Konflikten i Nordirland

Allting började då Storbritannien gick över till att vara protestanter och eftersom att de inte vill ha Irland som motstånd lät engelsmännen ett stort antal protestanter bosätta sig på Nordirland. Alla irländare fråntogs sin mark, alla rättigheter och allt motstånd bestraffades. Under den tiden växte den Irländska självständighetsrörelsen och katolikerna ville ha ett självständigt Irland men Irland delades i två delar p.g.a. att en majoritet av republikaner i norr ville fortsätta att vara förenade med Storbritannien.

Nordirland styrdes fram till år 1972 av protestanter som diskriminerade katolikerna och under 60-talet började katolikerna att protestera för att få behandlas lika och protestanterna kände sig hotade och då utbröt våld.

Ballymurphymassakern inträffade mellan den 9 och den 11 augusti 1971 då elva obeväpnade civila sköts till döds av brittisk militär i West Belfast, Ballymurphy dock fick denna händelse ytterst liten uppmärksamhet i media till skillnad från den liknande händelsen på den blodiga söndagen.

Den blodiga söndagen var den 30 januari 1972 då ca 13 civila katoliker som protesterade och sköts ihjäl av irländsk polis och det ledde till att den Irländska regeringen avgick och överlät styret till den brittiska regeringen så att de kunde styra direkt från London.

IRA (The Irish Republican Army) är ett namn som har används av flera organisationer från 1900- till 2000- talet. Provisoriska IRA(PIRA), som bildades 1969 genomförde och tog ansvar för en rad terrordåd under 1970- och 1980- talet. Under 1960 och 1970 talet fortsatte våldet och flera medlemmar i IRA fängslades vilket ledde till att fler bombningar av IRA skedde.

Under 1970 talet skedde det ett antal av bombattacker bl.a. på en pub i London där en fest hölls för Engelska soldater som hade tjänstgjort i Nordirland och fyra personer dödades.

Ulster Volunteer Force är en brittisk organisation som bildades år 1912 och som kämpar för att Nordirland ska tillhöra Storbritannien. ULV la ner sina vapen år 2004 och motsatte sig allt våld men de vägrade dock att ge ifrån sig sina vapen. Ulv ansvarade för det största attentatet i Nordirland någonsin, Bombattentatet i Dublin och Monaghan som inträffade den 17 maj 1974 då en rad bilbomber exploderade i Dublin och Monaghan och dödade 33 personer och skadade över 300 personer.

1982 infördes ”shoot-to-kill” som tillät poliser och andra personer som jobbade för underrättelsetjänsten att döda personer som de trodde tillhörde IRA eller någon annan katolsk militärgrupp. Vilket ledde till att det bildades ett slags mönster, så fort någon grupp dödade hämnades den andra gruppen inte långt efter.

Real Irish Republican Army (RIRA) skapades år 1997 då PIRA splittrades och de som inte accepterade långfredagsavtalet lämnade PIRA och bildade organisationen RIRA, organisationen är förbjuden i Irland och terroriststämplad i Storbritannien, Usa och EU.

RIRA är ansvariga för bombattentatet i Omagh då RIRA lämnade en bil på en gata i Omaghs centrum som innehöll en 230 kg hemgjord bomb, de skulle egentligen lämna den utanför domstolsbyggnaden men de hittade inte en ledig parkeringsplats och eftersom att polisen trodde att de skulle spränga utan för domstolen så utrymde de byggnaden och förde dem till samma gata som bilen stod på och när de var klara med utrymningen så sprängdes bilen och 29 människor dödades och skadade den 220 människor.

Engelsmännen ville skapa lugn på Nordirland så de sände dit runt 20 000 militärer och skapade flera nya stränga lagar mot terrorister. Det hjälpte dock inte och man försökte medhjälp från FN men det stoppades av England.

Under 1974 minskade antalet terrordåd och det blev lugnare men det betydde inte däremot inte att konflikten var på väg att lösas och Terrordåden upphörde inte. 1995 försökte IRA och Englands dåvarande premiärminister John Mayor att lösa konflikten och IRA lade ner sina vapen Men efter 17 månader bröt IRA vapenvilan för att de inte gillade britternas attityd i förhandlingarna.

Långfredagsavtalet, På långfredagen 1998, den 10 april, slöts långfredagsavtalet. Fredsavtalet godkändes av 71 % av den nordirländska befolkningen.

Numera skulle Nordirland styras från tre punkter. I Belfast sitter Nordirlands parlament med 108 ledamöter. Där ska man diskutera frågor om kommunikationer, jordbruk, utbildning, hälsovård och turism. I Dublin finns det ett nord- och syd- råd. De ska besluta om miljöfrågor, fiske, EU:s olika program, vattenvägar med mera. I London ska ett samarbete mellan de två olika regeringarna vara, den brittiska och regeringen på Nordirland.

Ett råd bildades där alla självstyrande institut...