Italiens Mat

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag valde att skriva om det italienska köket för att jag tycker att italienarna gör så otroligt god mat och att det finns så väldigt stor variation på det de gör. Men när du tänker på det italienska köket så tänker du nog oftast på pizza och pasta, men Italiens kök är så mycket mer än bara pizza och pasta. Maten i det italienska köket är både god och nyttig och har blivit ett av Europas mest kända under åren. Måltiden är en av dagens mest uppskattade saker för en italienare och det läggs mycket möda och tid på det som står på bordet. På söndagar så äter den italienska familjen gärna ute och det finns en uppsjö av matställen från barer och vinstugor till trattorior och restauranger. Man ser ofta restauranger fulla med stora sällskap eftersom att äta ute ses som ett bra tillfälle att träffa släkt och vänner likväl som att njuta av god mat. Det kallas för il culto del ben essere och det betyder att ägna sig åt det goda livet.

Italien har inte alltid varit enat utan var tidigare uppdelat i många olika landskap. Varje landskap hade sin egen mat och delade inte med sig av sina recept till de andra landskapen. Det var först när frihetskämpen Garrabaldi kom 1861 och gjorde Italien till ett enat land som recepten på de olika maträtterna började spridas till varje landskap. Idag så brukar de gamla landskapen tävla mot varandra om vem som kan laga godast mat på de gamla recepten. Färska grönsaker, oliver, massa olika kryddor, fisk, kallskuret kött, skaldjur, rökta korvar, ris och pasta är basen i alla olika maträtter. Själv tycker jag att det Italienska köket är det godaste som går att äta och äter det gärna.

Pasta

I Sverige äter vi oftast pastan som huvudrätt men i Italien äter man den faktiskt som en förrätt. Pastan är mycket nyttig och det sägs att det är därför som Italien är en av de länder som har det lägsta antalet hjärt- och kärlsjukdomar i västvärlden.
Italien räknas som pastans hemland men man har även hittat pastaliknande recept i Kina som var daterade för 3000 år sedan. Det var kocken Martino Corno som kom på hur man skulle göra pasta. Han bodde i Palermo och jobbade åt ett företag som hette Aquileia. Martino kom på att man kunde lägga ihop pastans ingredienser som är durumvetemjöl, vatten och ägg, sedan blandade man det med olika kryddor och fick trådar som var både nyttiga och goda. År 1740 gavs Paolo Adami tillstånd att öppna den första pastafabriken i Venedig i Italien.
Många tror att spagetti är samma sak som pasta men de har fel, spagetti är bara en av en massa olika sorters pasta som finns. Några av sorterna är tortellini, ravioli, tagliatelle och pansoti. Till pastan vill man gärna ha någons sås som t ex. köttfärssås eller skinksås. Det äter man även i Italien men man tar inte lika mycket sås som här i Sverige. I Italien tar man oftast ¼ sås per pasta tallrik. Till pastan tar gärna italienarna lite parmesan ost.

Pizza

Pizzan har inte funnits lika länge som pastan. Det var när tomaterna kom till Europa, på 1500-talet, som man kom på att man kunde platta ut pasta till en botten, lägga på tomater och grädda pizzan i en vedeldad ugn. Nu för tiden gör man pizzabottnen på andra ingredienser än vad man gjorde förr. Den första pizzan gjordes i Neapel. Först på 1800-talet kom osten på pizzan och ännu senare kom skinka och alla de andra påläggen som finns.

Idag har pizzan spridit sig i nästan hela världen kanske för att den är så enkel och billig att göra. Det sägs att det var italienare som emigrerade från det fattiga Neapel som förde pizzan vidare till andra länder. Pizzan hjälpte de fattiga Neapelborna att äta något som var både nyttigt, gott och billigt. Idag så har man börjat baka pizza med andra degar än jäsdegar. Att baka pizza på en annan deg än en jäsdeg existerar inte för en italienare. Det är i andra länder som man har börjat experimentera med degarna och gjort dem nyttigare och tillsatt mer smak, något som Italienarna är starkt emot. Själv så tycker jag att en pizza med tomatsås, ost, skinka och salami på är den godaste pizzan som man kan äta.


Kött, Fågel Och Korvar

Kött är inte alls lika vanligt i Italien ( kanske för att det inte alls är lika billigt) som den övriga maten. Kött, fågel och korvar äts oftast bara vid festliga och speciella tillfällen. Av det lilla kött och fågel som serveras är lamm och fläskkött mer vanligt än kalv. Kyckling är den vanligaste fågeln. Uppe i bergen i Syditalien är det tradition att jaga kaniner, fasaner, vaktel och vildsvin. När man sedan har fångat sitt djur så tar man verkligen reda på allt kött. Det vill säga att man steker hjärta, lungor, njurar, mage, ben, tunga, hjärna och så vidare. På t ex. lamm så steker man ofta huvudet också. Om man inte vill ge sig ut och jaga själv så kan man köpa kött, fåglar och korvar i saluhallarna som finns.


Soppor

Soppor i Italien har italienarna ätit för att de ger näring, värme, gör en uppiggad och de får en att må bättre när man är sjuk. Sopporna varierar mycket i landet, t ex. på Sicilien så använder man mycket torkade ingredienser som bondbönor, helt vete och ärtor. Dessa ingredienser kan köpas året runt och är billiga, det gör sopporna ekonomiska. Vid kusten är också fisksoppor väldigt populära, i Trieste som ligger uppe i norr innehåller sopporna ofta ris med ägg och citronsaft och i Kalabrien som ligger i södra Italien så är kosten enkel och man äter soppa dagligen. Det är bara i Basilicata som är den fattigaste och minst befolkade regionen som soppa är ovanligt. Troligtvis pga. att det förut inte brukade finnas det överflöd på grönsaker som i övriga Italien.



Grönsaker Och Sallader

Italienarna gillar grönsaker och sallader väldigt mycket. Under de varmare månaderna så kan du se grönsaksstånd längst vägarna i hela Italien. Några av grönsakerna som används är vita bönor, kronärtskocka, paprika, sparris, tryffel, kastanjer och så självklart tomaten. Vita bönor är speciellt omtyckta av Toscanaborna och bönorna dyker ständigt upp i deras maträtter. Vita bönor är även mycket omtyckt av Rom borna.

Kronärtskocka och paprikor som också används mycket i sallader odlas på den bördiga slätten runt Novara i Piedmonte. På våren i Italien så får man väldiga skördar av sparris och på hösten så plockar man den mycket omtyckta tryffeln. Tryffeln räknas faktiskt som en grönsak i Italien trots att det är en svamp. I Umbrien som ligger vid staden Perugia så växer det väldigt mycket tryffel men folket behandlar inte tryffeln lika vördnadsfullt här som i resten av Italien. Här används tryffeln både färsk, fryst och konserverad och till och med mald till puré. Champinjonen är också en svamp som används som grönsak och som är mycket omtyckt.

Omtyckta grönsaker är även kastanjer och vildselleri. Även om grönsaker är mycket populärt i hela Italien så är de mest populära i södern, speciellt på Sicilien, där grönsakerna är ett dominerande kostinslag. I Italien så serveras grönsakerna ofta som en egen rätt som blir som en lätt måltid. Man lägger lika mycket tid på att göra i ordning grönsakerna som på förrätten huvudrätten och efterrätten. Grönsakerna stöter man även på i pastan. Vanliga grönsaker som serveras i pastan är äggplantor, paprika och tomater.

På Sicilien så är grönsakerna något alldeles extra. På Sicilien så tas ingenting i grönsaksväg för givet och det allra viktigaste är att grönsakerna är fina och färska. På gatan så anstränger sig verkligen grönsakshandlarna för att kunna visa upp frukt och grönsaker så att de ska se inbjudande ut för kunden. När säsongens nya grönsaker kommit in på Sicilien så är det tradition att grönsakshandlarna går omkring till olika bostadsområden med sina vagnslaster och visar upp säsongens nya grönsaker. På Vucciria-marknaden på Sicilien, som är en av Italiens mest kända marknader, kan man hitta nästan vilken grönsak som helst.

Vin

Det finns otroligt många goda och fina viner i Italien som även är mycket populära. Italien har alltid producerat fina viner men det är först under de 35 senaste åren som Italien har blivit riktigt känt för sina viner. 1963 blev en början på en revolution som fortfarande pågår i full fart. Idag så är Italien de land som utmanar Frankrike om vem som har bäst viner och fortsätter revolution i samma takt så är det inte mycket som kan stoppa dem. Revolutionen tog sin fart när Italienarna införde en vinlag, precis som fransmännen har, om hur ett vin skulle få tillverkas och märkas. Vinlagen är uppbyggd som en pyramid ju högra upp man kommer desto högre blir kraven.
Pyramiden är uppbyggd i fyra klasser:
Vino da Tavola är den som räknas till den lägsta klassen. Denna




klass har inte så många föreskrifter och på etiketten så anges bara namn och färg på vinet. Efter Vino da Tavola så kommer Indicazioni Geografiche Tipiche. I denna klass så måste man även nämna vilket geografiskt område vinet är odlad i och druvsorten. Skördeuttag och alkoholhalten är reglerad. I den näst sista klassen så kommer Denominazione di Origine Controllata. Denna klass ges till viner som uppfyller ursprungs- och kvalitetskraven för den vinregion, distrikt eller kommun som anges på etiketten. Den finaste klassen är Denominazione di Origine Controllata e Grantita. Till den här klassen är det väldigt svårt att kvalificera sig till. Först måste man uppfylla den tredje klassens krav i minst fem år. Sedan måste varje flaska godkännas av en provsmakningspanel. På etiketten så måste det stå allt ända ner till vilken vingård vinet är odlat på.

Några av Italiens finaste viner är Barolo och Brunello di Montalcino. Familjen Gaja lämnade Spanien redan på 1600-talet och bosatte sig i Piemonte i nordvästra Italien. Vingården som har döpts efter familjen skapades 1859, men det var först på 1960-talet som vinet blev den klass som den är idag. Som alla stora vingårdar så strävar Barolo Gaja efter att åstadkomma det bästa, vilket leder till ständiga krav på förbättringar. Innan Barolo Gaja bestämde sig för att endast odla druvor från den egna vingården så köpte han upp vingårdar runt omkring Piemonte. Det slutade med att druvorna blev slarvigare odlade och att vinet blev av sämre kvalitet. Detta ledde till att barolovinet kom på efterkälken i kampen om vem som hade finast viner men Barolo Gaja tog sitt förnuft till fånga och sålda de vingårdar han hade köpt. Då odlade han endast med de druvor som han hade på sin vingård som han själv skapat. Vinet tog sedan upp kampen om vem som hade finast viner i världen igen.

Ett fyrtiotal kilometer söder om Siena i Toscana, ligger en by som heter Montalcino. Där odlas en blå druva som lokalt kallas Brunello. Brunello di Montalcino är absolut ett av Italiens bästa viner och det är inte många vinspecialister som tvekar om det. För att uppnå maximal kvalitet så ska vinet öppnas tolv timmar före smakning och då upplever man en otrolig harmoni och intensitet. Vingården som vinet tillverkas på ägs av familjen Biondi-Santi och den skapades på 1870-talet.

Olivolja

Olivolja används väldigt mycket i Italien och den används i många olika maträtter. Den är en mycket god och nyttig olja. Det finns massor av olika sorter att välja mellan. Kvalitén på olivoljan är viktigt för en italienare och det finns en massa olika kvalitéer och prisskillnader. Kvalitén varierar beroende på var oliven är odlad, hur den hanteras när den odlas och är odlad och vilken pressningsmetod odlarna använder. Den bästa olivoljan får man av de oliver som handplockas när de är gröna. Skördetiden varierar från olivsort till olivsort och var någonstans de odlas men oftast så skördas de mellan september och december.

För att behålla den bästa kvalitén på olivoljan ska den inte förvaras kallt i kylskåp utan helst svalt och mörkt t ex i källare eller skafferi.
Man har gjort undersökningar och kommit fram till att på en vecka äter en italienare lika mycket olivolja som en svensk gör på ett år. Italien producerar mest olivolja i världen per år men Spanien ligger tätt efter eftersom de har ökat sin produktion under 1990-talet.

Kaffe
Det sägs att kaffet i Italien är det bästa som går att hitta. Italienarna dricker sitt kaffe snabbt och det gör dem på stående fot. Alla kaffe sorter i Italien är egentligen olika espresso blandningar. Så om man beställer en kaffe kopp så får man en espresso. Sedan finns det mängder av olika namn på det man beställer men i principen så är det endast någon ingrediens som har ändrats. Här följer några av dem:

Doppio: doppio är en dubbel espresso.
Ristretto: denna är lite starkare än espresso eftersom den brygs med mindre vatten.
Lungo: lungo är ristrettons motsats denna tillverkas med mindre kaffe och mer vatten och blir då lite svagare i smaken.
Corretto: corretto är en espresso ihop blandad med sprit oftast konjak...