Jämförelse: Kuba-USA

15 röster
29521 visningar
uppladdat: 2000-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Detta arbete ska gå ut på att jämföra två länder; ett sk I-land med ett U-land. En lite klurig uppgift, och jag visste inte riktigt vilka länder jag skulle välja. Till slut valde jag att jämföra det stora landet i väst; USA, med en världens få renodlade socialiststater; Kuba.



Dessa länder ligger nära varandra på kartan, men de är som bekant långt ifrån goda grannar. Det är en av anledningarna till mitt val. Det som är lite unikt med Kuba är att det är ett land som trots sin kapitalistiska omgivning är socialistiskt, och på något sätt så verkar det inte gå lika illa som det gjorde för de forna östblocket. Har fått bilden av att det är ett fattigt, men på samma gång ett näst intill harmoniskt land (men man måste samtidigt tänka på att det är en strängt hållen stat också på många sätt). USA ska vara det ideala landet, tror jag i alla fall att det vill ge sken utav. Det är rikt, till skillnad från Kuba, men kan inte påstå att jag uppfattar det som ’harmoniskt’ på samma sätt. Jag har istället fått en bild av att livet där består av olika ’tävlingar’, som i slutändan egentligen bara går ut på en enda sak: att bli rik, med innebörden att ha gott om pengar. Men är det egentligen rikedom, kan man ju fråga sig? Visst innebär ordet ’rikedom’ till en viss del att ekonomin är god, men det krävs mer än pengar för att göra livet rikt. Kanske är pengar t o m oväsentligt för att en människa ska må bra?



Det kanske inte är det som detta arbete ska handla om i huvudsak, men det är sådant som jag själv tänker på, och jag tror att det kan vara lite intressant att ha det i bakhuvudet när man läser. Jag har delat upp arbetet i lite delar. De två första handlar om USA respektive Kuba, där jag presenterar landet. I den sista delen jämför jag de två länderna på de olika områdena, och det kommer präglas av dels konkreta fakta, men också av egna åsikter och tankar om ländernas ställning gentemot varandra.



USA

USA- det stora landet i väst. USA, är ett väldigt inflytelserikt land idag. Det har en betydande roll i världspolitiken, militären är stark, industrin välutvecklad, att inneha t ex ett handelsembargo gentemot USA kan ses som förödande för ett mindre land, mycket nya massmediala, men även andra trender, kommer ursprungligen därifrån.



I denna del ska jag berätta om hur landskapet ser ut, lite klimat och temperaturer, näringslivet och hur befolkningen och dess utveckling ser ut. Det finns också ett avsnitt som tar upp de lite om de sociala förhållanden som råder i landet, och jag förstår att man kan finna det lite irrelevant i ett arbete av denna karaktär. Anledningen till att jag ändå valt att ha med det är att jag personligen anser att det ger en liten annan vinkling av USA, som säger lite mer, än bara en aning enformig fakta, om hur det är att leva i landet, och kanske kan man finna lite svar på varför t ex befolkningen ser ut som den gör .



Geografi

USA är det tredje största landet på vår jord, så det är näst intill omöjligt att beskriva dess vegetation, klimat och temperaturer i bara ett litet stycke. Jag ska därför beskriva landet i etapper, där klimat, temperatur och vegetation ingår.



Inleder med den västra delen, där Appalacherna, en av USAs bergskedjor, börjar, och sedan fortsätter norrut längs kusten. I norr ligger stora städer som Boston, New York, Philadelphia osv. De har en medeltemperatur på –2 i januari, och 22 i juli. Årsnederbörden ligger kring 1020mm, och den är utspridd på årets månader. Vegetationen består mestadels av barrskog, och på vintern faller snö. Men om man följer Appalacherna söderut, så övergår barrskogen sedan till lövskog, med trädslag som ek, lönn, ask och kastanj. Dessa är trädslag viktiga, för efterfrågan på dem är stor. I söder blir klimatet mildare, eller varmare skulle man också kunna säga. Miami, som är belägen på Floridas sydspets, har i januari en medeltemperatur på 20, och i juni ligger den kring 28. Det regnar 1500mm/år i genomsnitt, framförallt koncentrerat till sommarmånaderna.



Det är i Mexikanska golfen som den stora floden Mississippis och dess bifloders lösa jord samlas och bildar ett stort delta. Här är klimatet varmt. Marken används som betes- eller åkesmark, där inte blandskog växer. I Texas regnar det knappt 500mm om året, och på vissa ställen nästan övergår stäppen till öken. Därför är det viktigt att gräset inte blir överbetat, då förstörs marken, och den blir i framtiden obrukbar som betesmark. Följer man sedan Mississippi upp genom landet kommer man till den del som kallas för det centrala låglandsområdet. Klimatet där är starkt kontinentalt, vilket innebär att somrarna är varma och vintrarna kalla. Nederbörden är störst på sommaren.



I väster finner man USAs största bergskedja, Klippiga bergen. Den sträcker sig från gränsen till Mexiko upp genom Kanada. Norr om den Kaliforniska golfen höjer sig Sierra Nevada. Mellan dessa, råder ett kontinentalt klimat, med väldiga temperaturskillnader, som beror på hur högt över havet man befinner sig. Nederbörden är dock liten, knappt 250mm/år, vilket beror på det hamnar i regnskugga. Detta resulterar i den karga vegetationen, som mestadels består av gräs, taggiga låga buskar och örter. Klimatet i södra Kalifornien liknar det man finner kring Medelhavet, och skogen glesnar. Därför odlas t ex citrusfrukter, som är typiskt för Sydeuropa.



Städerna på USAs sydvästkust drabbas lite nu och då av jordbävningar, för Klippiga bergen är en relativt ung bergskedja (jämfört med Appalacherna, som är betydligt äldre, och där mycket eroderats bort), och den är belägen på en skarv mellan två kontinentalplattor.



Befolkning och bebyggelse

USA har näst intill 273 miljoner invånare. Över 83% av USAs befolkning är vit, och av indianerna, USAs urbefolkning, finns det bara 0,8% kvar av idag. De vita är släkt med immigranter som började komma till landet från 1500-talet, då landet ”upptäcktes” av Christoffer Columbus. På den tiden ville européer upptäcka nya kolonier, och det gjorde man alltså i vad vi idag kallar Amerika, och även i Afrika. Från Afrika fraktade man människor, som man skulle använda till slavar. Därför har USA en svart, eller afroamerikansk befolkning på 12,4% idag. Asiater utgör 3,3% av befolkningen.



USA har, och är än idag, ett av de populäraste länderna att invandra till. Varför, kanske man kan fråga sig, och det kan nog bero på bl a de bilder som säger att det är möjligheternas land, att alla är lika värda, att alla religioner är tillåtna osv. Det må så var, delvis. Antagligen känns det väl tryggt att flytta till ett land som i grund och botten är uppbyggt av emigranter, och chansen är nog stor att man där finner några av sina landsmän. Under 1900-talet har USA tagit emot 50 miljoner människor, varav 10 miljoner kom under 1900- talets första årtionde. De kom framförallt från Väst- och Sydeuropa. 7 miljoner var tyskar, 5 miljoner var italienare. Från Skottland och England kom det närmare 5 miljoner, och lika många från Irland. Svenskarna utgjorde 1,3 miljoner.



Idag så beräknar man att ca 500 000 människor invandrar till USA om året. De kommer framförallt från Asien och Centralamerika. Förutom invandringen ökar USAs befolkning men 1,5 miljoner, och födelsetalet, som är 1,5%, är högre än dödstalet som ligger kring 0,8%. Mannen blir i genomsnitt 72,6 år gammal, och kvinnan 79,3 år. Den amerikanska kvinnan föder i genomsnitt 2,07 barn. Det föds 14,3 barn på 1000 personer, och det dör 8,8 barn på 1000 personer. 97 % av befolkningen över 15 år uppges kunna läsa och skriva.





Näringsliv

USA är bra på väldigt många olika grenar inom näringslivet. I detta avsnitt behandlas de olika områdena, och i vilken del av landet som det sker. Det tas också upp vilka olika mineraltillgångar landet har, och hur energiförsörjningen är fördelad.



Jordbruk och boskapsskötsel

USAs jordbruk är högt mekaniserat, och endast 5% av befolkningen livnär sig på det. Trots det så täcker det hela den inhemska efterfrågan, med undantag när det gäller tropiska varor som t ex kaffe, bananer och sockerrör. Ett annat typiskt drag för det amerikanska jordbruket är att samma gröda ofta odlas år efter år på samma ställe. Gårdarna är också ofta väldigt stora, med undantag i Appalacherna och i de nordvästra staterna.



I nordöst odlas främst grönsaker och frukt, och framställningen av mejeriprodukter är stor. Lite längre söderut, är jordbruket främst inriktat på självhushåll, eller den lokala marknaden. Längs den södra kusten odlas bla tobak, sojabönor, jordnötter, majs och korn. På senare tid har uppfödning av svin och fjäderfä ökat, vilket har lett till att den traditionella bomullsodlingen minskat. Plantagen har ersatts med mindre enheter.



Söder om Great Lakes (de stora sjöarna Lake Michigan och Lake Superior i vid gränsen till Kanada) ligger världens största majsodlande område, som kallas för the corn belt.. majsen används vid uppfödning av kreatur, som t ex svin och kor. Chicago har en ledande roll när det gäller slakteri i detta områden. Det är dock inte bara majs som odlas i detta område. Även alfalfa, havre och sojabönor odlas i större mängder, och då också delvis som kreaturföda.



I väster blir klimatet torrare, och där odlas mycket vete. I norr odlas vårvete, p g a det lite kallare klimatet, medan man i söder odlar höstvete. Det sydligare områdets produktion står för 75% av USAs totala veteproduktion. Inom dessa områden odlas även korn och durra.



I området mellan North Carolina och Texas odlas stora mängder bomull, men man är beroende av konstbevattning, p g a det torra klimatet. Söder om det, vid Mississippi och den Mexikanska golfens kust, är sockerrör och ris de viktigaste grödorna. I väst, vid bl a Kalifornien ligger, med hjälp av konstbevattning, USAs viktigaste jordbruksområde. Här odlas, förutom bomull, mycket frukt (apelsiner, grapefrukt och citroner), vindruvor (nästan hela USAs produktion), ris och sockerbetor.



USA har, som man kan se i ovanstående text, ett väldigt välutvecklat jordbruk. Det är ledande producent i världen när det gäller majs, sojabönor och grapefrukt, tvåa i världsproduktionen när det gäller bomull, äpplen, päron och apelsiner, samt världens tredje största producent av vete och tobak. Men över hälften av USAs jordbruksinkomster kommer från boskapsskötseln. Landet är ledande producent av kött och ost och tvåa av mjölk.



Skogsbruk

I USA finns det huvudsakligen tre områden där man nyttjar skogsbruk på högre nivå. Det ena är i norr vid den kanadensiska gränsen. Där produceras nästan bara pappersmassa. I söder, vid den Mexikanska golfens kust, produceras numera också mestadels pappersmassa. I området från Washington till Kalifornien produceras däremot nästan uteslutande timmer.



USA är världens största producent av pappersmassa, men importerar även mycket pappersmassa från bl a Sverige, Finland och Kanada. Ryssland är världens ledande producent av timmer, men USA kommer på en god andra plats.



Mineral- och energitillgångar

I Appalacherna finns det kolgruvor, och de har haft stor betydelse för USAs industrialisering. Man bryter fortfarande kol i större mängder i bl a Pennsylvania, West Virginia och Alabama. Även stater syd- och sydväst om Great Lakes, som Kentucky och Illinois, har en betydande kolbrytning. En stor del av USAs kol, och även naturgas, används till elproduktionen. Gas har man hittat nära oljefälten vid Mexikanska golfen. USA svarar för 15% av världens oljeproduktion. Viktiga oljestater är Texas, Alaska, Louisiana, Kalifornien och Oklahoma.



Av den totala elkraftproduktionen svarar vatten- och kärnkraften bara för ca 10%. Vattenkraften utvinns i Appalacherna, och de floder som finns där var viktiga vid den tidiga industrialiseringen. Kärnkraftverken är spridda över landet, men de ligger i närheten av de stora industriregionerna.



De viktigaste malmfyndigheterna i USA är järngruvorna vid Lake Superior, koppargruvorna i Arizona, Colorado, och i närheten av Klippiga bergen. Vid det sistnämnda området finns också stora molybdn-, bly-, zink-, guld-, och silvergruvor. Vid Mexikanska golfen utvinns bauxit. USA är ledande producent vad det gäller koppar, bly och molybdn, men måste importera stora mängder järnmalm, bauxit, tenn, mangan och zink.



Industri

Industrin började utvecklas i nordöst, och redan på 1700-talet hade Boston blivit en viktig textilstad. Inte långt senare växte industrier upp i närliggande städer som Philadelphia och New York. Philadelphia blev en viktig plats för stålindustrin. I Chicagoområdet växte det först upp livsmedelsindustrier som slakterier och kvarnar. När järnvägen byggdes ut, utvecklades Chicago till USAs ledande stålproducerande område. Nu förser staden bl a bilfabrikerna i Detroit med stål och plåt.



Textilindustrin, som började utvecklas i Boston och andra nordostliga städer, kom att omlokaliseras till sydstaterna, och anledningen är enkel: de kom då att ligga närmare bomullsproduktionen. Dessutom var arbetskraften billig där. Men storstaden New York har ändå lyckats behålla en betydande roll inom textil- och modebranschen.



Det var under efterkrigstiden som solstater som Kalifornien, Texas och Arizona industrialiserades i en större utsträckning än tidigare. Oljefyndigheten ledde till utveckling inom plastindustri och petrokemisk produktion. Utanför San Francisco ligger Sillicon Valley, som är centrum för dataindustrin. Los Angeles har under de senaste åren blivit ledande inom flygindustrin, och ligger på andra plats, efter Detroit, när det gäller bilproduktion. I detta område ligger det välbekanta Hollywood, världens ledande tv- och filmindustri. Industrin och kommersiella centrum har utvecklats i snabb takt i Phoenix i Arizona, och Dallas i Texas, men de nordliga staterna vid Great Lakes innehar fortfarande en ledande ställning. Det beror mycket på att större delen av landets kemisk-tekniska industri är belägen där, i städer som Chicago och Charleston. Även hamnstäder som Philadelphia, Baltimore och New York har liknande större industrier, baserade på importerade kemikalier och råolja.



Trots att USA är världens ledande industriland så sysselsätter industrin inte mer än 25% av landets befolkning. Större delen av befolkning arbetar inom tjänstesektorn.



Kommunikationer och handel

Vägnätet är mycket utvecklat, speciellt i de industrialiserade delarna. Totalt så omfattar det ca 6 miljoner km. Man räknar lite grovt med att det går en bil på varannan amerikan.



Järnvägen är också väl utbyggd, liksom flyget. I USA förekommer det stor konkurrens mellan landsvägstransporter och flygtransporter, vilket pressar priserna. När det gäller utrikesflyget har USA en ledande ställning i världen, och det beräknas finnas ca 15 000 inrikesflygplatser i USA.



USAs handelsflotta är en av de största i världen. Oljan är viktig för USAs transport. Av den totala årsimporten på 360 miljarder dollar spenderas ungefär en tredjedel på olja. Den importeras framförallt från Nigeria, Saudiarabien och Venezuela. Andra viktiga importvaror är bilar, maskiner, kemikalier, textiler, pappersmassa, papper, järn och stål. Råvaror som importeras för att sedan kunna förädlas är t ex koppar, tenn, nickel och bauxit. Av livsmedel importeras kakao, kaffe, socker och fisk.



De viktigaste exportvarorna är produkter som används inom industrin, som t ex maskiner, kemikalier, bilar, flygplan. USA exporterar livsmedel till en summa på 20 miljarder dollar varje år, och då gäller främst majs, vete, sojabönor och frukt. Bomull och stenkol exporteras också, men i mindre mängder.



Handelspartner som är viktiga för USA är bl a Kanada, Japan, Mexiko, Tyskland och Storbritannien. Mellan dessa länder och USA råder en relativt jämn handelsbalans (dvs att import och exportsiffrorna är ungefär lika stora). USA har dock inte lika jämn handelsbalans med andra länder, t ex Nigeria och Venezuela.



Sociala förhållanden

Den amerikanska författningen är den världens äldsta skrivan grundlag, den skrevs 1789. Tio tilläg som kom 1791, de sk bill of rights, anses var de viktigaste. De garanterar bl a yttrande-, tryck-, religions-, och mötesfrihet. Dessa är än idag väldigt viktiga för det amerikanska folket.



USA är en renodlad marknadsekonomi. Det är få som tillhör en fackförening eller liknande, knappt 20%. Det finns inga centrala organisationer som förhandlar om t ex förmåner, arbetsförhållanden och löner, sådant sker lokalt. Detta har lett till att USA har väldigt mycket lagar om just detta. Skillnaderna är stora mellan låg- och högavlönade. Men i många kretsar i USA ser man negativt på att statligt ingripande att hjälpa individen med ekonomin. Det anses vara den enskilde medborgaren egen sak att sörja sin egen privata trygghet. På senare år har socialförsäkringssystemet dock utvecklats en aning. Framförallt pensionärer, och arbetslösa till följd av yrkesskada och sjukdom har rätt till bidrag, men även inkomststöd till handikappade, och väldigt fattiga familjer med minderåriga barn kan i viss mån få bidrag. På slutet av 1980-talet hamnade drygt 15% (nästan var sjätte invånare) under den officielle fattigdomsgränsen.



Barnbidrag eller någon lagstiftad barnledighet existerar inte. Flertalet sjukhus är privata eller drivs av någon stiftelse, så det kan innebära en stor ekonomisk kris för den individuella amerikanen att bli sjuk. Dessa ’ekonomiska kriser’ kan överlevas, om man tecknat någon privat försäkring av något slag.



Skolplikten gäller mellan 6-18 år. Kvalitén på skolan och undervisningen varierar kraftigt beroende på olika områden och skolformer. USA har ca 3200 undervisningsanstalter som motsvarar universitet, och ca en tredjedel av dessa är privatägda. Kostnaden att studera varierar kraftigt, beroende på om det är statligt eller privatägt.



KUBA

”Kuba- en av de få socialistiska paradis på våran jord”. Så kanske en stolt socialistisk kuban skulle beskriva sitt land. En amerikan skulle kanske dock byta ut ’paradis’ mot helvete, skulle jag tro om jag bara går efter mina egna fördomar. Landet har dock en brokig historia, som lett till att landet idag är en socialistisk stat. Intressant, framförallt ut politisk-histroisk synvinkel (se ’Sociala förhållanden’ sid.10 ) men det ska inte tas upp i detta arbete. Det är också intressant att studera hur landskapet och befolkningen ser ut, hur industrin formats och utvecklats viktig export och import, just för att bara staten har kontrollen.



Geografi

Kuba är en mindre ö, ungefär lika stor som Sverige. Den har bara ett större bergsområde, Sierra Maestra, som ligger i sydöst. Där bryts stora mängder nickel, och en aning mindre mängder krom, volfram och kobolt. På de ställen där bergen når haven är kusterna klippiga. Annars är den låga sydkusten försumpad till stor del. I bergen finns det tropisk regnskog eller skogar som är lövfällande under torrtid, och talskogar. Låglandet täcks av savanner och palmer.



Norra kusten är rik på vikar och bukter, som dock är kantade av korallrev. Öarna utanför Kuba är låga, och, liksom på huvudön, förekommer jordbävningar.





Klimat

Klimatet är varmt och nederbördsrikt. Störst nederbörd har bergsområdena på nordöstkusten. Huvudstaden Havanna har i januari en medeltemperatur på +22, och +27,4 i augusti. Det regnar ca 1060 mm/år, och det mesta kommer i september-oktober. Sydkusten har ett torrare klimat. Ibland kan Kuba under sensommaren drabbas av tropiska oväder, som skapar stor förödelse.



Befolkning och bebyggelse

Kuba är en av de många länder som på 1500-talet blev koloniserat av européer, och i detta fall var framförallt spanjorer. Detta förklarar varför man pratar spanska på Kuba idag, och varför befolkningen är spanskättad. Men det finns också ett afrikanskt arv, för precis som i USA så blev slavar ”importerade” från Afrika av européerna. De etniska grupper som idag lever på ön är mulatter (51%), vita (37%), svarta (11%) och kineser (1%).





Idag har Kuba en befolkning på drygt 11 miljoner, och den växer med endast 0,4% om året. Man räknar med 12,9 födslar på 1000 personer, samt 7,38 dödsfall på 1000 personer. Invandringsstatistiken på Kuba är –1,52 på 1000 personer, vilket innebär att det är fler personer som flyttar från landet än till landet. Av 1000 nyfödda barn så dör i genomsnitt 7,81 av dem. De som överlever blir i genomsnitt 75,78 år gamla (en kvinna 78,3 och mannen 73,41). En kubanska föder genomsnittligt 1,58 barn under sin livstid. 95,7% av befolkningen över 15 år uppges kunna läsa och skriva (96,2% av männen och 95,3% av kvinnorna).



Näringsliv

Trots att Kuba har en stor statsbefolkning, 64%, så är jordbruk den viktigaste näringsgrenen. Sockerrörsodling tar upp de bästa jordarna, men det odlas också tobak, citrusfrukter och ris. Det odlas i huvudsak för inhemsk produktion, t ex rotsaker och grönsaker. Boskapsskötsel bedrivs i lite torrare områden, som då ger kött- och mejeriprodukter.



Kuba fick efter revolutionen (se ’Sociala förhållanden’ sid. 10 ) ekonomisk hjälp från Sovjet att bygga upp den största fiskeflottan i Västindien. Det mesta av fångsten exporteras dock. Det var inte bara fiskeindustrin som Sovjet hjälpte Kuba att bygga upp, utan också nästan hela den industri som finns på Kuba idag. Den domineras av livsmedels-, textil-, tobaks-, och sockerfabriker. De flesta industrierna är belägna i närheten av Havanna, förutom sockerindustrin, som ligger i nära anslutning till plantagen. Det är också i Havanna som importen sker, medan varan importeras fån flera olika hamnar.



Ekonomi

Kuba räkans som ett sk ”U-land”, bla p g a BNP är så lågt. BNP/capita ligger på 2 285 CUP (19 CUP=1 USD). Det är inte så mycket, men å andra sidan så är det bra, för Kuba har ökat den med 2,7% sedan 1997. Under de första 30 åren efter revolutionen integrerades Kuba stegvis i det socialistiska bistående- och handelsflödet COMECON. Sovjetunionen bidrog ekonomiskt, och man inriktade sig på sockerrörsproduktion, vilket artade sig bra, och välståndet ökade. En stor del av det utländska biståndet satsades på förbättrad hälsovård och utbildning.



När det forna östblocket löstes upp blev skillnaderna märkbara i stor utsträckning i det kubansk samhället. BNP sjönk med ca 35% och största delen av handelsutbytet föll bort. För att överleva krävdes en omstrukturering i ekonomin, och det kanske mest revolutionerande var att kubaner tilläts inneha US-dollar, samt att de fick ta emot pengaförsändelser från utlandslevande släktingar. Även egen sysselsättning har tillåtits, men i en väldig lite skala. Men försöker givetvis effektivisera vissa delar av industrin, och turism har på senare år blomstrat upp rejält; en industri där det finns mycket pengar att tjäna.



Men hur går detta ihop med den socialistiska planekonomi som Kuba uppger sig ha? Ja, det kan man fråga sig, och vissa beskriver det som ”socialism med inslag av planekonomi”. Kuba har i alla fall en lång bit kvar om de ska nå den utvecklingskurva de hade på 1980-talet, och en möjlig väg kan vara modernisering och att ytterligare ”öppna” den annars så hårt hållna planekonomin. Handelsembargot med USA underlättar givetvis inte situationen, eftersom USA har en sådan stor roll på den internationella politiska arenan.



Sociala förhållanden

Sedan 1959 har Kuba varit en socialistisk stat. Då ledde den nuvarande presidenten Fidel Castro en revolution som gav honom makten. Revolutionen var utkomman av de stora klasskillnader som tidigare rått i landet, där det vara otroliga skillnader mellan fattiga och rika, vita och svarta. Utvecklingen som gick åt det kommunistiska/socialistiska hållet ledde snabbt till en konflikt mellan Kuba och USA. 1962 blev ön centrum för en storpolitisk kris, där USA och Kuba hade huvudrollerna, men bl a Sovjet hade en betydande biroll. För att göra en lång historia kort, så upprättades ett handelsembargo från USAs sida gentemot Kuba.



Idag råder det arbetsplikt och man har arbetsförmedling. Skolorna är väl utbyggda och kostnadsfria. Det är skolplikt mellan 6-14 år. Kuba har fyra universitet, och man anser yrkesutbildningen är viktig.





ANALYS

Detta är den sista delen i detta arbete. Här kommer jag att analysera och spekulera lite om länderna. Dra lite egna slutsatser om varför länderna ser ur som de gör, och jämföra dem.



Geografi

Om man ska generalisera, så kan man säga att USA har väldigt stora fördelar, geografiskt sett, tack vare att landets storlek gör att det täcker många olika klimat- och temperaturzoner, samt det varierade landskapet.



Kuba har ju ett ganska konsekvent klimat och temperatur, det är inga större variationer i landskapet. Vissa delar har lite mer nederbörd än andra, men skillnaderna är relativt små, jämfört med USA.



Befolkning och bebyggelse

Jag skulle vilja påstå att USA befinner sig i den demografiska cykelns fjärde fas (vilket i stora drag innebär att moraliteten är låg och nativiteten sjunker). Men det är inte en helt självklar sak. Saker som talar emot är att nativiteten är högre än moraliteten (men det handlar dock om ganska ’små’ siffror i detta sammanhang). USA anses en bra social standard, med tillgång till bra utbildning, sjukvård, familjeplanering tillämpas osv. Att man har en hög genomsnittsålder, stort antal äldre invånare, låg spädbarnsdödlighet och inte jättestor ung befolkning, är faktorer som tyder på att USA befinner sig i den fjärde demografiska fasen- befolkningen kanske inte minskar, men den ökar i alla fall inte.



Kuba befinner sig nog också i den demografiska cykelns fjärde fas. Tillväxten är knapp, mindre än USAs. Det är på ett sätt lite självklarare än USA, för kvinnan får i genomsnitt färre antal barn och genomsnittslivslängden är högre. Detta är ganska unikt, om man tänker på att Kuba är ett ekonomiskt utvecklingsbart land, och många av dess slag i världen befinner sig i den demografiska cykelns andra eller tredje fas (det innebär lite i stora drag att befolkningssiffran inte är så stabil).



USA befinner sig i den fjärde migrationsfasen. Det innebär att många bor i städer, urbanisering och flyttningar mellan och i städer är liten, för det finns goda transportmedel, och gränserna mellan nationerna får mindre och mindre betydelse. Detta är faktorer som passar in på USA, och den höga siffra invandrare som kommer till USA kan vara ytterligare ett bevis på att landet befinner sig i fjärde demografiska fasen och fjärde migrationsfasen; landet anses som ett tryggt land att komma till, och internationalisering mellan stater används.



Att säga vilken migrationsfas som Kuba befinner sig i tycker jag är lite svårare. Det är fler som flyttar från landet (ofta till USA, faktiskt), än till landet. Men flyttningar inom landet, som mellan städer eller så, är inte vanligt. Fast emigrationen från landet sker nog inte p g a överlevnadsskäl som har med svårigheter i försörjningen att göra. Det är antagligen politiska (överlevnads)skäl som ligger bakom i många fall. Så därför skulle jag nog säga att Kuba tillhör den tredje demografiska fasen, men är i närheten av den fjärde fasen. Den naturliga folkökningen existerar knappt, det finns relativt goda transportmedel osv. Men det är inte lätt att flytta från landet (många flyr), och den ekonomiska och tekniska utvecklingen har en bit kvar, och även om industrin är bra utvecklad (för att vara ett sk ’U-land’) så kan den effektiviseras. Och större delen av befolkningen arbetar med jordbruk.



Mineral- och energitillgångar

Oljefyndigheterna har haft och har än idag, stor betydelse för USAs utveckling. Den gör landet självförsörjande ur energisynpunkt, och när det gäller hushåll så är kol eller naturgas som gäller. Detta leder till att kärn- och vattenkraftverk inte är så utbyggt, vilket ur miljöaspekt är bra. Att USA har många mineral är ju bra, men det är tyvärr inte tillräckligt, import är nödvändig.



Näringsliv

Det är inte en stor del av USAs befolkning som försörjer sig på jordbruk eller boskapsskötsel, men ändå så föder det hela landet och det går så pass att varor exporteras också. Givetvis är jordbruket inte arbetsintensivt, utan snarare arbetseffektivt. Det används moderna maskiner. Variationen i landskapet gör att man kan odla många olika varor på olika ställen, och att odlingen kan koncentreras där också. Att infrastrukturen är bra är då också viktig, för möjligheten att transportera varor på olika håll i landet.



Industrin utvecklades tack vare att det fanns råvara (bomull) inom landets gränser, vilket är en av grundförutsättningarna för att en vara ska börja produceras i större upplaga (i alla fall när det handlar om en sådan stor produktion för så många år sedan). Den tekniska industrins utveckling kom igång på riktigt efter krigen, vilket kan bero på att under kriget kanske man insåg hur viktig stor nytta man kunde ha av teknik, och speciellt snabb sådan. Städer har blivit specialiserade inom olika områden (t ex Detroit har en stor bilproduktion), vilket indikerar på att avstånden mellan de olika specialiserade städerna inte har någon större betydelse. Det viktiga är att man kan utvecklas så fort som möjligt, och att man hellre satsar alla resurser på ett och samma ställe.



Det är tjänstesektorn ger USAs befolkning mest jobb. Jordbruket står inte för mänga arbetstillfällen, och eftersom landet är så välutvecklat så innebär det också att specialiseringen inom många områden.



På Kuba är många fortfarande jordbrukare, och mycket av det som odlas exporteras, liksom fisken som fångas i havet. Landet försöker vara självförsörjande när det gäller livsmedel, men det är svårt och import av det är nödvändigt. Tidigare så var handelsförbindelserna med forna Sovjetunionen och resterande socialistiska stater i öst mycket bra. Så är det inte riktigt idag, men handeln har inte upphört. Under 1900-talets senare halva så utvecklades industrin i rasande takt tack vare det globala samarbetet sociliststater emellan.



Kommunikation och handel

Det väl utbyggda vägnätet, det stora antalet flygplatser är faktorer som pekar på att USAs infrastruktur är bra. Oljan är viktig, och fastän USA själv har olja, så måste det även importeras. Exporten av livsmedel utgör en stor del av den totala exporten, och födan går framförallt till andra sk ’I-länder’.



Kuba har en bra infrastruktur, men den kan bli bättre (och den utvecklas hela tiden). Det kanske största handelsproblemet är embargot med USA, men jag antar att det är problem som landet lärt sig att leva med. Men fråga är hur länge det kommer att hålla, med tanke på hela Östeuropas fall i början av 1990-talet. Sedan dess har det blivit kärvare för landet.





Källförteckning

Detta arbete anser jag ha varit av en liten svårare karaktär, så det var inte helt lätt att finna fakta. Den ska helst vara så färsk som möjligt, så många böcker gick bort för det var för gamla. Givetvis är Internet något man bör använda om man vill ha färska siffror och annan information, och det gjorde jag. Det svåra med intenet är att veta vad man sak söka på, och eftersom valmöjligheterna är så stora, är det lätt att hamna på avkrokar. Men jag skulle ändå vilja påstå att jag har en ganska bred källförtecking, och har försökt att använd mig av både internet och litteratur.



-Focus 97

Uppslagsverk på CD-ROM, utgiven av bokförlaget Nordstedts.



- Geografi A+B kurs

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Jämförelse: Kuba-USA

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2000-09-18]   Jämförelse: Kuba-USA
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=234 [2024-06-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×