Uppsats och analys av kommunismen och kommunistiska stater

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppsats; Kommunistiska Stat(er), Både Historia - och Samhällkunskap (politik) Av Abid Hussain – en fördjupning av den kommunistiska Sovjetunionens historia, Rysslands politik idag samt generell beskrivning av hur propagandan verkade i komunistisk(a) stat(er)

--

Övriga Noter: Arbetet är indelat i två delar. I första arbetsuppgift redovisas kommunismens bakgrund, orsaker, uppkomst som ideologi och parti, vilka motiv och målsättningar det kommunistiska partiet hade för det ryska samhället genom historien, hur man realiserade/finansierade och omsatte sina mål till verkan, och resultat (Sovjetunionens fall).

Slutligen presenteras Rysslands politiska läge idag och om Rysslands politik idag har någon anknytning till kommunismens/historien.

I arbetsuppgift två redovisas, analyseras och reflekteras på en generell nivå hur de kommunistiska regimerna använde propaganda, vilka motiv som kan liggas bakom det, med vilka medel man använde propagandan, resultat och hur regimerna påverkade den enskilda människan sätt att tänka/leva i samhället. Sista arbetsuppgiften ska också ses som en uppgift där jag sammanställer det jag lärt mig och drar mina egna slutsatser som ett resultat av djupa studier av kommunismens historia som politisk såväl som ekonomisk system.


--

ARBETSUPPGIFT 1; Kommunismens uppkomst (1900-talet) som ideologi och samhällssystem (historieskildring), orsaker/motiv/mål och med vilka medel man förverkligade sina mål samt resultat/upplösningen av Sovjetunionen, och den politiska situationen idag i Ryssland.

Tidsperioden mellan 1800-1900 var kanske historiens mest turbulenta tid i vår värld rent politiskt och ekonomiskt. Revolutioner efter revolutioner var ledda av folk, både våldsamma och fredliga aktioner, och ägde rum i många länder i vår värld som format vår nutid. Ett antal revolutioner har varit så betydelsefulla att det har gett oss våra demokratiska och liberala värderingar som lever kvar än idag och lärt oss att fungera i ett demokratiskt samhällsystem där alla sägs vara lika, men demokratin har kanske inte fungerat i alla tider.

En av dem största politiska omdaningen skedde just i jätteriket Ryssland, i och med omvandlingen från ett kejsardöme med ett hierarkiskt system till en kommunistisk stat. Revolutionen ledda av folket själva för att man ansåg att kejsardömet skapade ekonomisk misär, svält och armod bland det ryska folket.

Det rådde politisk oro och en rad revolutioner och statskupp ägde rum i Ryssland innan makten föll till kommunistiska händer och man kunde omsätta de marxist-kommunistiska idéer och mål om ett lika, gemensam ägt, samhälle till verkan, men det skulle visa sig vara helt annorlunda i verkligheten.

Ryska revolutionen, som är samlingsnamnet på två stora revolutioner, innebär två stora revolutioner som ägde rum i februari och okt/nov 1917. Båda har orsaker och anledningar som liknar varandra, och oktoberrevolutionen är därför fortsättningsrevolutionen till februarirevolutionen. Det fanns både politiska och ekonomiska orsaker till revolutionerna, men den främsta orsaken var att folket var missnöjda med kejsardömet och hur den styrde och ställde det ryska samhället. Ryssland var ett envälde med ett gammalt klassamhälle.

När tsaren styrde fanns det många svagheter i det ryska samhället, och kejsaren såväl som de rika sög åt sig rikedomar och lämnade merparten av befolkningen i svält, nöd, och fattigdom. Endast en mycket liten del av befolkningen, rika män, stora politiska män, stora godsägare, och människor med högre ställning i samhället, bestämde och hade makt över en numerär, överlägsen befolkning. Folket var liveget, jordbruket var orättvist fördelat m.m. Folket reagerade på det till slut, intellektuella såväl som fattiga, och så småningom rådde det nu politiska oroligheter runt om Moskva – folket protesterande mot tsaren och krävde ”Ge oss bröd” och ”Ner med tsaren!”. Kort sagt ville majoriteten av befolkningen ha demokrati och de som studerade Marx idéer ville ha ett samhälle som skulle efterlikna Marxs idéer; vissa ville ha det genom fredlig aktion och vissa genom våld. Men tsaren gjorde allt för att undertrycka och slå ned oroligheterna för att stå kvar vid makten. Detta tar dock slut i och med att tsaren blir mördad av revolutionärer och efterträdande tsaren måste gå med på överenskommelse med revolutionärerna: allmän rösträtt införs och en regering, duman, tillsätts för att dela makten med tsaren, som skulle visa sig vara ändå vara en riksdag för överklassen.

När första världskriget bröt ut var det ont om livsmedel och mat i Ryssland för att jordbruket slog fel som gjorde att folket svalt. Det rådde kaos i ryska krigsfronter, och soldater deserterade sina poster pga brist på vapen och vägrade att fullfölja order. Detta gjorde att den politiska oron och kaoset ökade kring ryska storstäder och tusentals hungriga och fattiga protesterade och även tsarens arméer sluter sig bakom arbetarna. Man påbördade tsaren för kaoset – ilska och vrede var riktade mot tsaren..

Första världskriget öppnade en väg för revolution, och det gjorde det.

Februarirevolutionen (1917) bryter ut i ett försök att en gång för alla utplåna och avskaffa kejsardömet och införa republiken Ryssland. Våldet och kaoset blir så stort att tsaren slutligen är tvungen att abdikera och fly för att undvika att bli avrättad av revolutionärer och arbetare som nu utgjorde en stor majoritet av befolkningen – tsaren fick alltså nästan hela befolkningen mot sig.

Omedelbart efter att kejsaren hade avgått tillsattes en demokratisk och tillfällig regering som hade sitt säte i Petrograd, men nu kom en tid då det rådde interna konflikter och strider i den provisoriska regeringen, mensjevikerna mot bolsjevikerna, som ville styra Ryssland på sitt sätt. Mensjevikerna ville omvandla Ryssland till ett demokratiskt land på ett fredligt sätt, men bolsjevikerna vägrade att samarbeta med den provisoriska regeringen och ville införa socialismen i det vida Ryssland med våld. Vladimir Lenin, som ledde det ryska kommunistpartiet och bolsjevikerna, lyckades få över arbetare och soldater till sitt parti. I valet till duman fick hans parti ändå färre röster trots att man fått många över till sitt parti.

Då tillgrep bolsjevikerna blodigt våld för ta makten och i ett avgörande slag, oktoberrevolutionen (1917), lyckades han och sitt parti (beväpnade rödgardister och soldater) störta och upplösa den provisoriska regeringen (=de fredliga mensjevikerna) och ta kontroll över Petrograd och Moskva.

Lenins stora maktövertagande och politik 1917 skulle visa sig vara det som skulle forma och prägla Sovjets samhällsystem och efterkrigshistoria fram till modern tid, dvs 1991. Med andra ord: det politiska mål och motiv som Lenin hade och det han åstadkom under sin period vid makten skulle hålla från kommunismens start till fall även om Sovjet hade många ledare genom historien.

De ryska bolsjevikernas hade en stark vilja att utveckla landet ekonomiskt och militärt i och med att man hade många mål och motiv (politik) som man ville införa i det ryska samhället omedelbart efter maktövertagandet. Till en början genomförde man genomgående förändringar på lag och författning för att, på pappret, hävda sin totalitära makt eller politiska och ekonomiska linje. Nedan följer en skildring av det politiska systemet som Sovjet hade från bildningen till upplösningen av Sovjet och givetvis redogörs följderna och resultatet i slutet av att man hade ett sånt politiskt system:

Motiv/mål hade varit att lägga grunden för en självständig kommunistisk stat där effektivisering och kollektivisering av industrin och jordbruket skulle vara landets inkomst. Teoretiskt skulle folket och arbetarklassen gemensamt äga samhällets resurser, men i verkligheten var i princip allt ägt och kontrollerat av staten. Genom kollektivisering av landets ekonomiska resurser (industri, jordbruk) tog man steget mot att bli självförsörjande i fråga av mat, vapen etc. Privatägande och marknadskonkurrens skulle avskaffas som ansågs vara ineffektiva ekonomiska faktorer och instrument för kapitalismens förtryck och utsugande av arbetarklassen. För att öka på livsmedelproduktionen ville man alltså ha kollektivt jordbruk och för att industrialisera landet bestämde regeringen att man skulle ha femårsplaner för landet. Men det var inte alla som gick med på att få sin bit av jord att ingå i kollektivet och man gjorde motstånd. Motståndet krossas och motståndare förs till arbetsläger/koncentrationsläger. Jordbruket visar sig ändå bli ineffektivt. Industrierna kräver arbetskraft. Arbetare och bönder tvingas jobba hårt, som till slut visar sig vara inget mer än slaveriarbete. Dock ger hårt arbetet ger utdelning = Ryssland blir snabbt industrialiserat.

För att genomföra dessa drastiska förändringar och omvandla ett klassamhälle till ett ”gemensamt ägt” klasslöst samhälle hade man
hade en stark militär (som bestod av arbetarklassen) som tog direktiv från staten och som såg till att samhället följde och lydde som den kommunistiska ledningen hade sagt – det som skulle lägga grunden för det ryska statliga intelligentia/underrättelsetjänsten (både innan och under 2 VK) som utförde planerat massmord och enorma utresningar på politiska motståndare eller civilister som vägrade erkänna och lyda staten.
Militären användes som det största medlet för att forma det kommunistiska samhället – staten kontrollerade stenhårt via militären varje individs steg och handling för att skapa stabilitet i landet. Vartenda ord man sa kunde vara skillnaden mellan liv och död. Det var så hårt att det bara led till utresningar, terror och av folket för angiveri och påstådda motståndare, oskyldiga människor, speciellt under den sjuklige misstänksamme Stalins tid vid makten som även genomförde etnisk rensning. Militären skulle, enligt Lenin, också användas till för att förverkliga Lenins allra största dröm – en världsrevolution för att skapa en gränslös socialistisk värld, men själva tanken är så djärv att det inte är omöjligt att förstå hur girig och maktlysten denne store ledaren var.

För att den kommunistiska staten skulle kunna skapa politisk stabilitet inom landet och få med folket på sin sida (även om befolkningen alltid hade varit emot staten; det politiska systemet/ekonomin fungerade inte för den enskilda människan) och förverkliga sin vision om ett perfekt samhällsystem krävde det att man hade en effektiv propagandadrift och en bra bild av vad staten kunde åstadkomma vid makten – via media, affisch, tidningar och årliga militära parader för att uppvisa sin militära styrka för att i sin tur avskräcka statens fiender. Man tog snabbt över tryckerier, radiostationer, m.m.
Automatiskt resulterade det i civilt åsiktsförtryck, eftersom folket tidigare alltid hade framfört sin opinion och åsikter via tidning. Kort sagt användes propagandan för att vinna folkets förtroende – genom hjärntvättning av folket och förvrängning av sanningen.

Alla dessa radikala omvandlingar skedde i det ryska samhället under en, till synes, mycket kort tid i förhållande till någon annan stormakt i världen – man skapade ett fullständigt kommunistiskt och diktatoriskt samhälle på en tidsperiod mellan 1917 fram till slutet av andra världskriget, men omvandlingen fick en ny start då Sovjet började sin tekniska och militära kapprustning under Kalla kriget - en tid då Sovjet inte hade den minsta omsorgen om sina medborgare och visade stor likgiltighet gentemot sina medborgare som var instängda bakom sovjetiska murar (förtryck) eftersom ekonomin omorganiserades till helt andra saker – orsaker som ledde till att Sovjetunionen till slut kollapsade och föll.

Sovjetunionens fall ger oss efterkrigsskrivare - och historiker en stor anledning till att analysera kring vad Sovjetunionen har kunnat åstadkomma för resultat genom historien, både ekonomiska och politiska, från kommunisternas seger i Oktoberrevolutionen 1917 till Gorbatjov möte med sina medarbetare i det ryska parlamentet i 1990-talet för att med djup sorg proklamera att Sovjetunionen har upphört att existera; ”Kamrater, Lenins vision är förlorad”.

Sovjetunionen och dess många maktinnehavare, Lenin och Stalin bla, har gjort många goda insatser för att, till en början, ha fått det gamla ryska samhället på bena i och med man utplånade det ineffektiva tsardynastin som utövade utsugande och skapade fattigdom bland folket.
Lika gott gick det i fortsättningen när man snabbt industrialiserade landet som resulterade i att landet blev mäktigt ekonomiskt och blev nationellt oberoende med självförsörjande industrier med tyngdpunkten på råvaror, industrivaror och teknik (som man utvecklade i Kalla kriget). Men dessa ekonomiska framgångar skulle inte hålla i längden med tanke på att man hade planhushållning som syftade till man hade en stagnerad ekonomi som varken gick med vinst eller förlust i och med att man spenderade all pengar och tillgångar till vapenindustrin under andra världskriget mm.

Men värst av allt var att dessa ekonomiska framgångar aldrig syntes i den enskilda människans levnadsstandard eller levnadssätt i det ryska samhället, för att staten i princip inte brydde sig om sin egen befolkning, utan använde befolkningen som slavar/ gratis arbetskraft för att i sin tur åstadkomma ”ekonomiska framgångar”. För den civila befolkningen var det som det hade varit innan under tsardynastin: det rådde livegenskap (arbetsläger, kontrollerat/ineffektivt jordbruk), det var förskräckliga förhållande ute i landsbygden och städerna, och folk svalt och dog för att staten sög åt sig all pengar endast för att användas till krigsindustrin. Mat och livsmedel togs ifrån människor.

Den kommunistiska regimen utövade omänskligt våld, terror, förtryck, förslaveri och massmord av sin egen befolkning för att hålla den missnöjda befolkningen i schack och behålla makten, något som idag fördömds mycket starkt och faller under ”brott mot mänskligheten”. Det ryska folket levde i ständig skräck.

Man ska dock komma ihåg att när Stalin var Sovjetunionens ledare, fick människor aldrig något hum om det Stalins grymheter för att sådan information undanhölls från allmänheten täckt i propaganda.

Våldet och terrorn i Sovjetunionen kulminerade vid tiden då Stalin var vid makt. Stalin koncentrationslägren krävde livet på miljontals människor (sina egna generaler och soldater, politiker, zigenare), och vid ett tillfälle beordrade Stalin att sin son skulle skjutas till döds!

Sovjetunionen faller (mot slutet av Kalla kriget):

 Stalin dör. Upplopp och kaos uppstår runt om i Sovjetunionens delrepubliker i ett försök att bli självständiga från Sovjetunionen. Chrustjov efterträder och tar järngrepp på hemmaplan. Strävar efter öppenhet mot västvärlden, men blir anklagad av sina motståndare i partiet för att ha brutit mot kommunistiska värderingar och blir avsatt.

 Brezjnev efterträder och spänningen ökar mellan öst och väst, som tär på Sovjetunionens ekonomi pga kapprustning. Misslyckade femårsplaner. Det råder ekonomisk misär.

 Återigen är det sträng kontroll över folket för att på något sätt få ekonomin på bena.

 Kommunistpartiet förlorar sin makt. Gorbatjov vill upplösa sovjetsamhället och vill införa demokrati; planhushållningen är ineffektiv och förvärrar ekonomin. Det bidrar till politiskt kaos, missnöje, och ekonomisk misär/inflation hemma. Sovjet upplöses och Gorbatjov avgår. Våldsam utveckling i Ryssland: folkrevolutioner överallt för att bli självständiga från Ryssland. Ryssland bildar istället en ekonomiskt handelsunion, OSS, med de självständiga staterna.

 Jelstin tar över som den första demokratisk valde ledare. Nu börjar en hård tid för den demokratiska Ryssland där man försöker omvandla det kommunistiska samhällsystemet och återhämta sig ekonomiskt. Sovjetunionens upplösning innebar enbart inte bara att ett samhällsystem kollapsade; det var ett stort ekonomiskt nedfall för Ryssland.

Politiska läget idag i Ryssland.

I dagens Ryssland är kommunismen mer eller mindre utplånat, Dvs ren kommunismen med grundtankarna om ett gemensamt ägt samhälle med planhushållning präglar inte det ryska politiken och samhällssystemet idag, men naturligtvis finns mycket av kommunismens drag kvar idag som influerar dagens politik. Kommunismens drag kommer alltid att finnas oavsett vilken tid man befinner sig i, eftersom de socialistiska ekonomiska värderingarna alltid kommer att gå i hand med den ryska politiken, speciellt när Putin idag är, som tidigare varit aktiv kommunist och som gärna vill behålla det sovjetiska förflutna idag, Rysslands regeringschef. Kommunismen var, rent faktamässigt, det som formade Rysslands samhälle och starka ekonomiska grund i och med att det ryska kommunistiska partiet drog häftigt igång industrialiseringen under 2 VK och som mer eller mindre gjort att det blivit som det är idag.

Politiska situationen idag i Ryssland är relativ stabil mycket pga att statsledningen har valt gå hårt mot oppositioner. Statledningen är dock demokratisk folkvald. Men Putins ledarskap och politik har visat tecken på att vara ”enväldigt” och ha ”kommunistiska drag” i sig; det som förklarar den politiska läget i Ryssland idag punktligt och i stora drag är att

1. statsledningen har stor kontroll av de stora industrierna och naturresurser och har medvetet skapat många monopol i samhället för att staten ska vill ha någon form av makt över marknaden (dock inte fullständigt) och vill förbättra sin ekonomi som gjort stora svängningar, både positiva och negativa, under de senaste åren

2. att staten lägger i sig i landets utbildningssektor genom att välja vilka böcker som elever ska få läsa (tex vill Putin att ryska elever lär sig om det stora fosterländska landets historia ifråga om kommunismen och om ”den store ledaren”)

3. att man i princip styr över media och press ifråga om rysk television, radio och tidning, vilket gör att statsledningen styr över sin bild på media och ”censurerar vid behov” och man således kan hålla en ensidig valkampanj där vinnaren har fått stor uppmärksamhet av media och har kunnat aktivt propagera sina åsikter för folket

4. att man använder politiska strategier för att utöva undertryckande av oppositionella partier och organisationer och har kontroll över nya partibildningar

5. att Putin, trots att Rysslands konstitution inte tillåter det, har suttit en mandatperiod över och skapat undantagslagar för att behålla makten och bevara Rysslands sovjetiska värderingar i samhället

6. att statsledningen visat minskad hänsyn till demokratiska värderingar och principer och de mänskliga rättigheterna trots att man är medlem i FN’s

säkerhetsråd som en av de främsta nationerna med den dyra rättigheten Veto-rättenen, och att man är medlem i det Europeiska Rådet.


Vidare får man inte glömma att det i Ryssland idag även finns en våldsam politisk utveckling i och med att det finns forna sovjetstater inom den ryska federationen som vill bryta sig ur den och vill förklara sig själva självständiga. Detta har lett till flera inbördeskrig inom den ryska federationen som gjort att Ryssland använt vapenmakten i ett försök att ena Rysslands alla delar, och i och med detta så har man alltså brutit de mänskliga rättigheterna. Förklaringen till varför FN inte ingripit för ett fredsbevarande syfte är att Ryssland som medlem av FN’s säkerhetsråd mycket snabbt hävdat sin veto-rätt.

När det är valkampanjer och presidentval i Ryssland, märker man tydligt att det brukar vara ensidiga och inte alls så intensiva valkampanjer, vilket beror på att det sällan finns kandidater som vågar ställa sig i opposition och bjuda sina motståndare på debatter, att det saknas politiskt samspel och dialog mellan partier och kandidater, att inte finns en öppen media som vågar kritisera partier och kandidater och som vågar lyfta fram folkets åsikter, att den ledande kandidaten eller partiet har större inflytande i media och kan då effektivare vinna folkets förtroende än de svaga partierna etc och etc.

Brist på ett professionellt regerings- och partipolitisk system märks ganska ofta i Ryssland i och med att det kan finnas ryska presidenter som sakta försöker vrida tillbaka klockan till det gamla ryska kommunistiska samhället. Det kanske idag är grovt och fel att kalla politiken och regeringen i Ryssland för korrupt och odemokratiskt, men många gånger har Ryssland varit på randen till att kallas för det.

Men mycket vilar givetvis på folket som väljer – deras valmöjligheter och hur de vill ha det.


---



ARBETSUPPGIFT 2; Propaganda – kommunismens främsta vapen

De kommunistiska regimerna, Sovjet, Kina och Kambodja, ville driva igenom och förverkliga sina drömmar och vision om det perfekta socialistiska samhället. För att göra det krävde det att man i första hand vann folkets förtroende för att sedan få makt. Det gällde att övertyga och ge folket en så bra bild som möjlig av staten och sin politik – även om det innebär stora lögner och förvrängning av sanningen (=propaganda)
Därefter kunde man kontrollera folket in i minsta detalj för att rensa ut oppositionella, politiska motståndare och civila som motsatte sig regimen. Regimen fruktade all motstånd och tillgrep hänsynslös terror mot sina motståndare.

De kommunistiska regimerna var beredda att gå hur långt som helst när det gällde att göra falska politiska reklamer där det främsta målet var att vinna folkets förtroende och skapa stabilitet inom landet – man gick så långt att de kommunistiska regimerna skapade en massiv propagandamaskin till en hög kostnad och hade en effektiv propagandadrift i landet via media; telegraf, radiostationer, tidning, affischer, militära parader för att visa sin militära styrka m.m. Man spelade in olika sekvenser av politiska sammanträffande för att visa genom film visa folket att man gjorde det bästa för folket. Propagandan användes för att stärka folkets tro på kommunism och revolution. Propagandan gav också en känsla av patriotism och politisk samhörighet – för att hålla folket enat och i schack.

Genom propaganda kunde ledarna för de kommunistiska regimerna skaffa sig idolstatus och kalla sig själva för den store ledaren eller den store landsfadern – för att få folket att lyda.

Resultat av att man förde propaganda och lögner blev att regimerna lyckades vinna folkets förtroende och kunde med propaganda åstadkomma mycket rent politiskt, inrikes stabilitet tex. Propagandan blev en succé. Man insåg hur lätt man kunde påverka människorna, men ur den enskilda människans synvinkel påverkades människorna mycket negativt av den politiska propagandan, speciellt den unga generationen.

Syftet med propagandan var att ge människorna en fel bild av vad regimerna egentligen sysslade med – sanningen att regimerna var enväldiga och diktatoriska, sanningen att regimerna bara skapade ekonomisk misär och elände i länderna, sanningen att man totalt hade misslyckats med politiken och ekonomin, sanningen att hundratusentals människor avrättas och miste livet i arbetsläger och koncentrationslägren, sanningen att människor svalt och dog, etc. Kort sagt fick inte negativa nyheter plats i informationsflödet, och människor som vågade sig att ifrågasätta regimen blev omedelbart förda till arbetsläger där det torterades till döds eller användes till olika arbeten. Därför kan man dra slutsatsen att regimerna tog ifrån människorna sina rättigheter och att de kommunistiska regimerna medvetet bröt mot de mänskliga rättigheterna i och med att man miljontals människor deporterades, fängslades, och dödades.

Propagandan och åsiktsmonopolen användes som ett verktyg för att hjärntvätta människorna och få dem att tänka som de ville. Den unga generationen ansågs vara ”formbar...