Propaganda

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ett krig förs på många platser och nivåer; på slagfältet, i fabrikerna, hos forskarna och, kanske viktigast: i medierna. TV, radio och tidningar pumpar dagligen ut tonvis av propaganda och vinklade nyheter. En nyhet med starkt politiskt innehåll, t.ex. krigsnyheter, får alltid en viss vinkling även om nyhetsbyrån/tidningen/kanalen säger sig vara opolitisk, journalisten har alltid en åsikt. En nyhet kan också vinklas medvetet, då är det propaganda. Politiska partier, organisationer och regeringar är oftast de som ligger bakom spridning av propaganda.

Höjning av de egna soldaternas stridsmoral är effektivt sätt att förändra utgången av en strid. Propagandan är ett utmärkt medel för detta. Ett ofta använt sätt är att sprida falska eller förbättrade uppgifter om resultatet i olika slag. Man kan också tala om för dem att de slåss för en ädel sak (t.ex. heligt krig) och kommer få en belöning i livet efter detta. De muslimska länderna använder ofta denna metod. De japanska kamikazepiloterna trodde att de offrade sig för den helige kejsaren.

Affisch nr 7 är en välkänd propagandabild från andra världskriget. Den visar Hitler, som med nazisternas fana i handen står i spetsen för den tyska armén. Genom molnen skiner den tyska örnen ned över ”Führern” och hans armé. Detta är för att visa att man hade Gud på sin sida. Bilden stämde dock inte. Hitler stod aldrig spetsen för sin armé, han höll sig i stället i tryggheten i Berlin. Inte heller hade han Gud, om han nu mot all förmodan skulle finnas, på sin sida.
Hela judeutrotningen var till viss del propaganda. Hitler och hans propagandarådgivare visste att det enklaste sättet att förena ett folk var att hitta en gemensam fiende som kunde hatas. Kommunisterna var från början tänkta att bli den utsatta gruppen, men man insåg snart att Sovjet var för starkt för att man skulle våga sig på något sådant. Istället blev det de som alltid varit förtryckta av det kristna Europa – Judar, Romer och homosexuella – som fick ta smällen.

Att sänka fiendens stridsmoral är ett annat viktigt användningsområde för propagandan. En metod är att sända radio/TV meddelanden in över fiendelandet. I dessa meddelanden talar man om hur bra det går för en själv, samtidigt poängterar man att det andra landet är nära att förlora, även om så inte är fallet. Man kan också tala om för soldaterna att de slåss för någonting som inte är ädelt och att hela världen är emot deras ledare. Man kan också tala om att kriget är chanslöst för fienden. USA spred flygblad över Irak i veckor före krigsutbrottet. Där fick irakierna veta att Saddam Hussein skulle kunna avsättas lättare och kriget bli kortare, om det irakiska folket vände sig mot sin ledare, samtidigt som USA anföll. Vidare talades det om för soldaterna hur lönlöst det var att kämpa mot USA:s överlägsna krigsmakt.

Under kriget fanns i Irak en man som kom att kallas Bagdad-Bob, Iraks informationsminister. Han visade upp en makalös envishet och ovilja att se sig besegrad. Även när striden stod på Bagdads gator hävdade han att Irak snart skulle vinna och att man drev amerikanerna på flykt ute i öknen. Detta är exempel på när propagandan går för långt och blir rent löjlig. I detta fall gör den mer skada än nytta. Bagdad-Bob ska ändå ha en liten eloge för sin otroliga envishet.

För att höja det egna folkets (förutom soldaternas) och sänka fiendefolkets moral används samma metoder som när man höjer/sänker moralen för soldaterna.


En annan viktig uppgift för propagandan är att skaffa soldater till de egna leden. Affisch nr. 1 är ett mycket bra exempel på tekniken som används. Fingret som pekar rakt mot betraktaren gör att man verkligen känner sig utpekad, för att göra detta än tydligare är ordet ”YOU” skrivet i annan färg än resten av texten. Detta har också effekten att man känner sig lite hedrad, ”Oj, Uncle Sam vill ha mig!” Färgerna och hatten riktar sig till betraktarens patriotism.

En annan metod är att försöka påverka betraktarens samvete. Då soldater oftast är män riktar sig dessa affischer till dem. Ett vanligt sätt är att säga att ”landet/dina vänner/släktingar behöver dig” (affisch nr. 2). Ofta används också kvinnor och barn (nr. 1 & 3)

Spionage är också en viktig del i ett krig. Propaganda används här av olika regimer för att hindra folk att prata om viktiga uppdrag på allmänna platser. ”En svensk tiger” är ett bra exempel på detta. Tigern hade en dubbelmening: dels att svenska armén var som en tiger, farlig och alltid på språng, och, desto viktigare, att en ”sann svensk” alltid tiger om viktiga statshemligheter.

I krigstid finns det nästan alltid de som inte vill ha krig – Fredsaktivisterna. De använder också propaganda för att få ut sitt budskap. De använder sig dock mindre av massmedia utan använder demonstrationståg och marscher för att föra ut ett budskap. Ett exempel är de aktivister som sminkade skottskador och blod och lade sig utanför riksdagen. De ville visa riksdagsmännen och de vanliga stadsvandrarna hur krigsskadade civila såg ut.

Propagandan är viktig, så viktig att många regeringar har speciella avdelningar bara för att påverka folket.

Slutsats:
Propaganda är ett av de viktigaste vapnen i ett krig, inga krig kan föras om ledaren har hela sitt folk emot sig. Inget krig kan heller föras om folket ifråga tror att deras armé är svag. Man kan, om man vill, säga att ”Propagandan mördade sex miljoner judar”, Hitler använde nämligen propagandan på ett mästerligt sätt.

Propagandan finns alltid runt omkring oss. Om vi kan förstå att det är propaganda kan vi värja oss. Den propaganda som syns tydligast är den på affischer och i journalfilmer. Det är dock svårare att kritiskt granska uppgifter från nyhetsbyråerna. Den amerikanska Tv-kanalen Fox t.ex. är en ren propagandakanal...