Kylskåpet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
(om framtiden)
Förr använde man is för att kyla sin mat. Men som alla vet smälter ju is relativt snabbt så det är ju självklart att man var tvungen att komma på något bättre. Så man kom på ”dagens kylskåp” (?) men dom måste man ju också bytas ibland och så är de ju inte direkt ”naturvänliga”. Om jag fick fantisera lite om ”morgondagens” kylskåp skulle jag nog önska att man kom på antingen ett komposterbart kylskåp eller ett evighetskylskåp. Jag vet inte om det bara är mitt gamla skruttkylskåp eller om det är en allmän grej att kylskåp brummar men om det är en allmän grej skulle jag nog önska ett ljudlöst kylskåp också...
P.S. Jag visste inte riktigt vad man skulle skriva på inledningen så det blev det här...D.S.


Historik


Föregångaren till kylskåpet var isskåpet. Om du hade levat då hade du kunnat jobba som iskarl (om du hade varit en kille dvs. Då kunde ditt årstidsschema sett ut så här: På vintern åkte du och de du jobbade med till någon sjö där ni högg ut stora block av is som ni sedan körde hem (antagligen med häst och kärra). När ni kom hem skulle ni på något sätt konservera isen. Det gick oftast till så att man täckte isen helt med sågspån och på så sätt höll sig isen hela sommarn. Sedan skulle du åka omkring med din häst ock kärra och sälja is och när någon ville köpa skulle du gå upp och lämna av isen i deras isskåp (i en stor plåtlåda som stod högst upp i skåpet). Fast det är egentligen inte själva isen som gör att isskåpet håller sig kallt utan det är när isen smälter och det kalla smältvattnet åker ner i små kanaler på isskåpets sidor som den verkliga kylningen sker. Smältvattnet åker sedan ner i en bunke längst ner i kylskåpet. Den får man tömma då och då. Och ny is fick man köpa typ 2-3 gånger i veckan minst.


Uppfinnare

Kompressorkylprocessen
Amerikanen Jacob Perkins (1766–1849) ansökte redan 1834 om patent för kompressorkylprocessen (i stora drag). Som arbetsmedium* använde han eter, som man av flera skäl inte använder idag bla för att det är skadligt för människor.
Tysken Carl von Linde skulle senare komma att vidareutveckla Perkins kompressorkylaggregat. Han var också den första att använda ammoniak som arbetsmedium* i kompressorena.


+Fransmannen Ferdinand Carre(1824–1900) kom på absorptionskylmaskinen.

+Absorptionskylapparaten utan rörliga delar uppfanns i Sverige av Baltzar von Platen och Carl Munters på 1920-talet.

* Arbetsmedium (kylmedium, kylmedel): Är det som man använder för att kyla de varma delarna i ett kylskåp (speciellt kondensorn). I isskåpen använde man (kanske hörs det på namnet is(vatten), Perkins använde eter, Linde använde ammoniak men nu för tiden använder vi mest vatten eller luft.

Hur funkar det ???

Jag tror att om vi fick en speciellt guidad tur av lite kylvätska så skulle den se ut ungefär så här:
1. Om vi säjer att vi börjar som vätska så bör vi börja nån stans här.
2. Sedan stiger vi upp genom rören på ena sidan .
3. Sedan förgasas vi när vi kommer upp till frysslingorna (när vi förgasas drar vi till oss värmen från luften i kylskåpet).
4. Sedan åker vi ner i rören på den andra sidan.
5. När vi har åkt ner ända till botten av kylskåpet så pressas vi ihop av kompressorn och en fläkt blåser kall luft förbi rören så att vi mister vår värme och vi blir till vätska igen.
Användningsområde

Kylskåpets främsta uppgift är ju självklart att förvara mat som behöver vara kall. Men sedan finns det ju klart många som också lägger in annat, typ batterier, smink, filmrullar etc. Fast det finns ju andra grejer som använder samma teknik som kylskåpet typ (självklart) frysen och sådana där kylrum eller vad de heter, konstfrysta skridskobanor, luftbehandling (ni vet att om ni är utomlands i ett varmt land och är ute och shoppar så brukar ju nästan alla affärer ha air-conditioning och det är ungefär samma grej).

Källförteckning

Stora så funkar det boken
Carlsen(if)
1988

Nationalencyklopedin
Bra böcker
1989-1996

(pappa)



Design

1950-talet
Den första riktiga kylskåpstrenden infann sig i USA på 1950-talet. Det var precis efter 2:a världskriget och USA hade högkonjunktur *. Alla började skaffa sig bil och stora köpcenter byggdes. Stora köpcenter, mycket mat, lätt transport med bil: det behövdes stora kylskåp. Så det tillverkades stora, bulliga kylskåp så att alla amerikaner kunde ha mycket mat hemma.
Denna trend skulle inte infinna sig i de svenska hemmen förrän på 1980-talet.

1960-talet
På 1960-talet skulle det vara slimmat, vasst och kantigt.

1970-talet
Nu kom färgen. Det fanns kylskåp i regnbågens alla färger.

1980-talet
Nu kom USA´s ”mullig och bullig trend” till Sverige.

1990-talet
Kylskåpet har precis som alla andra vardagliga prylar fått en släng av inredeshysterin som utmärker sig just för 1990- och 2000-talen. Det ska vara stilrent, enkelt, stål, alluminium eller svart färgat. Och en blandning av bullighet och kantighet.

2000-talet
1990...