Hemlöshet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Jag valde att skriva om hemlöshet på grund av att jag tycker jag ser allt fler människor som driver omkring dag som natt. Främst även för att vi som bor i min trappuppgång har haft en inneboende i trapphuset. Det har fått mig att undra hur många det finns och vad som görs för dem.


Bakgrund/historik

I början av 1900-talet byggdes det första härbärgen i Göteborg, det första var frälsningsarméns härbärge. Runt 1918 grundades en nämnd vars uppgift var att bygga härbärgen för tillfälliga boenden. Då fanns det ungkarls hotell för ett lite mer permanent boende. Sen under 30- 40 talet fick statligt stödda bolag sitt genombrott på bostadsmarknaden. Runt 1960 så började flertalet härbärgen att läggas ner, då startade man boende som var till för yrkesverksamma människor. Det blev dock senare boende för missbrukare och socialt utslagna. På senare år har det blivit så att social kan hjälpa till så att folk kan få lägenhet via dem.


Frågeställning


• Vilka typer av människor blir/är hemlösa?
• Vad görs för de hemlösa i Göteborg?
• Vad finns det för hjälp organisationer?
• Vad finns det för problematik hos de hemlösa?
• Vad leder till att man blir hemlös?


Syfte

Syftet med mitt arbete är främst att ta reda på vad som görs för de hemlösa i Göteborgsregionen. Även försöka få inblick i vilken typ av problematik det rör sig runt de hemlösa. Även problem som finns för de hemlösa. Se om det har blivit någon ökning av antalet hemlösa


Metod

Jag vill helst föröka göra så många intervjuer som möjligt. Blev dock ej någon intervju. Sen har jag sökt material via stödorganisationers hemsidor. Informationsblad från hjälporganisationer, även besökt faktum och stadsmissionen. Skrivit lite under vägens gång.


Definition av hemlös

Man räknas som ”hemlös” om man saknar tillgång till egen bostad och att man lever på ett sådant sätt att man ej kan tillhandahålla ett eget boende. Alla kan få sociala problem som kan leda till hemlöshet. Att vara hemlös kan innebära att man är inneboende hos en bekant, lever på härbärge, lägenhetshotell, behandlingshem eller eventuell annan institution. Ungefärligt så brukar de utsatta vara hemlösa 1-5 år, det brukar vara en period som är övergående för de flesta. Det ligger mycket slit för att komma ur en hemlöshet. För många så går det slutligen ”bra” och de får slutligen ett boende. Dock finns det dem som mer och mer förlorar sitt sociala nät som allt oftare får sova ute, detta leder slutligen till ett totalt utanförskap. Det leder slutligen till att man räknas till kategorin uteliggare. Då man lever/sover allt längre perioder utomhus.


Antalet hemlösa

Antalet är minst sagt väldigt diffust. 1999 fanns det 1022 hemlösa i Göteborg. 20-50st uteliggare, sen ytterligare 20-50 som sov mer inne än ute. Undersökningen är inte på något sett exakt det finns ett väldigt stort mörkertal om hur många det verkligen kan vara. Har icke hitta någon nyare undersökning.


Vem är/blir hemlös?


• Oftast män 30-50 årsåldern (dock ökat antal unga)
• Stor del missbrukare med svåra problem
• Personer med svagt socialt nät
• Nordiska medborgare
• Nyligen intagna på fängelse
• Personer med psykisk sjukdom
• Ensamstående föräldrar med dålig ekonomi
• Stora familjer, står att då gäller det oftast invandrare.
• Unga människor åldern 18-30 som ej studerar och som ej kommit ut i arbetslivet


Problem

Ett stort problem är att om man är hemlös kan det vara något problematiskt att få jobb, utan jobb så är det svårt att få ett boende. Hemlösa behöver mycket hjälp för att kunna komma tillbaka till ett ”normalt” liv


Socialtjänsten utredning från 1999

Undersökningen är gjorde v.16 1999 den närmast undersökningen innan dess är från 1993. 1999 frågade socialtjänsten kommunerna, landstingen, behandlingshem, kriminalvård och frivilligorganisationer om alla de hemlösa de kände till definitionen på en hemlös var. (Svaret ses bilaga 2)

Undersökningen visade att det fanns 8440 hemlösa i Sverige, 700st av dessa var härbärgesboende, 500st var uteliggare. Det är svårt att jämföra med undersökningen från 1993 för då var fler sektorer till frågade bland annat psykiatrin. Definitionen var även inte likadan på vad en hemlös är. Om man tänker på skillnaderna på undersökningarna så är antalet hemlösa ungefär det samma 1999 som det var 1993.

De till frågade sektorerna fick fylla i frågeformulär om varje hemlös och utifrån dessa fick man upplysningar om de hemlösa

• Majoriteten av de hemlösa är män
• Var 1/5 är kvinna
• ¼ är födda utomlands
• 1/10 är föda i Finland
• De utom nordiska har sämre genomsnittsålder är de övriga hemlösa
• Medelåldern var 39 år då
• 1000 är under 25, större antal kvinnor i den ålderskategorin
• ½ lever på socialbidrag
• ¼ har pension
• 3% har lön från arbete
• 1/3 har barn under 18 år. Bland kvinnor hade ½ vårdnaden mot männens 1/7
• 36 barn rapporterades som hemlösa p.ga av hemlös vårdnadshavare. Fast barnen
borde vara i familjehem.
• 40% är nyblivna hemlösa(senaste året)
• 1/5 har varit hemlösa i minst 5 år
• 500 personer har varit hemlösa minst 10 år
• minst 70% har någon typ av missbruksproblem
• 35% har psykiska problem
• ¼ har både missbruks- och psykiska problem
• Män har oftare missbruksproblem medan kvinnor oftare har psykiska problem
• 1/5 har fysiska problem som vårdas/behöver vårdas


Ju längre tid de har varit hemlösa desto större del med missbruk och psykiska besvär. Fråga socialstyrelsen ställde sig här var finns det något samband Genomsnittligen har en hemlös fått hjälp från 3st hjälpinstanser de senast 12 månaderna för sina problem.


• Stor del har haft kontakt med socialsekreterare
• ¼ deltagit i öppenvården för sina missbruk
• 1/5 har varit på behandlingshem



Förändringar från 1993-1999

1993 bodde 62% av de hemlösa runt/i Sveriges tre största städer(Göteborg, Malmö, Stockholm) 1999 hade det minskat till 46% Varför det har blivit så framkommer ej i socialstyrelsens kunna förklara i undersökning. Andelen kvinnor har ökat från 8% till 16%. De sociala förhållandena verkar ha förvärrats. Mindre antal har sjukpenning och eller inkomst 1999 än 1993. 1993 var det väldigt få som hade det, men 1999 hade det ändå förvärrats. Dock får fler socialbidrag 1999. Andelen hemlösa som var psykiskt sjuka har ökat från 19% till 35%.

I samband med undersökningen gjordes även intervjuer i 8 kommuner. Göteborg medverkade i den undersökningen. De visar att grupper eller personer som träffar på hemlösa i olika sammanhang har svårt att samarbeta och olika intressen. När en person med psykiska problem eller missbruk är på väg att vräkas försöker ofta socialtjänsten hjälpa till med boendestöd så att personen kan bo kvar så länge som möjligt. Om det misslyckas och personen vräks ändå är det svårt för personen att få ett nytt kontrakt. Denna situation är vanlig, men ändå har kommunerna brist på bra boendealternativ när detta händer. För att få ha egen bostad krävs oftast att man helt slutat missbruka. Kommunerna har ofta dåliga alternativ i steget mellan missbrukare och helt nykter. De boendealternativen som finns innan missbrukaren slutat är ofta inga bra miljöer att sluta ett missbruk på.


Brist i kommunikationen?

Undersökningen som gjordes visar att det finns tydlig brist i kunskap och resurser, då 7500 av de hemlösa endast rapporterats av en instans. 1000 var känna av fler än en. Mer än hälften av de inrapporterade visste inte socialtjänsten om. Bland dessa som inte rapporterats av socialtjänsten bodde ca. 1000 på hem som har bekostats av socialtjänsten.


Socialstyrelsens slutsatser

Socialstyrelsen har kommenterat ett antal saker, och ville uppmärksamma en del saker i utredningen.

Antal hemlösa har inte ökat sedan 1993 om man tänker på att Sverige var i en djup lågkonjunktur 93-99. Under denna period har socialbidragstagare tredubblats och det har byggts få bostäder. Det var dessutom stor flyktinginvandring i början av 90-talet. Dessa faktorer borde ha ökat antalet hemlösa, men resultatet visar att antalet knappt förändras.


Andelen psykiskt sjuka som är hemlösa har ökat

I undersökningen hade det ökat radikalt. Detta kan bero på att psykvården har förändrats och fler skrivs ut och får bo i eget boende innan de är redo. Enligt socialstyrelsen har det dock inte de som varit medicinskt färdigbehandlade och sedan släppts ut blivit hemlösa. Socialstyrelsen anser att resultatet kan bero på de olika definitionerna av vad en hemlös är och att uppgiftslämnarna skilde
sig.


Låg andel kvinnor, men fortfarande ökande

Socialstyrelsen anser att det finns flera orsaker till varför fler män är hemlösa. Statistik visar att det är ovanligare med missbruk och kriminalitet bland kvinnor än bland män. Män får också ofta psykiska sjukdomar tidigare i livet än kvinnor. De här tre faktorer skulle kanske kunna förklara varför det är fler män än kvinnor
som är hemlösa.

Missbrukarvård ger inte resultat

Socialtjänsten anser att de lägger ner stora resurser på att hjälpa hemlösa, men att hjälpen tyvärr inte räcker fram till det önskade resultatet


Brister i kommunikationen

Omkring 3000-4000 av de hemlösa i undersökningen var inte kända av socialtjänsten. Socialtjänsten säger att de inte haft med sådana som inte varit så ”aktuella på ett sådant sätt att man kommer ihåg dem eller uppfattar att man har ett ansvar för dem”.


Är hemlöshet ett problem i sig?

Socialtjänsten ifrågasätter om det egentligen ger något att göra undersökningar om hemlösa då de inte är någon grupp som är helt likartad.


Hjälporganisationer


Stadsmissionen

Stadsmissionen har många olika projekt däribland avgiftningsklinik, boenden, äldreomsorg osv.

Avgiftningskliniken

Stadsmissionen har 20 vårdplatser på sin avgiftningsklinik. Där får de hjälp till ett värdigare liv. Personalen består av läkare, sjuksköterskor, kuratorer och övrig personal för att kunna ge en bra vård. Personal finns på plats dygnet runt under avgiftnings- och nedtrappningsprogrammen. Man tar prover för att kontrollera vårdtagaren. De har ett obligatoriskt motiveringsprogram där stödsamtal ingår. De kan även erbjuda hjälp till boende eller plats på behandlingshem efter vårdtiden.
Uppföljning sker efteråt som ett naturligt steg i avgiftningen.

Skyddat boende

De har ett skyddat boende på Stigbergsliden. Där har de en rehabiliterande verksamhet och erbjuder också träning i vardagliga rutiner och hjälp till fysik och psykisk hälsa. Det finns både enkelrum och lägenheter på boendet. Kvinnorna har en egen avdelning med skyddat boende, Frideborg. Där har de 6 platser. Frideborg är ett boende för kvinnor med missbruksproblem eller socialt
handikapp.

Gatljuset

På Gatljuset får besökarna möjlighet att sköta sin hygien och vila ett par timmar. De har även servering där man kan köpa fika till självkostnadspris.
Gatljuset är en mycket viktig del i Stadsmissionens arbete. De har öppet varje dag, utan söndag och har också nattverksamhet. De har ett natthärbärge med plats
för 7.

Tillsynsboende

Tillsynsboendet är till för att ge hyresgästen en chans att kunna få ett eget kontrakt på sin bostad och även komma tillbaks in i samhället. Man hjälper hyresgästen med att förbereda för att kunna at ansvar för sitt eget boende. Stadsmissionen finns med som stöd och tillsynspartner under en period, sedan får de bo med ett förstahandskontrakt. Tillsynsboenden finns i Bergsjön och
Biskopsgården.

Tårpilsgatans boende

Det är till för psykiskt störda missbrukare i Borås kommun. Där har de motivation kring avhållsamhet mot droger, måltider som hjälper till att skapa en normal dygnsrytm och bättre social kompetens. De medverkar även till att alla ska ha någon en vettig sysselsättning utanför boendet.


Stadsmissionshälsan

Stadsmissionshälsan är en läkarmottagning för behövande som invigdes 2003. De samlar in medel för att kunna bedriva sin verksamhet. Mycket av utrustningen har skänkts från Sahlgrenska och Östra Sjukhuset.
De har en tandläkarmottagning som drivs av Praktikertjänst. Första besöket där är alltid kostnadsfritt. Patienten får sedan visa upp ett kostnadsförslag för sin handläggare på Socialtjänsten.
På gynekologmottagningen tas provtagning av sjuksköterskor och nu finns det en även tillgång till en gynekolog en gång i månaden.

Räddningsmissionen i Göteborg

Räddningsmissionen i Göteborg har som utgångspunkt att ”all förändring sker i relation”. De har ett fältarbetsteam som har som uppgift att söka upp människor och bygga förtroende för dem. Deras övernattning/jourenheten har sängar för natten men också stöd och planering för framtiden. De har två lågtröskelboenden (övergångsboende) som heter Lisagården och HögsBo. Lisagården är till för kvinnor, och HögsBo för män. HögsBo har 2 villor med sammanlagt 13 platser. Lisagården finns för att många kvinnor som är hemlösa ofta inte kan känna sig trygga där både män och kvinnor tas emot. Lisagården har sex platser och de tar emot kvinnor med missbruksproblem eller social problematik. På Lisagården är det nära till naturen och de finns djur och köksträdgårdsodling på gården. Detta har de för att skapa meningsfull sysselsättning och det är en del i rehabiliteringsarbetet. Personalen är utbildad inom flera områden, psykologi, sjukvård, missbruk osv.

Björlandagården är till för drogmissbrukare, för att hjälpa de till ett drogfritt liv. De har där plats för 9 hemlösa. Även där finns närheten till djur och natur. Deras sysselsättning består av bl.a. att sälja ägg till grannarna och hjälpa de på olika sätt t.ex. vedhuggning. De har även Hallegatan med plats för 8 män och Fjärde Våningen med plats för 11 män. Sen finns Åsebygården där det finns 8 platser för män. En lantlig och hemtrevlig miljö. Räddningsmissionen vill med sina olika boenden hitta rätt sätt att hjälpa rätt människa. Att räddnings missionen anser att det är viktigt att de boende ocksåfår en sysselsättning.


Fältarbete

Fältarbetet innebär både akut och långsiktigt hjälp och stöd. De hjälper både till med både psykiskt och fysiskt sjuka människor, missbruksproblem och ensamma människor. De akuta kan vara att hjälpa människor till sjukhus, avgiftning, tillnyktring eller erbjuda en säng för natten. Det långsiktiga arbetar innebär att hjälpa till att kontakta sociala myndigheter, anhöriga och sjukvård. Grupper de kanske tappat kontakten med helt.

Räddningsmissionen har ett praktiskt samarbete med Stadsmissionen, Göteborg mobila team för hemlös, socialtjänsten, tillnyktringsenheten och polisen.


Omfattning

De har 8-10 övernattningsplatser på Vasagatan. Där finns också kvällsmat, människor som de kan prata med och frukost. De har även 6 jourplatser där man kan stanna några dagar.

Räddningsmissionen har ett två caféer. Till räddningsmissionen café på Vasagatan kommer ungefär 90 personer om dagen. Dit kommer många personer som lider av missbruksproblem, psykisk sjukdom eller socialt utanförskap. Där får de mat, kaffe, macka och varm mat till lunch. De har även möjlighet att få tvätta sin kläder, sköta sin hygien, få nya kläder ur de förråd som skänkts till kaféet, använda telefonen eller läsa tidningarna som finns varje dag. Personalen finns där om man vill prata. Nattcaféet en TrappaNer besöks av ungefär 70 personer varje natt. De har mat och plats för de som vill vila några timmar. TrappaNer är också en mötesplats för fältarbetare och hemlösa. Caféet drivs av Räddningsmissionen, Göteborgs
Baptistförsamling, Vineyardförsamlingen och Göteborgs stads Mobila Team för hemlösa. Oasen är ett projekt som Räddningsmissionen har tillsammans med Faktum.


Resultat

2003 gav Räddningsmissionen 482 personer säng för natten. 184 av dessa hade de en särskild kontakt med och av dem fick 122 hjälp till ett mer långsiktigt
boende.


Övrigt: Räddningsmissionen Har flerandra projekt som skola för barn med föräldrar som sitter i fängelse osv….


Mobila teamet
'
Mobila teamet arbetar uppsökande. De jobbar på de hemlösas platser, där de hemlösa finns. De försöker att skapa förtroende och hjälpa utan att tränga sig på. De ser sig själv som en länk mellan de hemlösa individer och hjälporganisationen och myndigheter. Mobila teamet vill hitta och hjälpa de hemlösa som finns på Göteborgs gator och torg som inte fångats upp av
hjälporganisationer. Mobila teamets definition av hemlösa ”de som sover mer ute än inne”.


Alma

Alma drivs av Göteborgs kommun och fungerar som en mötesplats för hemlösa kvinnor. På Alma kan man duscha, tvätta sina kläder. Vila (och även övernatta vissa nätter), äta, prata och låna telefonen. Alla som jobbar på Alma är kvinnor har grundutbildning som socionom eller mentalskötare. De arbetar för att stärka självkänslan hos kvinnorna och utformar verksamheten efter kvinnornas behov.

Mobila Teamet anser genom erfarenhet att hemlösa inte är en homogen grupp. Det kan vara flera anledningar till att man är hemlös. Många har inte problem med missbruk eller psykisk sjukdom utan problem pga. skulder, fattigdom, trassliga familjeförhållanden eller brist på arbete. Vilket har gjort att de blivit utestängda från bostadsmarknaden. Många människor de möter känner sig inte rättvist behandlade av sociala myndigheter. De känner sig illa behandlade av psykiatrin och sjukvården.


Frälsningsarmén

Frälsningsarmén har flera olika sociala projekt.

T.ex. Myrorna, Behandlingshem och behandlingscentra för missbrukare, familjehem, härbärgen, dagcenter, stödboende för ungdom, sommarbarnsverksamhet, taltidning
för synskadade, verkstäder för skyddat arbete, handikapp- och invandrararbete, öppenvård, barn- och ungdomsarbete, Frälsningsarméns sociala institut och Eftersökningsbyrån.

Här i Göteborg har Frälsningsarmén två stödboenden.
Deras mål är att ”se till hela människan; ande, kropp och själ”.


Lilla Bommen

Lilla Bommen är ett stödboende för i huvudsak män. Åldersgruppen ligger på mellan 25-70 år. På boendet får den besökande en fristad och Frälsningsarmén hjälper till med att planera för framtiden. De vill erbjuda stöd även efter boendet på Lilla Bommen. På Lilla Bommen finns det 64 enkelrum fördelat på två våningar. Personal finns tillgänglig dygnet runt. De jobbar först med akuta behoven så som läkare och stödsamtal och sedan fortsätter med motivation, kontakt med myndigheter och
familj.


Nylösegården

Nylösegården ligger i Gamlestaden i Göteborg. De har 21 enkelrum. De lägger stor vikt på den enskildes behov. De är till för dem som är lite mer motiverade. Ofta kan man komma hit efter man varit på Lilla Bommen eller Kurön. Nylösegården arbetar tillsammans med den boendes handläggare upp en handlingsplan för gästen innehållande t.ex. drogfrihet, studier, arbete och vidare boende. De äter måltiderna tillsammans och försöker även göra aktiviteter tillsammans så som bowling, utflykter bio osv.
”Nylösegården anser att det är viktigt att komma upp på morgonen och att fungera i en grupp utan droger.” Personalen består av föreståndare, kock, husmor/alltiallo, sju behandlingsassistenter och ett antal tim vikarier. Målgruppen är vuxna, bostadslösa män över 20 år. I kostnaden ingår mat, logi, stödsamtal och hjälp med kontakten till myndigheter. Man får plats på Nylösegården genom att gästens handläggare bokar en tid för studiebesök där och garanterar gästens placerarekostanden för boendet. Under vistelsen på Nylösegården ska gästen få hjälp med: stöd för det praktiska, stöd på det personliga planet till ett drogfritt liv,
hjälp efter utflyttningen, erbjudas kurser i kristen tro och erbjudas kurser i att leva ett drogfritt liv.


Faktum

Faktum är en tidning som säljs av de hemlösa. Det största målet är att få bort all hemlöshet, för alla i Sverige borde ha en bostad. Det finns också delmål, att stärka hemlösas självkänsla och erbjuda hjälp till självhjälp men också praktiska frågor som kläder och mat. De vill även skapa opinion kring socialfrågor som missbruk, bostadspolitik, segregation osv. De vill även starta ett arbetsmarknadsprojekt inom ett år så de kan anställa vissa av försäljarna. Faktum ägs av medlemmarna och har 8 anställda. De som säljer tidningen får köpa den för 15 och säljer den sedan för 30. Faktumförsäljarna har speciella brickor på sig för att vis att de är ”riktiga” faktumförsäljare. Studenter och göteborgare 17-54 år tillhör läsarkretsen.


Altbo

Altbo är till för de med dålig förankring i bostadsmarknaden, målgruppen är personer med psykosocial eller missbrukproblematik. Altbo är uppdelat i fyra regioner. De har ca. 1000 lägenheter totalt runt om i Göteborg. Boendeformerna är från tillfälliga jour- och korttidsboenden till olika former av skyddat boende. Lägenheterna bokas av socialsekreterare och är ett bistånd enligt socialtjänstlagen. De använder sig av kontaktmannaskap och ordnar planer till varje individ. Den boende kan närma sig ett vanligt boende enligt en trappstegsmodell, mot den ordinarie bostadsmarknaden.


Slutdiskussion

När jag började detta arbete så gick jag ut med en förhoppning av att jag skulle kunna få ordnat flertalet intervjuer dock blev det icke så. Den intervju som jag gjorde håller inte måttet och går för lite in på det ämne jag valde.

I övrigt känner jag att jag fått en relativ god insikt i vad som görs för de hemlösa i Göteborg. Något jag fortfarande undrar över är ju tyvärr antalet hemlös. Kan visserligen förstå att det icke finns en konkret siffra som man kan ta på. Något som jag känner ett väldigt stort behov av. Känner mig något frustrerad över just det fick olika svar på varje ställe jag frågade (Faktum, Stadsmissionen med flera).

Nåt jag tycker var väldigt intressant var Socialstyrelsens undersökning från 1999. Tyckte den var ganska så informativ. Jag gick ju inte igenom den till 100%. Större delen av den fakta jag har hämtat kommer från deras sammanfattning…

Jag tycker att jag har fått ett bra bemötande av dem jag har pratat med under min ”studiebesök” Jag tycker att det känns skönt att det faktiskt görs saker för de hemlösa även fast jag anser att man borde kunna göra mer. Sen så finns det faktiskt personer som väljer att vara hemlösa, visserligen så är de väldigt få fast det existerar faktiskt. Sen något jag funderat lite över är att Missbrukar de för att de är hemlösa eller är de hemlösa för att de missbrukar? Det tåls att fundera på för är det så att de missbrukar för att vi tillfälle bli hemlösa. I sådana fall så borde man försöka få ner missbruket. På så sett skulle man kanske få ner antalet hemlösa en del. Fast det är ju lättare sagt än gjort. Det är sorgligt att det faktiskt finns barn som under vissa perioder är hemlös även fast det inte är så vanligt så förekommer det.

Jag tycker att det behövs satsas mer resurser på förebyggande arbete och arbete mot hemlösheten i sig. Problemet i dagens samhälle är ju tyvärr vart skall de resurserna tas ifrån? Saken är ju den, skulle det satsas mer pengar här vart skulle man få göra nerskärningar då? Det skulle säkerligen bli Vård/skola eller något annat primärt. Det önskvärda skulle ju vara sänkt lön för politikerna. Fast det skulle ju aldrig hända.

Idag finns det mycket fördomar mot Hemlös fast tyvärr så uppfylls fördomarna av statistik som visar hur stor andel det är som missbrukar. Jag skulle vilja att människor skulle kunna möta hemlös på ett mer positivt sätt, då kanske vägen tillbaka i samhället skulle gå lättare. Det skulle nog bara gå om det fanns större möjlighet till information om he...