb osv.

Hur gör man abort?

Metoder som kan användas är medisincka eller kirurgiska metoder, beroende på hur länge du har gått i graviditeten.
Vid tidig abort är numera medicinska metoder vanligast.
Vilken metod man väljer beror också på vad som är bäst för kvinnan.
Man ska allid välja en metod som utsätter kvinnans kropp och själ, för så liten risk för skada som möjligt.

Medicinsk

Kvinnan får hormontabletter som hon ska svälja, tabletten gör så att graviditeten stoppas, och gör så att livmoderhalsen mjukas upp och stöter av slemhinnan och fostret i livmodern.
Efter denna behandling åker kvinnan hem och kommer tillbaka till sjukhuset efter 2 dygn.
Då ges en behandling med hormonet prostaglandin som framkallar sammandragningar av livmodern.
Efter några timmar börjar en blödning och efter det så stöter livmodern ut graviditeten som vid ett missfall.

Man kan göra denna typ av abort till och med den nionde månaden, och ju tidigare den görs desto skonsammare blir det.


Kirurgisk

Först så använder man prostaglandin som mjukar upp och öppnar livmoderhalsen.
Efter detta så används en sugmetod.
Med lokalbedövning via slidan eller under narkos så förs ett rörformigt instrument in, kopplas till en vakuumslang och fostret sugs ut.
Operetionen tar bara några minuter och utförs av en gynekolog.
Efter det får kvinnan oftast stanna på sjukhuset för observation.

Denna typ av abort görs till och med den 12:e graviditets veckan.

Sen abort

Abort efter den 12:e veckan är mycket påfrestande för kvinnan och hennes kropp och det finns risk för skador på livmoderhalsen eller själva livmodern.
Det är också en smärtsamm och psykisk upplevelse eftersom det till stor del liknar en riktig förlossning.
Abortframmkallande lösning sprutas mellan fosterhinnan och livmoderväggen.
Efter en till två dygn får kvinnan värkar och det döda fostret föds ut.
Efter detta behövs oftast en skrapning så att inget blir kvar i kroppen.
Det utförs oftas med en sickelspade som är steriliserad.


Eftervård

Efter en medicinsk abort uppstår en blödning som är lite rikligare än mens och varar i cirka 2 veckor.
Efter en kirurgisk abort så blöder man inte lika länge.
Det bör inte komma in bakterier i slidan medan livmoderhalsen är öppen.
Man ska inte bada, använda tampong eller ha samlag så länge blödningen pågår.
Duscha går bra.
Och illamåendet man har går oftast bort efter aborten.

Risker efter abort

Risken att behöva gå igenom en skrapning på grund av rester är 3-4 % av alla aborter.
Risken att få en komplikation som innebär att det blir svårt att få barn i framtiden är oerhört liten, mindre än en på tusen.
I själva verket är risken för följder som påverkar hälsan eller förmågan att få barn större om man föder barn än vid abort.

Abort förr i tiden
1734-års svenska lag slog fast att den kvinna som aborterat sitt foster skulle dömas till döden. Även änglamakerskan skulle dömas till döden om hon hjälpt till att abortera ett foster. Mellan åren 1759 och 1778 dömdes och avrättades 217 personer för den här typen av "brott". För att minska antalet "barnamord" stiftades en ny lag 1778, som sade att ogifta kvinnor hade rätt att föda barn anonymt. Man hade särskilda hem dit kvinnan kunde åka, för att i hemlighet föda och kanske adoptera bort sitt barn. Sedan kunde hon åka hem igen, som om ingenting hänt.
1864 ersattes dödsstraffet med straffarbete. 1921 ersattes straffarbetet med fängelse. Fram till 1974 skulle man ha goda skäl för att få göra abort. Det kunde handla om medicinska, humanitära eller sociala skäl. Under åren 1938 - 1946 var också s.k. eugeniska skäl godtagbara. Om föräldrarna kunde föra vidare någon typ av "sinnesslöhet" kunde kvinnan tillåtas att göra abort, kanske rekommenderades de Under ungefär 60-talet så åkte svenska kvinnor till polen för att göra abort.
Många svenska kvinnor åkte till polen för att göra abort, och detta ledde till lagändringar här i sverige.



Illegalt abort
I många länder är abort olagligt idag, och tusentals kvinnor dör varje år av sviterna av illegala aborter.Bara i europa är abort förbjudet i bla. Irlan och Malta.
Det är många kvinnor som gör illegalt abo...