Rapport om organisationen Sida

1 röster
10358 visningar
uppladdat: 2005-06-02
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning:

Hur ser problemen ut i världen för U-länder?

Det finns många orsaker till att ett land kan klassas som ett utvecklingsland. Alla U-länder har inte exakt samma problem eller lika många problem men alla behandlas som lika katastrofala för ett land. Ett enda problem kan leda till att ett land inte kan klara sig utan andra länders hjälp. Det du kanske direkt tänker på när du tänker ordet ”U-land” är fattigdom. Men hur många vet egentligen varför landet är fattigt, hur många orkar sätta sig in i varför landet inte kan ta hand om sig själv och sin egen ekonomi och hur många vet exakt vad för fasansfulla saker som händer inom landet när det är fattigt?

Några saker som kännetecknar ett U-land är att stora delar av befolkningen arbetar inom jordbruket men på grund av ogynnsamma naturförhållanden som t.ex. torka så är oftast inte mångfalden på grödor speciellt stor. Detta ger invånarna inte all den näring som de behöver och många svälter och blir sjuka på grund av det. U-ländernas vägar brukar också vara väldigt dåligt utvecklade och gör att varor till de fattigaste områdena tar lång tid att komma fram. Alla har inte heller tillgång till rent vatten som i sin tur att folk dör speciellt nyfödda och gamla som har dåligt immunförsvar. Många U-länder har inte tillgång till preventivmedel och får inte tillräckligt bra kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar som t.ex. aids, därför ökar befolkningen enormt i dessa länder och epidemier av t.ex. aids slår ut. Många U-länder har dåligt utvecklade skolsystem och därför är många analfabeter. Det är främst flickor som inte får ta del av den undervisning som erbjuds. Eftersom de flesta U-länder inte har pengar till att utveckla en bra industri så de flesta jobben finns inom jordbruket och där kan inte alla arbeta så arbetslösheten är hög och lönerna väldigt låga.


Vad finns det för olika lösningar på problemen?

Den enklaste lösningen på de ekonomiska problemen vore ju att ge av våra pengar och resurser här i I-länderna. Men så enkelt är det inte. Man måste gå till rötterna av alla problemen. Våra bistånd hjälper till otroligt mycket men vi måste och göra andra sker för dessa länder. Vi måste utbilda dom och ge dom all den kunskap vi kan så att de själva kan bygga upp sina samhällen och leva ett betydligt bättre liv. För att få ett bra samhällde så måste alla hjälpas åt och det betyder alla, länder utifrån, regeringen, stadsborna och de som bor på landet. Alla måste hjälpas åt och vilja skapa ett jämlikt samhälle där alla har mat för dagen, alla får gå i skola och ingen blir tvingad till saker som prostitution.


Hur ser Sveriges insatser ut?

Sverige hjälper många fattiga länder runt om i världen. Vi gör det främst för att visa solidaritet och välvilja mot andra länder. Vi vill att alla ska kunna ha det lika bra som oss och vill därför dela med oss av vårat överflöd. Vi vill att alla ska få leva på samma villkor. År 2004 gav Sverige bort 21 miljarder kronor i bistånd till fattiga länder. Ca: 63 % gavs av organisationen sida, resten gavs av andra mindre organisationer runt om i landet. Ungefär 2/3 av biståndet går direkt till de fattiga samarbetsländerna. Resten går till FN:s, EU:s och Världsbankens biståndsbudget.

Del 1:

Missionärerna var först

Den svenska biståndshistorien började redan på 1860-talet. Det var då de första svenska kristna missionärerna reste till Etiopien. Deras främsta syfte med resan var att omvända så många som möjligt till den kristna tron men man hjälpte även landet med att starta skolor och förbättrade sjukvården.

Efter andra världskriget så började många länder ge bistånd till de mest utsatta länderna när det gällde fattigdom. De precis nystartade FN påbörjade då sina första biståndsinsatser och Sverige bidrog med 1 miljon kronor.

1952 bildades den första svenska organisationen för bistånd. De första biståndsländerna var Etiopien och Pakistan, i dessa länder handlade det främst om byggande och utbildning av lärare. Senare påbörjades ett svenskt stöd för familjeplanering i Sri Lanka.


Att höja de fattiga folkens levnadsnivå

1962 fastslog den svenska riksdagen att biståndet skulle vara att höja de fattiga människornas levnadsstandard. SIDA, Swedish International Development Authority, bildades 1965. De första åren var bistånden enbart till Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Tanzania och Tunisien. Varför just dessa länder? Jo, alla dessa länder hade tidigare varit brittiska kolonier och passade därför kulturellt ihop med Sverige. Det svenska biståndet skulle nu höjas till 1 % av BNP till mitten av 70-talet. FN bestämde sedan att alla rika länder skulle ge minst 0,7 % av BNP i bistånd till fattiga länder. I mitten av 1970-talet hade Sveriges biståndsländer ökat från 7st till 14st.

”Det nya Sida, Swedish International Development Cooperation Agency, bildades 1995 genom sammanslagning av SIDA och de mindre biståndsmyndigheterna BITS, Swedecorp, SAREC och Sandö u-centrum.” Sida är idag Sveriges största biståndsorganisation.

(Citerat från www.sida.se)


Steg på vägen

Under 1970-talet blev bistånds något väldigt stort. Den första u-hjälpen handlade främst om att bygga skolor, sjukhus, elverk o fabriker. Man började också förstå att man inte bara kunde överföra all kunskap och de maskiner som redan fanns i I-länderna. Då skulle steget bli för stort. Man började därför prata om bistånd på mottagarens villkor.

På 1980-talet började man tala om givarländer och mottagarländer. Under den här tiden var utbildning det viktigaste området i U-länderna och behovet av lärare och vårdpersonal var enormt stort.

Under 1990-talet slutade man prata om givarländer och mottagarländer. Nu pratade man om samarbetsländer för att det hela skulle låta så jämställt som möjligt.

Del 2:

Svenskarnas attityder till biståndsfrågor 2004

Ungefär 80 % av Sveriges befolkning är överränns om att de fattiga länderna kan få hjälp med sin utveckling genom andra saker än bistånd. Man anser att de rikare länderna kan göra det lättare för de fattiga att utvecklas genom att bekämpa krig och göra handelsvillkoren mer till de fattiga ländernas fördel.

Den svenska befolkningen vet inte så mycket om vad som har förbättrats i de fattiga länderna, trots de stora bidrag som landet givit. Bara en svensk utav fem vet om de förbättringar som skett med de fattiga ländernas levnadsnivå. Runt 80 % av den svenska befolkningen tror att levnadsvillkoren för de fattiga länderna inte har förbättrats överhuvudtaget under de senaste 30 åren. Medans barnadödligheten halverats och läskunnigheten stigit till 70 %.


Millenniemålen för minskad fattigdom

På millennietoppmötet i september 2000 så sattes olika mål för att minska fattigdomen i världen. Nu är det Sveriges och alla de andra 146 ländernas ansvar att se till att målen blir verklighet.

Millenniemålen: (Citerat från www.sida.se)

· Fattigdom och hunger ska halveras till 2015.

· Alla barn ska gå i grundskola 2015.

· Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas.

· Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015.

· Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015.

· Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015.

· En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015.

· Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.


Viktigt att Sverige engagerar sig för att millenniemålen nås

Varje år mäter sida vad svenskar tror och tycker om millennimålen. I den senaste undersökningen så visste ungefär 40 % av svenskarna vad millenniemålen var och ungefär 80 % tyckte att det var viktigt att målen nås. Det är dock inte många som tror att målen kommer att uppnås. Endast 11 % av svenskarna tror att det är möjligt att halvera fattigdomen fram till år 2015.
Starkt engagemang trots vikande biståndsvilja

Det är inte allt för många i Sverige som vill ge bistånd till fattiga länder. Men engagemanget är väldigt stort. Tre av fyra svenskar har under året själv gett sin tid eller sina pengar för bistånd. Men trots det stora engagemanget så vill knappt 50 % av svenskarna behålla det biståndet som vi ger till U-länder. Ungefär 25 % vill minska biståndet och ca: 6 % vill ta bort bistånden helt och hållet. Det är kvinnorna och de högutbildade i Sverige som är mest positiva till att vi ger bistånd.


Några jämförelser

Under 2004 så gav svenskarna 21,8 miljarder i bistånd vilket är det samma som sex kronor per person och dag. Lika mycket spenderade vi på olika sorters pappersvaror och vi köpte kläder och skor för hela 19 kronor per person och dag. Vad betyder nu detta? Att svenskarna inte spenderar tillräckligt mycket pengar till hjälp åt andra länder, eller vill vi unna oss själva något gott? Man skulle kunna jämföra det med att ingen annan människa bidrar till att jag ska få köpa mina skor men flera hundra länder hjälper U-länder med sin utveckling och allt därtill. Jag själv ser inget fel i att vi lägger ner mycket mer pengar på oss själva. Det är ju trots allt våra pengar.




Del 3a (Thailand):

Basfakta (Citerat från www.sida.se)

Yta, km2 514 000
Huvudstad Bangkok
Befolkning 2001, miljoner 61,6
Förväntad befolkning 2015, miljoner 69,6
BNP/invånare (USD) 6 400
Det sammanlagda biståndet från alla länder i miljoner USD, 2001 281,1
Läskunnighet (procent) 95,7
Förväntad livslängd (år) 68,9
Andel med tillgång till rent vatten 84
Andel som lever med hiv/aids i åldersgruppen 15-49 år (procent) 1,79


Varför ger Sverige stöd till Thailand?

Det kanske är många som frågar sig varför ett så pass rikt U-land som Thailand får stöd från Sverige. Det finns två orsaker till detta. Det första är att Asienkrisen gjorde att fattigdomen ökade i Thailand medans det andra är att landet gör framsteg med att göra landet till en demokrati och kan då bli som en förebild för andra länder i Sydostasien. Under de senaste 10-tals åren så har Thailand utvecklats från militärstyre till demokrati. Landet har utvecklats oerhört snabbt inom industrin och jordbruket, detta har medförts en hel del miljöförstöring, främst i Bangkok. Den svenska vetskapen om miljön intresserar Thailand. Detta kanske gör att andra asiatiska länder också får upp ögonen för den svenska tekniken. På så sätt kan man minska samhällsproblemen. Även fast Thailand är ett ganska rikt U-land så skiljer sig levnadsstandarden mycket åt. De fattiga är lågutbildade och bor på landsbygden medans de som har mer pengar bor i storstäderna. Sverige började ge stöd till Thailand år 1986.


Vad gör Sida i Thailand?

Som jag tidigare berättat så har Asien stora miljöproblem. Sverige har mycket att erbjuda dessa länder som hjälp. Ett av de nu aktuella arbetena handlar om att ta reda på hur mycket Thailand drabbas av försurning. Detta ska leda till att man ska få reda på vilka utsläpp som orsakar föroreningarna som få stopp på det.

Thailand har fått flera lån av Sverige med ett krav, att de ska å enbart till utvecklingsarbetet. Två delar av lånet har gått till miljövänligare massaindustri och en annan del av lånet har givits för att man ska leverera utrustning till sjukhus på landsbygden. Sverige ger också katastrofhjälp och nödhjälp till flyktingar.




Samarbete i siffror

Sidas utvecklingssamarbete med Thailand 2002
Utbetalningar, SEK

Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning 301,000
Mänskliga rättigheter 0
Demokrati 0
Offentlig förvaltning 301,000
Sociala sektorer 22,579,000
Hälsovård 873,000
Utbildning 142,000
Övrigt 21,600,000

Infrastruktur, näringsliv och urban utveckling 464,000
Infrastruktur och urban utveckling 464,000
Näringsliv och finansiell sektor 0
Övrigt 0

Naturbruk 2,697,000
Naturbruk 1,800,000
Föroreningar och övrigt miljöskydd 897,000

Övrigt 82,060,000

Totalt 34,247,000








Del 3b (Peru)

Basfakta (Citerat från www.sida.se)

Yta, km2 1 280 000
Huvudstad Lima
Befolkning 2001, miljoner 26,4
Förväntad befolkning 2015, miljoner 32,0
BNP/invånare (USD) 4 570
Det sammanlagda biståndet från alla länder i miljoner USD, 2001 451,2
Läskunnighet (procent) 90,2
Förväntad livslängd (år) 69,4
Andel med tillgång till rent vatten 80
Andel som lever med hiv/aids i åldersgruppen 15-49 år (procent) 0,35


Varför ger Sverige stöd till Peru?

På bara några år så har Peru förbättrat sitt land med ökad demokrati. Detta vill Sverige stöda, vi vill också reda ut brotten mot de mänskliga rättigheterna som begicks under 80 och 90-talet. Mer än hälften av hela det svenska stödet till Peru går igenom de mindre enskilda organisationerna. Över hälften av de som lever i Peru lever i fattigdom. Det finns inte arbeten till alla och lönerna är låga. Men trots detta så har medellivslängden ökat i landet, mest beroende på bättre sjukvård.

Perus president ingick i ett avtal om att 200 000 nya arbeten skulle tillfalla folket. Men detta har ännu inte blivit verklighet. Detta har bidragit till oroligheter i Peru och under 2002 genomfördes många protestdemonstrationer mot regeringens politik.

Sida ingick i utvecklingssamarbetet med Peru under 1990-talet medans enskilda organisationer i Sverige har gett stöd till Peru sedan 1980-talet.


Vad gör Sida i Peru?

Under våldsåren mellan 1980 och 2000 då konflikten mellan gerilla och militär ägde rum så skördades många liv i Peru. Ett stort antal fångar hölls fängslade utan rättegång och tortyr var inte ovanligt. Polis och militär deltog i våldet. Över 7000 anmälningar om försvunna personer är dokumenterade från den tiden. En viktig del av Sidas stöd är stöd och skydd till dem som utsattes för det politiska våldet. T.ex. utbildning i mänskliga rättigheter och konfliktlösning.

2002 började man gräva upp massgravar och identifiera offer. Sida stöder arbetet.
Organisationerna Diakonia och Rädda Barnen har stora program i Peru.






Samarbete i siffror

Sidas utvecklingssamarbete med Peru 2002
Utbetalningar, SEK

Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning 14,192,000
Mänskliga rättigheter 7,321,000
Demokrati 6,368,000
Rättsväsende 500,000
Offentlig förvaltning 3,000
Sociala sektorer 1,637,000
Hälsovård 0
Utbildning 0
Övrigt 1,637,000

Infrastruktur, näringsliv och urban utveckling 0

Naturbruk 0

Övrigt 22,469,000

Totalt 38,297,000





Del 4a (Forskning)
Forskningssamarbete
Sverige började med forskningsbistånd år 1975. Detta arbete administreras av Sidas avdelning för forskningssamarbete. Avdelningen ger stöd till forskning och är en komplettering till de andra bistånd Sida har med forskningsinriktning.

Forskningsstödet har två delar. Den ena är att ge stöd till U-ländernas egna forskning och det andra är att genom svensk forskning hjälpa länderna med sina utvecklingsproblem.

Sida stöder också svenska forskare här hemma i Sverige. Varje år kan svenska forskare söka bidrag just till U-landsinriktad forskning. Samarbete mellan svenska och sydafrikanska forskare stöds också.



Del 4b (Hälsa)

Utveckling av hälsosystem och läkemedelsfrågor

Hälsoutvecklingen som pågår i många länder innebär att inte bara ge de i städerna tillgång till sjukvård utan att bygga sjukhus och vårdcentraler även på landsbygden. Men det arbetar även med att ge tillgång till rent vatten och att trafiken ska bli säkrare.

I början av 1990-talet utvecklade Zambia sin hälsopolitik, då var Sida där och hjälpte till. Sida hjälpte till med att räkna ut kostnaderna för landets sjukvård. I Vietnam har Sida hjälpt till med bistånd för att förbättra kvaliteten på importen av läkemedel.


Hälsa och utveckling

Genom att alla länder i världen samarbetar genom att förbättra hälsan i utvecklingsländerna så kan vi minska fattigdomen enormt. Under 40 års tid så har hälsan hos alla jordens människor förbättrats, barnadödligheten har sjunkit och medellivslängden har ökat. Men i många U-länder så finns det stora skillnader mellan samhällsklasserna. De fattiga människorna har oftast inte tillgång till bra sjukvård eller någon sjukvård alls. De har oftast heller inte någon tillgång till sjukvård som krävs för att behandla sjukdomar som nästan bara drabbar fattiga människor.

Det finns också andra faktorer som är viktiga för att folk ska må bra. T.ex. så behövs rent vatten, nyttig mat och kunskap om hur man är hygienisk för att inte få sjukdomar.

Hälsobiståndet utgör ungefär 10 procent av alla bistånd. Hälften av detta bistånd går till länder i Afrika. År 2003 gick 1,241 miljarder kronor av Sidas biståndsbudget till hälsobistånd, vilket var 11,5 procent.


Rätten till sexuell och reproduktiv hälsa

För oss här i Sverige så är det en självklarhet att man själv ska få välja sin partner och själv få välja om och när man väljer att skaffa barn. Men så är det inte för alla människor i världen. Detta måste man få stopp på, alla måste ha rätten att själv få välja hur just den personen vill ha sitt liv.

Ungefär 600 000 kvinnor dör varje år antingen under sin graviditet eller förlossning. För 10 år sedan började Sida till samarbete med Angola som har oerhört hög mödradödlighet. Varje år dör 1,5 miljoner spädbarn för att de inte får amma tillräckligt mycket. Nästan hälften av alla blivande mammor som dör, dör i felaktigt utförda aborter. Sverige hjälper länder att få bättre säkerhet under aborter och utbildning så att personen som utför aborten kan behandla mamman ifall det uppstår komplikationer.

Sida har bidragit med p-piller i Kenya och köpt in kondomer som stöd till många länders aids-program.



Befolkning och utveckling

Under lång tid trodde man att kunskap om preventivmedel skulle göra att folkökningen minskades i fattiga länder. Men detta räckte inte för att folkökningen skulle minskas. Idag har man kommit fram till att familjerna skaffar många barn just för att de är fattiga. Detta just för att ju fler barn desto fler kan arbeta i familjen och på så sätt får de in pengar till dagens levebröd. Men överallt i världen föds det färre barn nu än förut. I genomsnitt föder europeiska kvinnor 1,6 barn, sydasiatiska kvinnor 3,7 barn och afrikanska kvinnor ungefär 6 barn. Detta blir ungefär 80 miljoner barn om året. År 1950 så fanns det 2,5 miljarder människor på jorden, 2050 uppskattas det att det kommer ha stigit till 9,4 miljarder. Över en miljard människor lever idag i fattigdom.


Funktionshindrades rätt till hälsa

Ungefär 7 procent av jordens befolkning har någon form av funktionshinder. Två tredjedelar av dem lever i fattiga länder. Genom bistånd medverkar Sida med att ge de funktionshindrade hjälp och rehabilitering. De ger också bistånd så att förlossningsvården kan bli så bra som möjligt och på så sätt kan många förlossningsskador förhindras.



Del 4c (Landsbygdsutveckling)

Vatten en förutsättning för liv på jorden

Vår jord består till stor del av vatten. Varför har då inte alla tillgång till rent friskt vatten om det finns överallt? Jo, det är så att bara 2,5 procent av allt vatten är sötvatten, alltså drickbart vatten. Den största delen av sötvattnet är bundet i polarisarna. I Sverige har vi tillgång till ungefär 21 000 kubikmeter vatten per person under ett år. I vissa väldigt fattiga länder på jorden så har man bara tillgång till 500 kubikmeter vatten per person och år. FN: s undersökningar visar att det krävs 1 600 kubikmeter vatten per år enbart för att producera näringsrik mat åt en person. Bara genom att titta på detta så ser man att stora förändringar måste göras.


Hållbart jordbruk

Om man tittar på hela jordens livsmedelsproduktion så finns det livsmedel till alla människor och det blir t.o.m. över. Men ändå så är det väldigt många i tredje världen som svälter. Några orsaker till detta är torka och outvecklade jordbruksmetoder. Sidas stöd inom jordbruket är att själv småbönderna att förbättra sina jordbruksmetoder.


Biologisk mångfald

All världen befolkning är beroende av mångfald av djur och växter. Mångfalden inom jordbruket är en livsmedelssäkerhet. Det är ju den biologiska mångfalden som vi får nästan allt vi behöver för att leva ett gott liv. Vi får mat, mediciner, energi och byggnadsmaterial. Sida stöder arbetet för fortsatt och ökad biologisk mångfald i utvecklingsländerna.


Hållbart skogsbruk

Genom att ha ett bra och utvecklat skogbruk så kan man bekämpa fattigdomen inte bara med naturmaterial och mat utan också med arbetstillfällen. Sidas bistånd går till att öka skogens bidrag till människan. Det är alltså inte skogens välmående som står i första hand utan människans.


Del 5 (Jämförelser mellan I-länder och U-länder)

Varför blev just dagens I-länder, I-länder?

Min teori är att de första riktiga I-länderna från Europa var Frankrike och England. Varför är just Europa som skapat för att bli en industrination? Jo, här i Europa har vi ett sådant bra klimat att vi kan odla nästan året om, till skillnad mot länderna i Sydamerika och Afrika som har torka och väldiga regn stora delar av året. Jag tror att det var så jordbruket här i Europa startade. Man kom helt enkelt på att man hade möjlighet att utveckla ett bra och hållbart jordbruk med en stor mångfald. Medans man i Sydamerika och Afrika inte visste något annat än att under vissa perioder fanns det grödor och under torka så var man tvungen att jaga om man skulle ha mat.

Senare så började ”de vita” från Europa bygga fartyg för att få reda på om det fanns människor någon annan stans på jorden. Vilket det visade sig att det fanns. Varje land européerna kom till frågade de folket om de hade en flagga. Svarade de nej så tillhörde landet de vita. På detta sätt gjorde engelsmän och fransmän med många länder. Afrika, Sydamerika, Nordamerika, delar av Asien och Australien blev nu uppdelat i kolonier. De vita började använda sina erövrade folk som slavar och tog hand om alla naturtillgångar som fanns i länderna. Men jag tycker inte att kolonialiseringen bara var någonting dåligt. Länderna fick ett gemensamt språk så att de kunde kommunicera med alla i landet och inte bara sin stam. De fick ett skriftspråk, vilket de aldrig hade haft förut. De fick också kunskaper om hur man kunde utveckla samhället, vilket jag tycker var oerhört bra. Eftersom väldigt många länder i världen nästan levde som grottmänniskor enda fram till 1800-talet. Idag är alla kolonier fria men handeln med de fattiga länderna är alltid till de rikas fördel.


Skillnader mellan I-länder och U-länder idag

De stora skillnaderna mellan I-länder och U-länder är att I-länderna är helt självförsörjande och satsar då på nya teknologier, framställer sånt som människor vill ha, inte sånt som människor nödvändigtvis behöver. I-länder kan satsa sina pengar på lite vad de vill, länderna har redan allt det nödvändiga som ett land behöver och behöver inte tänka på att alla människor ska få mat och sådana ting. Landet kan istället tänka på att tjäna pengar och hur tjänar I-länderna pengar? Jo, genom att utnyttja U-ländernas råvaror till låga priser.

U-länderna resonerar tvärt om. De satsar inte pengar på onödiga saker. Det mål som de försöker uppnå är snarare att överleva och kunna bli självförsörjande än att tjäna pengar. För ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Rapport om organisationen Sida

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-01-21

    Det ser bra ut men var är innehålsförteckningen??

Källhänvisning

Inactive member [2005-06-02]   Rapport om organisationen Sida
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4351 [2023-02-05]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×