Färöarna

1 röster
8688 visningar
uppladdat: 2002-12-26
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Ge en kort beskrivning av det färöiska språkets kamp för överlevnad.

Ännu på 900-talet torde språket ha varit relativt enhetligt i hela Norden, även om vissa dialektala skiftningar fanns. Dessa bli därefter alltmera framträdande, och man kan börja tala om två huvudgrenar av nordiska språk, västnordiska i Norge, på Island och de övriga nordliga atlantöarna, östnordiska i Danmark, Sverige, på Gotland och öster om Östersjön: övergången mellan de två grupperna är dock icke klart markerad och följer icke de politiska gränserna.
Det gamla norska skriftspråket dukade under och ersattes länge av danska, såsom färöiska också drabbades av. Husaviksbrevet, daterat till år 1407, är den sista färöiska skriften på över 300 år. Historiskt intager färöiska en mellanställning mellan isländskan och västnorska dialekter och som fr o m mitten av 1800-talet utvecklats till litteraturspråk, 1948 efter en lång språkstrid erkänt som landets huvudspråk.

Norsk lag gällde med tillägg av vissa förordningar, bland den viktigaste var Fårbrevet 1298.
Under första hälften av 1000-talet lades Färöarna under norska kronan som län. 1380 inlämnades Färöarna i det stora dansknorska kriget. Danskan blev ganska snart administrationsspråket. Färöiska blev en talad dialekt, medan skriftspråket förblev danskt, tydligt vid reformationen under 1500-talets mitt. I brist på skriftliga källor vet vi inte riktigt hur färöiska utvecklades under denna period, men man vet att språket började gå isär från norskan.
När Jens Christian Svabo (1746-1824) från 1770-talet och framåt gjorde sina kvaduppteckningar och skrev ett ordboksmanuskript. Det saknades skriftligt material sedan år 1407. I det romantiska tidevarv som fick sin start strax efter började man som på många andra platser i Norden samla in den lokala folkskatten, som på Färöarna bestod av kväden, folksånger och sägner. Namn som Henrik Schröter (1771-1851) och V. U. Hammershaimb (1819-1909) framträder. Ortografin förbättras och språklära skapas. Ett färöiskt kväde trycktes i en svensk tidskrift år 1814. Det var första gången att en färöisk text kom i tryck, tidigare uppteckningar och lagar hemmahörande i medeltiden var handskrifter.¨

Skolplikten som infördes år 1844, blev ett hot för färöiskas överlevnad då endast danska lärdes ut i skolorna. Det saknades färöiskt material. Under andra hälften av 1800-talet satte språkstriden igång. Färöiska studenter i Köpenhamn krävde på 1880-talet att färöiska skulle bli huvudspråk på ögruppen i Atlanten. Decenniet efter startade den första färöiska tidningen sin utgivning. Dikter och skådespel trycktes, så även antologier, men den första romanen utkom inte först år 1909.

1900-talets första hälft innebar att färöiska vann insteg som myndighetsspråk vid sidan av danskan. I skolorna och inom kyrkans sfär syntes det före hjemmestyrets införande 1948, då språken likställdes. Färöiska blev huvudspråk, men danskan skulle hädanefter läsas gott och grundligt. Nya testamentet blev översatt 1939, samtidigt som färöiska blev kyrkospråk vid sidan av danskan. Året innan borttogs bestämmelsen att undervisningsspråket skulle vara på danska. Skriftlig färöiska hade blivit obligatorisk 1920.

Den nationella rörelsen framväxte sakta och fick uppsving på 1920-talet, men politisk betydelse först 1940-1945, då Färöarna var under brittisk skyddsockupation och Lagtinget övertog all lagstiftning. Främst på grund av bristande ekonomiskt underlag kunde starka krav på en självständig statsbildning ej förverkligas, men 1948 blev Färöarna självstyrande område inom danska riket.

Kampen för att färöiska skulle bli ett accepterat språk var tidvis bitter, även efter hjemmestyrets införande. På grund av allvarligt trots mot de danska myndigheterna vid konflikt om en läkarutnämning i Klaksvík sände Danmark 1955 en särskild polisstyrka till Färöarna. Ändå har färöiska sakta vunnit mark. Färöisk radio fick man 1957 och TV på hela ögruppen 1984, även om Torshavnsområdet hade sändningar redan fem år tidigare. Hela Bibeln var översatt 1961 och Färöiska blev officiellt språk vid domstolarna 1987. Endast med de danska riksmyndigheter försiggår meningsutbytet på senares språk.

Den kulturella imperialismen syns i många nya danska låneord. Genom medveten språkvård försöker man på Färöarna skapa nydaningar av dessa. I praktiken är genomförandet inte enkelt, inte när de flesta färöingar är tvåspråkiga med mycket goda kunskaper i danska. Ögruppens ringa befolkning - en procent av Danmarks - gör beroendet av moderlandet stort. Inte bara språkligt, utan på alla plan... men avståndet och ögruppens avskildhet ger ändå goda förhoppningar att färöiska som språk kommer att överleva. (1)

2. Beskriv den samhällsekonomiska utvecklingen från bondesamhället till industrisamhället och vidare till det moderna samhället på 1990-talet.

Jordbruk, jakt och fårskötsel spelar idag en underordnad roll i förhållande till fisket som utgör grunden till nästan all export från Färöarna. Fram till slutet av 1800-talet var förhållandet omvänt och året 1872 ses som en vändpunkt för fisket eftersom man då också började fiske från större havsgående segelskepp istället för som tidigare, enbart i öppna småbåtar. Besättningen var på mellan tolv-tjugo man och fram till 1930 drevs skeppen enbart med hjälp av segel. Det var i första hand torsk som sluparna förde med sig hem från Islandsfisket. Den förvandlades antingen till torkad klippfisk eller också saltades den ned och såldes till Sydeuropa. I början av 1920-talet utökades färöingarnas fiskeområden att gälla även Grönland där det ofta fiskades på somrarna. Hemma på Färöarna skötte kvinnorna torkningen av klippfisk. Det är många färöingar som har förlist och drunknat i nordatlanten. Ända fram till efter andra världskriget fanns de gamla sluparna kvar, men då trängdes de ut av trålfisket. Krigsåren var i ekonomiskt hänseende goda år för Färöarna eftersom fiskestammen runt öarna fick växa till sig i relativ lugn och ro. Fångsterna ökade och man for till England med dessa, men näringsfånget kostade 132 färöingar livet då 25 båtar sänktes av tyskarna.

Efter kriget hamnade Färöarna i en svår ekonomisk kris. Krigstidens uppsving hade kostat mycket i material och människoliv. Efterhand gick det dock framåt igen med fiskeflottans förnyelse, kapitaltillskottet hade ökats markant under krigsekonomin, bättre priser på de internationella marknaderna och stora offentliga investeringar i en modern infrastruktur såsom fabriker som kunde förädla havets råvaror och i utbildningsinstitutioner. Färöingarna bröt upp ur byar och flyttade till större bygder och centralorter. Torshavn har tredubblat sin befolkning på ett halvt sekel. Denna högkonjunktur varade fram till mitten av 1980-talet då färöingarna utestängdes från sina traditionella fiskeområden, fångsterna i hemmavattnen minskade samtidigt som priserna föll på marknaden och stora utlandslån skulle betalas tillbaka.
Ur ekonomiskt hänseende bör båtarna vara ute ständigt för i hamn drar de inte in några nya pengar.(2)

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Färöarna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2002-12-26]   Färöarna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1458 [2024-03-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×