Första världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det amerikanska inbördeskriget mellan 1861 och 1864 hade introducerat masstillverkade och avancerade vapen för världen. För det första världskriget utvecklades vapnen och gjordes ännu bättre.

Hur började då det första världskriget? Vad var det som fick alla dessa länder att börja strida mot varandra?

Det hade varit fred i Europa en längre tid, men under den vänskapliga ytan låg starka viljor och önskningar om att försvara sina egna landområden. Det fanns oroskällor – både i Ryssland och Österrike-Ungern fanns inre oroligheter, och Balkanområdet var som en stor krutdurk som väntade på att få explodera.

Serberna hotade kejsaren i Wein eftersom de ville utvidga sitt välde till ett storserbiskt land. De ville åt landområden runt sitt eget land, och Ryssland stödde serberna. Ryssarna använde den panslaviska rörelsen som sade att alla slaviska folk borde höra samman. Småkrig utbröt.

Den österrikiske tronföljaren, Frans Ferdinand, och hans hustru, Sofie, var på besök i den bosniska huvudstaden Sarajevo år 1914. Händelsen som följde var anledningen till att småkrigen på Balkan utvecklades till ett världskrig. Frans Ferdinand och Sofie blev mördade under en procession genom Sarajevo. Mördaren var en serbisk nationalist från terrorgruppen Svarta handen.

Frans Ferdinand och Sofie blev mördade den 28 juni, och en månad senare förklarade kejsaren i Wein krig mot Serbien. Ryssarna, som fortfarande stod bakom serberna, rustade upp. Tyskarna mobiliserade också, eftersom de ansåg att ryssarnas upprustning var ett hot mot dem. Den första augusti förklarade Tyskland krig mot Ryssland, Frankrike började mobilisera och tyska trupper marscherade in i Luxemburg. Dagen därpå krävde Tyskland att få marschera igenom Belgien, men detta vägrade Belgien.

Den tredje augusti förklarade Tyskland krig mot Frankrike. Sedan förklarade Storbritannien krig mot Tyskland, och Tyskland i sin tur invaderade också det neutrala Belgien. USA förklarade sig själva neutrala. Montenegro förklarade krig mot Österrike-Ungern och den sjunde augusti landsteg de första brittiska styrkorna i Frankrike.

Den här veckan kallades, med all rätt, den ”svarta veckan”. Alla större länder i Europa var vid veckans slut indragna i kriget, utom Italien, som inte gick in i kriget förrän i maj 1915, på Englands och Frankrikes sida.

Uppdelningen inom det första världskriget såg ut så här:

Centralmakterna under det första världskriget var Tyskland, Österrike-Ungern och Turkiet.

Ententen var Storbritannien, Frankrike och Ryssland. De länder som stred tillsammans med Ententen kallades allierade.

När kriget spreds utanför Europa fick Centralmakterna stöd av Turkiet, medan Ententen fick stöd av Japan och senare (år 1917) också av USA. Då blev det europeiska kriget ett världskrig.

I januari 1919 träffades de segrande ländernas ledare i Versailles för att stifta fred. Det var Ententen, eller de allierade, som vann kriget. Ledarna från de olika länderna ville dock olika. Wilson, USA:s president, ville gynna demokrati och fredsvilja. Clemenceau, den franske ministerpresidenten, ville skapa garantier mot nya tyska angrepp på Frankrike. Premiärministern i England ville skapa en fred som tyskarna kunde acceptera. Huvudfrågan var hur Tyskland skulle hanteras. En rad bestämmelser som Versailles freden satte upp gjorde att Tyskland försvagades militärt. Man dömde också Tyskland till att betala ett omfattande krigsskadestånd, och till att lämna ifrån sig stora landområden till sina grannar.

På engelska kallas det första världskriget ”the great war” eftersom det var det krig då massvapnen verkligen introducerades, och kriget hölls i ’industriell’ skala.

Varför hände då det första världskriget?

Många orsaker. Tyskland expanderade och rustade upp sin flotta. England ville inte att Tyskland skulle rusta upp. Balkankriget gjorde hela Balkanområdet nervöst. Serbernas nationalism och deras vilja att utvidga sitt land. Historien mellan Frankrike och Tyskland, de krig...