Eutanasi (dödshjälp)

4 röster
22081 visningar
uppladdat: 2004-05-21
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Jag har valt att fördjupa mig lite mer i ämnet eutanasi då jag tror att det är något som berör oss alla, oavsett ålder, kön och kultur. Frågeställningen är; om det är rätt eller fel med eutanasi. Ska läkare få ge dödshjälp till människor som önskar avsluta sitt egna liv? Själv har jag ännu inte tagit ställning i frågan, utan ska försöka få ett ställningstagande i och med detta arbete. Att hitta argument till dödshjälp tror jag inte ska bli allt för svårt eftersom att frågan alltid kommer att vara aktuell.

Dödshjälp i Sverige

Eutanasifrågan har aktualiserats mer i vår tid genom de stora nya resurser som sjukvården har fått till sitt förfogande för att hålla sjuka eller döende människor vid liv. Med dödshjälp avses vanligen åtgärder som syftar till att förkorta en svårt sjuk människas liv för att befria honom eller henne från plågor och lidanden. I regel brukar det vara frågan om åldringar, vilka tack vare medicinska framsteg kan hållas vid någon form av liv långt in efter det att de i vanlig mening slutat vara livsdugliga. Men det kan också vara fråga om missbildade barn, som föds till ett synes meningslöst inte fullt mänskligt liv, eller svårt trafikskadade personer som bara kan hållas vid liv av tekniska hjälpmedel.

Dödshjälpdebatten flammade upp häftigt i Sverige år 1973 och har i stort sett pågått sedan dess. Auktionsgruppen Rätten till vår död bildades detta år med Berit Hedeby i spetsen. Hon skrev en artikel i Dagens Nyheter där hon skildrade sin mors död i cancer, och de – som hon intensivt upplevde det – onödiga plågor hennes mor fick utstå innan döden kom som en befriare.

Berit Hedeby återkom senare med en ny artikel i DN med ett förslag att bilda en aktionsgrupp för att på det sättet föra kampen om rätten till vår död vidare. Hon fick då ett stort gensvar, och därefter bildades i oktober 1973 Rätten till vår död. Människor kunde därifrån få så kallade livstestamenten. I detta papper står det klart och tydligt att man undanber alla onödiga livsförlängande handlingar om man är döende, man begär bara att få tillräckligt med smärtstillande medel. Livstestamentet är dock inte formellt juridiskt giltigt i Sverige och betraktas därför inte som ett vanligt testamente. På denna punkt ligger vårt grannland Danmark steget före, där dessa testamenten redan är giltiga. Men Sverige är också på god väg att införa det.

Eutanasi

När man slår upp ordet dödshjälp i Nationalencyklopedin står det barmhärtighetsdödande, eutanasi. Ordet eutanasi kommer från grekiskans eu-god och thanatos-död. Nu för tiden använder man ordet som en synonym till dödshjälp.

Termen eutanasi syftade ursprungligen på läkarens uppgift att ge den döende en så lätt och smärtfri död som möjligt. I vår tid har termen så småningom fått en annan innebörd. Nu syftar den på ett direkt förkortande av en sjuk eller döende människas liv

Eutanasibegreppet är ett komplext begrepp som ofta medför missförstånd och oenighet, mycket beroende på att det saknas en generell och övergripande definition. Man brukar dock skilja mellan passiv och aktiv dödshjälp.

Passiv dödshjälp innebär att undvika livsuppehållande behandling hos en svårt sjuk och döende patient. Detta för att undvika onödigt lidande. Att ge passiv dödshjälp innebär ett svårt avgörande som läkaren måste fatta i samråd (om möjligt) med patienten och i varje fall med patientens anhöriga. Passiv eutanasi har blivit allt mer accepterat. Eutanasi förknippas idag oftast med aktiv eutanasi, medan den passiva mer eller mindre har blivit en del i sjukvårdspraxis och bedöms ofta som etisk godtagbar.

Aktiv dödshjälp är att ge en svårt sjuk patient en behandling för att förkorta dennes liv. Den aktiva dödshjälpen är förbjuden här i Sverige. Men enligt undersökningar så förekommer det även här. En överläkare i Stockholm berättar att det finns fall med mycket svårt sjuka som får aktiv dödshjälp genom en så kallad cocktailpåse. Den har fyra beståndsdelar, höga doser av morfin, medel mot åksjuka och allergi i kombination med medicin mot schizofreni. Denna påse hängs upp på en ställning och injiceras i patientens kropp via ett vanligt dropp. Detta dör patienten av inom två dygn. Anhöriga måste dock ha givit sitt samtycke till detta. Detta är alltså enligt lag förbjudet i Sverige och en läkare kan dömas till fängelse för dråp eller vållande till annans död.

Aktiv dödshjälp utövades i stor skala i Tyskland under naziregimen, där hundratusentals gamla, kroniskt sjuka och utvecklingsstörda dödades därför att de ansågs belasta nationen. Denna skrämmande verksamhet har skapat försiktighet i debatten om hur modern avancerad sjukvård ska utformas i livets slutskede och för t. ex kroniskt medvetslösa patienter.

Det finns ytterligare ett begrepp som diskuteras inom eutanasi debatten, nämligen assisterat självmord. Begreppet antyder att det är frågan om självmord med hjälp av en andra person, då självmördaren av en eller annan anledning inte kan eller saknar medlen att avsluta sitt liv själv. Detta kan man kalla frivillig aktiv eutanasi. Detta handlar inte om någon olaglig handling. Att t. ex på uppmaning från en svårt sjuk person vill dö, plocka fram dennes medicin och portionera i önskad mängd är inte olagligt. Att dessutom se när personen tar den dödande dosen och stanna kvar tills döden inträtt utan att tillkalla vårdpersonal är inte heller olagligt. Däremot kan det finnas anledning att närmare undersöka var gränsen går för medhjälp.

I Sverige är frågan om dödshjälp ganska tabulagd, men om vi bara ser till vår närmaste granne i syd, så får vi en helt annan uppfattning. I Danmark är nämligen dödshjälp mer accepterat än i vårat land. Men än så länge har inte Danmark hunnit så långt som man har gjort i Holland, där man har legaliserat dödshjälp.

Beslutet att införa rätten till dödshjälp i Holland fattades redan i april förra året av parlamentet. Det orsakade då en het debatt världen över. Men i praktiken har dödshjälp getts i Nederländerna i två årtionden. Dödshjälpen är dock strikt villkorad. Patienterna måste vara obotligt sjuk, måste lida av outhärdlig smärta som inte tar slut. De måste också själva kunna uttrycka en tydlig och noga övervägd vilja att ända sitt liv. Läkare och annan sjukvårdspersonal måste vara övertygade om att det inte finns någon annan lösning, minst ytterligare en läkare måste konsulteras och livet måste ändas på ett "medicinsk lämpligt sätt". Många läkare säger att bara vetskapen om att dödshjälp finns som alternativ verkar lugnande och tröstande på patienten.

Jag tänkte nämna några argument för och emot dödshjälp

För dödshjälp

Enligt min mening finns egentligen bara ett tungt argument för dödshjälp och det är att försöka ge människor en så kallad värdigare död. Med orden ”värdigare död” menas att man låter människor som inte har orken att leva att stilla somna in.

Emot dödshjälp

Läkarens uppgift är ju att värna om en människas liv. En legalisering av eutanasi skulle kunna leda till att människors förtroende för sjukvården hotades. Någon skulle kanske till och med bli rädd för sin läkare.

Många som trots svår sjukdom vill leva skulle känna sig som en börda för samhället. Att inte vilja vara till besvär för varken anhöriga eller personal kan leda till att man ber om den dödande sprutan.

En önskan om dödshjälp kan vara ett uttryck för att människor i livets slutskede inte befrias från smärta, ångest och isolering. Alternativet till dessa är inte eutanasi utan fullgod palliativ vård, mänsklig närhet, behandling av smärtor o.s.v.

Om eutanasi tillåts skulle ett antal patienter som ej längre är autonoma och därför ej längre kan ge uttryck för sin egen vilja bli föremål för ett dödande ingrepp. Man tillåter godhetsprincipen mot patienten. Godhet därför att man gör slut på ett svårt lidande.

En legalisering kan leda till att människovärdet urholkas och den negativa synen på utsatta, funktionshindrade och sjuka människor förstärks.

Om eutanasi blir lagligt skulle kanske mindre pengar satsas till den palliativa vården.

Analys

De moraliska problemen kring dödshjälp har mycket gemensamt med de moraliska problemen kring abort. I båda fallen är det i första hand fråga om något som läkare gör. Läkarens normala plikt är att hindra död och försöka bevara och förlänga liv. I abort och dödshjälp rör det sig om att avbryta ett liv, framkalla eller påskynda död.

I bägge fallen kommer moraldebatten främst att röra sig om vad som är att betrakta som mänskligt liv med rättighet att leva. En skillnad är att det i fråga om abort handlar om ett liv som ännu inte kan tala för sig självt, medan det i fråga om dödshjälp kan handla om en människas rätt att bestämma över sin egen död.

Att försöka svara på frågan om man ska tillåta dödshjälp är inte det lättaste. Det råder skilda meningar runt om i samhället och det har blivit ett tabulagt ämne som så många inte vill ta ställning till. Men det är nog väldigt svårt att försöka sätta sig in i ämnet om man inte själv har blivit berörd av det.



Jag läste nyligen om en kvinna i England som kämpade för att försöka få ett värdigt slut på sitt liv. Hon hade insjuknat i en muskelsjukdom för några år sedan och hade blivit förlamad från nacken och ner, och kunde inte prata och matades genom en slang. Det ända som inte var påverkat var hennes hjärna och intellekt. Hon hade länge försökt att få avsluta sitt liv, men hon hade fått avslag från ett antal domstolar. Hennes muskelsjukdom gjorde att hon skulle få genomgå en mycket plågsam period innan hon så småningom skulle dö.

Om man ser till hennes fall så känner jag väldig stor sympati och man önskar nästan att hon skulle få ett snabbare slut på sitt liv i stället för att genomgå ett sådant oerhört lidande. Nu slapp hon lyckligtvis att genomgå ett så långt lidande, eftersom hennes sjukdom gjorde att hon avled för några dagar sedan. Men det här är ett typiskt sådant fall som jag tycker att man borde tillåta dödshjälp. Jag tror nog både att hon och säkert hennes familj skulle ha må bättre i fall de visste att hon kunde förkorta sitt liv om hon så ville.

Jag anser dock för egen del att det måste vara svårt för vårdpersonalen på ett sjukhus att bestämma över liv eller död. Det skulle även finnas en risk med att det skulle leda till maktmissbruk. Man skulle kunna påverka en del patienter att vilja avsluta sina liv för att sedan kunna använda organen vid organdonationer. Man skulle också kunna påverka dem för att spara pengar på vård och vårdplatser. Att överlåta till de anhöriga att bestämma är oftast väldigt svårt. Naturligtvis vill de på inga villkor att den döende ska lida men samtidigt har de mycket svårt att släppa taget. Tyvärr är det nog så att man blir egoistisk i en sådan här situation och det är inte svårt att förstå. Man vill ju ha kvar den man älskar så länge som möjligt. Det är inte lätt att ta ett farväl.

En annan del av problemet är hur de anhöriga ser på livet efter döden. Det kan vara enklare att fatta ett så svårt beslut om man tror att livet fortsätter i himmelriket. Tror man däremot att detta liv är det enda så är det troligt att man vill bevara det så länge som möjligt. Är man djupt troende är livet en gåva från Gud och därmed heligt. Endast Gud kan ge och får ta liv. För dem måste döden få ta den tid den tar eftersom Gud hämtar en när ens tid på jorden är slut.

Det bästa som kan hända om man tillåter dödshjälp är att man besparar människor lidande och ger dem ett värdigt slut på livet. Om man tillämpar så stränga regler runt frågan om dödshjälp som i Holland tror jag inte att det blir några problem. Det värsta som kan hända är att motståndarnas farhågor besannas. Om en eventuell lag skulle missbrukas är det inte omöjligt att vi får ett slags elitsamhälle och det är definitivt inget vi bör eftersträva. Det är ett mycket svårt problem. Samtidigt som man ska värna om de svaga i samhället måste man värna om individens rätt till att själv få bestämma när livet ska ta slut.

Det är svårt som sagt att sätta sig in i hur det känns att inte vilja leva längre men jag tycker att det är viktigt att man ändå försöker. Alla ska vi dö och i den mån det går tycker jag att man själv ska få bestämma när, var och hur. För mig känns det mest naturligt att jag själv får bestämma när jag ska dö. Detta innebär inte att jag har rätt till dödshjälp vid exempelvis en depression som faktiskt går att behandla. Däremot innebär det att jag ska ha rätt att bestämma om jag vill dö värdigt när mitt liv går mot sitt slut. När all tänkbar behandling har prövats och visat sig vara overksam, när ingen smärtlindring hjälper, när det bara är en fråga om tid - då vill jag ha rätten att be om hjälp att avsluta mitt liv och få den hjälpen.




Det är inte straffbart med självmord i Sverige och jag tycker inte heller att man ska kunna straffa någon för medhjälp till självmord. Om personen hade varit kapabel att ta sitt eget liv hade den gjort det. Om man av en eller annan ors...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Eutanasi (dödshjälp)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-21]   Eutanasi (dödshjälp)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2946 [2021-05-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×