Övervikt i skolan Vad gör skolan idag, och kan ytterligare göra, för att minska och förebygga övervikt hos dess elever?

8592 visningar
uppladdat: 2009-09-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning
Undersökningen i den här uppsatsen presenterar vad den
kommunala grundskolan i Sverige kan göra åt och faktiskt
gör åt överviktsproblemet bland dess elever. Vilka
möjligheter och verktyg skolan har att arbeta med för att
skapa ett klimat som främjar hälsa och förhoppningsvis
minskar övervikten bland eleverna. Bakgrunden och
begreppsförklaringen beskriver överviktsfenomenets
förekomst och eventuella konsekvenser. Vi har använt oss
av kvalitativa metoder för insamlandet av fakta och vi anser
att våra källor är relevanta. Det politiska och de ledandes
ansvar förevisas så att läsaren får en förståelse för vem som
ansvarar för hur de övergripande riktlinjerna och
fördelningen av resurser ser ut. Sedan framförs de olika
delarna på skolan som har möjlighet att minska och
förebygga övervikten; idrotten och den fysiska aktivitetens,
matens och skolhälsovårdens roll. Vår slutsats var att dessa
delar beskriver många preventiva metoder och få åtgärder
mot den redan befintliga övervikten, vilket också diskuteras
i slutet av arbetet.

1. Inledning

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar är ett av de snabbast ökande hoten
mot folkhälsan.1 Vi anser att skolan har en unik möjlighet att förhindra och
förebygga övervikt och fetma. Skolan erbjuder en plattform för att forma sunda
värderingar, erbjuda goda vanor samt ge en förståelse och utbildning kring hälsa
generellt. Det är då viktigt att börja tidigt då övervikt i en vuxen människas liv
grundläggs i en persons tidiga år. Vi blev intresserade av det här ämnet då
”hälsa” och ”skola” är två begrepp som varje person kan relatera till. Det har de
senaste åren funnits en debatt kring barns ökade övervikt som har förts i
samhällets alla delar. Från tv-kockar till engagerade föräldrar och skolpersonal –
alla har de höjt ett varningens finger. De begär att den svenska skolan ska bli
bättre på att motverka ohälsa och kräver förbättringar och ökade satsningar.
Enligt arbetsmiljölagen är skolan och elevernas arbetsmiljö inte bara en
förutsättning för lärande, ett mål är även att främja elevernas fysiska och
psykiska hälsa.2 Samhället har en unik chans att påverka våra barn genom att
förmedla utbildning och attityder till unga att ta med sig i livet. Detta kan på
lång sikt förbättra folkhälsan och ge förhöjd livskvalitet till alla svenskar. Men
hur kan skolan inspirera till en friskare vardag – vad är dess verktyg? Det vill vi
ta reda på.


1 Stockholms läns landsting – Handlingsprogram mot övervikt och fetma(2004) s. 6.
2 E-postintervju med Linda Wikström
3


1.1 Syfte och förförståelse
I det här arbetet vill vi ge en bild av svenska skolelevers fysiska hälsa genom att
belysa problematiken med övervikt. Anledningen till att vi väljer att studera
övervikt är att den kan tolkas som en typ av ohälsa. Vi tror att det finns
omfattande fakta om ämnet då det är aktuellt och väldigt debatterat. Avsikten är
att identifiera de främsta aspekterna bakom övervikt i skolans miljö, vad som
görs nu och vad som ytterligare kan göras åt problemet.
Skolans roll i att förebygga och minska övervikt bland eleverna är väldigt viktig.
De delar av skolan där påverkansmöjligheterna är som störst är den fysiska
aktiviteten, maten i skolan och skolhälsovården. Den fysiska aktiviteten på
skolan består bland annat av idrottsundervisning och skolmiljö. Maten i skolan
innefattar skolmat, skolcafeteria, mellanmål och ämnet kost- och
konsumentkunskap. För att göra ett bra hälsofrämjande arbete krävs resurser,
dessa får man från bland annat från politiska instanser, men även på en mer
lokal nivå i form av framför allt skolans rektor och skolledning.3
Vår förförståelse av övervikt i skolan är att den är ett fenomen som rör sig
parallellt med utvecklingen i det övriga samhället med en ständigt ökande andel
överviktiga. Det här undersökningsområdet är speciellt då det rör sig om
individer som är i hög grad styrda av den vuxna världen, det vill säga barn. Vi
förväntar oss därför att våra resultat pekar i hög grad på strukturella
tillkortakommanden som resursbrister. Dessutom att vuxna i barnens närhet
saknar insikt i problematiken och därför inte kan hjälpa barnen på bästa sätt. En
sämre, onyttigare mat, färre lärare som har en i sammanhanget relevant
utbildning eller färre skolsköterskor per elev kan vara exempel på hur brist på
resurser kan resultera i övervikt.
1.2 Frågeställningar
• Vad gör den svenska kommunala grundskolan för att minska och förebygga
övervikt hos dess elever?
• Hur kan den svenska kommunala grundskolan ytterligare arbeta för att
minska och förebygga övervikt hos dess elever?
1.3 Avgränsning
Då studiefältet är omfattande begränsar vi oss till att studera övervikt då det kan
ses som ett uttryck för en allmän ohälsa. Ordet ”hälsa” återkommer frekvent i
uppsatsen. Som det beskrivs i begreppsförklaringen nedan så är hälsa ett
betydligt mer omfattande begrepp och innefattar avsevärt mycket mer än det vi
3 E-postintervju med Linda Wikström
4
fokuserar på i vår undersökning. Övervikt är en form av fysisk ohälsa, det är
denna del av hälsobegreppet som är relevant för vår studie. Vidare har vi
begränsat oss till att endast studera den svenska grundskolan med fokus på
kommunala skolor. Vi vill alltså belysa vad skolan kan göra och vad den i
dagsläget faktiskt gör åt den fysiska ohälsan, i form av övervikt, hos dess elever.
Vi är väl medvetna om att de som kanske har störst möjlighet att påverka
ungdomars hälsa är deras föräldrar. Varför vi i stället valt att skriva om skolans
roll i detta beror på vår övertygelse om att skolan är en arena som genom bland
annat politik kan bidra till att stora steg tas mot en hälsofrämjande utveckling.
På grund av de riktlinjer och rekommendationer som skolan tvingas utgå ifrån
tror vi att det finns mycket nyttig information när vi studerar just skolan och
dennes ansvar och möjlighet att förebygga och minska övervikten bland dagens
unga. Vi känner givetvis till att det finns många instanser och delar i samhället
som kan påverka både barn och vuxnas övervikt, men att studera alla dessa
skulle i uppsatsen bli ogreppbart.
I uppsatsen kommer det presenteras exempel på hur vissa skolor arbetar med
olika delar av den hälsofrämjande verksamheten på skolan. Det är då viktigt att
ha i åtanke att det enbart är ett exempel och inte en förklaring på hur alla
kommunala grundskolor i Sverige driver sin verksamhet.
Varför vi valt att begränsa oss till just den kommunala skolan beror på att det är
enklare att undersöka politikernas ansvar och de generella bestämmelser som
finns för de kommunala skolorna än för friskolorna. Friskolorna har på vissa
områden egna bestämmelser som skulle bli för omfattande att ta med i vår
undersökning. Varför vi uteslöt gymnasieskolorna, förskolorna och andra länder
och i stället fokuserade på den svenska grundskolan beror helt enkelt på att vi
måste begränsa oss i vår uppsats.
Vi kommer att beröra de olika områdena som har möjlighet att påverka det
hälsofrämjande arbetet, det vill säga preventiva åtgärder mot övervikt samt hjälp
för de barn som redan drabbats, för att minska övervikten i den svenska
kommunala grundskolan. Vår avsikt är alltså inte att undersöka förekomsten av
övervikt och dess konsekvenser. De flesta delar av arbetet med övervikt i skolan
är förebyggande. Den hjälp som erbjuds redan drabbade barn finns, men i
betydligt mindre utsträckning. Den hjälp och de åtgärder, om de finns, kommer
presenteras i slutet av varje del i undersökningen.
För att undvika ett överflöd av text och upprepning så kommer det vi benämner
”den svenska kommunala grundskolan” att bara tituleras ”skolan”.
5
2. Metod
Vi använder oss av kvalitativa metoder för insamlandet av fakta. Genom de
intervjuer vi genomfört har vi skaffat oss den kvalitativa information som
presenteras i arbetet. Anledningen till att vår egna empiriska undersökning är
kvalitativ beror på att vi tror att intervjuerna passar uppsatsens frågeställning
bättre än kvantitativa metoder, som enkätundersökningar. Eftersom syftet med
uppsatsen är att undersöka hur skolan kan förebygga och åtgärda
överviktsproblemet var det viktigt att få information om detta från
nyckelpersoner inom skolan. Vi tror att intervjuerna med dessa personer
kommer spegla hur skolvärlden fungerar i dess hälsofrämjande arbete rörande
övervikt. Frågorna kommer inte att handla om hur en viss skola arbetar med det
hälsofrämjande arbetet utan mer om hur det ser ut i hela Sverige, det vill säga
vilka bestämmelser och förutsättningar de anställda inom skolan har att utgå
ifrån.
En styrka i arbetet som vi ser det är att vi tagit del av många olika delar i det
problem vi belyser. Vi har genom intervjuerna insamlat synpunkter från både de
som jobbar på skolorna - idrottslärare och rektor - och de som har en mer
övergripande syn på problematiken, en tillförordnad verksamhetschef i
skolhälsovården och en forskare. Genom att göra detta har vi större möjlighet,
än om vi hade koncentrerat oss på en enskild skola, att dra slutsatser och ge en
bild av hur vårt problemområde arbetas med på en nationell nivå.
Vi har genom både fysiska intervjuer samt e-postintervjuer samlat in värdefull
information för vår uppsats. I de fysiska intervjuerna medverkade två eller tre
av oss, vi utgick från ett frågeformulär och ställde följdfrågor för att inhämta så
mycket information som möjligt vid intervjutillfället. Vi antecknade under
intervjun samt spelade in samtalet med hjälp av en mobiltelefon eller mp3-
spelare. Innan mötet med våra intervjupersoner skickade vi via e-post ett
frågeformulär och en beskrivning av vårt syfte med intervjun. För att hitta
relevanta personer sökte vi på internet och/eller skickade e-post tills vi blev
hänvisade till ”rätt” person. Vårt mål har varit att hitta de som har möjlighet att
påverka och/eller bestämma över vad skolan kan göra åt elevernas övervikt, det
hälsofrämjande arbetet. Vi har därför intervjuat en forskare och före detta
idrottslärare, en hälsopedagog och en tillförordnad verksamhetschef i
skolhälsovården genom fysiska samtal. Gisela Nyberg var den första personen
vi intervjuade, hon är före detta idrottslärare som nu jobbar på Karolinska
institutet i Huddinge där hon forskar om övervikt bland barn och ungdomar.
Därefter intervjuade vi hälsopedagog Liselott Palmér Hedlund som arbetar på
en högstadieskola i Uppsala. Slutligen frågade vi ut Christina Stenhammar,
tillförordnad verksamhetschef på den centrala skolhälsovården i Uppsala.
Genom e-post har vi ställt frågor till idrottslärare Linda Wikström och rektor
Tommy Forsberg. Anledningen till att vi intervjuade rektorn via e-post är att
6
han var den enda av 16 rektorer som ville svara på våra frågor och föredrog då
att det skedde genom e-post. Varför intervjun med idrottsläraren skedde via epost
berodde på att vi tidigt i undersökningen ville ha dennes kommentarer, då
ett fysiskt möte för oss inte var möjligt, vilka fungerade som en bra
utgångspunkt för vårt fortsatta arbete. Tanken var också att intervjua en hemoch
konsumentkunskapslärare. Eftersom att skolorna befinner sig i slutskedet
av terminen och därför led av tidsbrist så kunde ingen lärare i ämnet ställa upp
på en intervju. Dock har vi i de andra intervjuerna ställt frågor som rör hemoch
konsumentkunskapens roll och vi anser inte att undersökningen blir lidande
av detta. De fem genomförda intervjuerna präglades av frågor som berörde
hälsoarbetet i skolan med inriktning mot vårat problemområde, övervikten. Vi
frågade mest om vilka resurser de olika aktörerna i skolan hade till förfogande
och om deras möjligheter till att jobba hälsofrämjande. Det vill säga frågor
kring den fysiska aktiviteten, maten och skolhälsovården.
Förutom intervjuer har vi tagit del av bestämmelser för skolan som till exempel
skollagen, läroplanen, kursplaner med mera som går att hitta på skolverkets
hemsida. Annan information om hälsofrämjande åtgärder inom den kommunala
grundskolan har vi hittat på hemsidor som har med skolmat, politiska beslut och
tidigare forskning i ämnet att göra. De hemsidor vi använt oss mest av förutom
skolverkets är bland andra rf.se (Riksidrottsförbundets hemsida),
livsmedelsverket.se och folkhalsoguiden.se. Mycket av den vetenskapliga
forskningen vi tagit del av har vi hittat med hjälp av sökmotorn
googlescholar.com. Eftersom det finns en hel del forskning och kunskap inom
området för vår uppsats så har vi nyttjat en mängd olika referenser.
2.1 Disposition
Vi börjar med att kortfattat sammanfatta vårt projekt. Därefter kommer vår
inledning till arbetet där det förklaras varför vi tycker att ämnesområdet är
viktigt och intressant. I syftet belyser vi avsikterna med vår text samt en
förklaring till undersökningens utformning, det följs av vår förförståelse av
ämnesområdet. Sedan förklaras våra frågeställningar och hur vi har avgränsat
vår undersökning, detta för att ge läsaren en förståelse över vad specifikt som
kommer presenteras. Efter det förklaras metoden vi har använt, samt en
motivering av den vilket följs av vår källkritik. För att ge läsaren förutsättningar
att förstå texten i undersökningen så kommer därefter en begreppsförklaring
med de viktigaste begreppen som bör förklaras innan undersökningen. Därefter
har vi en bakgrund, som innehåller statistik och förklaringar bakom den ökande
övervikten, detta för att läsaren ska förstå mekanismerna bakom utvecklingen av
övervikt bland unga. Vi tycker också att det är viktigt att läsaren känner till vem
som ansvarar för skolan och förser den med resurser och verktyg vilket beskrivs
i nästa del, den politiska bakgrunden. I sista delen innan undersökningen
7
presenteras vem som ansvarar för resurser och verktyg på den specifika skolan,
skolledningen.
Undersökningen består av de tre olika delarna i skolan som har möjlighet att
påverka överviktsproblemet. Först kommer fysisk aktivitet, sedan maten i skolan
och till sist skolhälsovården.
Efter undersökningen presenteras våra slutsatser vilket följs av diskussion och
källförteckning.
2.2 Källkritik
Vi anser att våra källor är relevanta och är av stor tillförlitlighet. För att skapa en
bakgrund till arbetet har vi använt oss av rapporter från exempelvis myndigheter
eller berörda parter, såsom Riksföreningen för skolsköterskor. Vid de tillfällen
vi har använt oss av intresseorganisationer har vi försökt hålla oss vid ”neutrala”
fakta – det vill säga arbetsbeskrivningar, riktlinjer och liknande. Dessutom är
dessa rapporter publicerade närliggande i tiden. Det finns en brist i denna metod
och det är en geografisk sådan. En del av de rapporter vi har läst har
undersökningsområdet exempelvis varit Stockholms län, medan andra har belyst
Uppsala Kommun eller till och med en specifik skola. Därför får man ha i
åtanke eventuella socioekonomiska skillnader mellan olika kommuner och
skolor. Anledningen till att vi har en viss geografisk spridning på intervjuerna är
att vi upplever att många av intervjuerna har samma beröringspunkter då vi
frågar mycket om specifika ämnen. Fördelen med det är att många lokala
exempel kommer fram, exempelvis hur en specifik skola gör i sitt arbete för att
få en attraktivare skolmat.
I arbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod om man bortser från viss
statistisk fakta som vi ansåg behövdes för att skapa en bra bakgrund till arbetet.
De vi har intervjuat har en, för sin position, relevant utbildning. Bakgrunden
består till viss del av fakta hämtat från tidigare uppsatser.
2.3 Begreppsförklaring
• Skollagen
Skollagen, som är stiftad av riksdagen, innehåller de grundläggande
bestämmelserna för skolan.4
• Grundskolan
Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform.5
4 http://www.skolverket.se/sb/d/777
5 http://www.skolverket.se/sb/d/2731
8
• Hälsa
Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition (1946) är hälsa "ett
tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
blott frånvaro av sjukdom och handikapp". Därmed beskrivs hälsa som ett
positivt tillstånd, vilket inbegriper hela individen i förhållande till dess
situation.6
• Fysisk hälsa
Denna dimension av hälsa berör kroppens mekaniska funktion.7
• Övervikt
Med ett BMI över 25 anses personen vara överviktig.8
• Fetma
Med ett BMI som överstiger 30 innebär att personen är fet, vilket också
betraktas som en sjukdom9.
• BMI
Body Mass Index, används ofta för att visa övervikt eller fetma hos en
person. BMI beräknas enligt formeln: vikt i kg/(längd i meter)2. BMI är
dock ingen exakt mätmetod då den inte tar hänsyn till om vikten beror på
muskler eller fett. Det är alltså för vuxna som gränsen för övervikt ligger
vid BMI 25 och för fetma vid 30. För barn kan inte samma gränsvärden
användas, istället har gränserna anpassats utifrån barnens ålder och kön.
De internationellt accepterade gränsvärden man då fått fram kallas ISOBMI-
värden. BMI över ISO-BMI 25 definieras som övervikt och över
ISO-BMI 30 definieras som fetma. Det är viktigt att man individuellt
granskar barnets fysik och inte enbart ser till barnets BMI, en lång
muskulös pojke i tonåren kan hamna högt på BMI-kurvan och ändå inte
lida av övervikt.10 Tabellerna nedan visar pojkars respektive flickors
BMI-gränser i åldrarna 7-15 år.
BMI-gränser för övervikt och fetma 7-15 år
6 http://www.ne.se/h%C3%A4lsa
7 http://www.luth.se/org/stil/friskvard/vadarhalsa.htm
8 Övervikt och fetma hos barn och ungdomar - prevention och behandling s. 5.
9 Ibid, s. 5.
10 Övervikt och fetma hos barn och ungdomar - prevention och behandling s. 5.
9
Pojkar Flickor
Ålder ISO-BMI
25
ISO-BMI
30
Ålder ISO-BMI
25
ISO-BMI
30
7 17,92 20,63 7 17,75 20,51
8 18,44 21,6 8 18,35 21,57
9 19,1 22,77 9 19,07 22,81
10 19,84 24 10 19,86 24,11
11 20,55 25,1 11 20,74 25,42
12 21,22 26,02 12 21,68 26,67
13 21,91 26,84 13 22,58 27,76
14 22,62 27,63 14 23,34 28,57
15 23,29 28,3 15 23,94 29,11
Tabellen till vänster gäller pojkars ISO-BMI och den till höger gäller
flickors ISO-BMI. Båda tabellerna visar barns gränsvärden för övervikt
och fetma(T.ex. så räknas pojkar vid sju års ålder som överviktiga vid ett
BMI på 17,92 eller högre).
Källa: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar – prevention och behandling. s. 6
3. Bakgrund
Nästan hälften av alla vuxna är överviktiga och bland barnen i Sverige är siffran
15-20 procent.11 Sedan mitten av 1970-talet har övervikten bland barn ökat
stadigt.12 Detta beror i hög grad på att många i Sverige rör på sig för lite. En
större andel flickor än pojkar i femtonårsåldern kommer inte upp i den mängd
fysisk aktivitet som rekommenderas, hela 36 procent. Om ökningen fortsätter i
samma takt som under 1990-talet så kommer sex av tio i Sverige att vara
överviktiga år 2030. Om detta är fallet skulle det innebära att vårdkostnaderna
för fetma skulle mer än fördubblas från 2003 till 2030.13 Vid en undersökning av
3173 barn i Sverige, årskurs 3-4, visade det sig att fler flickor än pojkar var
överviktiga. Samma studie visade samtidigt att högre andel av pojkarna led av
fetma än flickorna, 5.9 respektive 3.8 procent.14
11 http://www.socialstyrelsen.se/Aktuellt/Nyheter/2009/Q1/pressmeddelande090325.htm
12 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009
13 Folkhälsoinstitutet, & Livsmedelsverket (2005), s. 5.
14 Statens folkhälsoinstitut (2005), s. 2.
10
Barn som är överviktiga i sjuårsåldern löper 45 procent större risk att förbli
överviktiga som vuxna samtidigt som barn mellan tio och tretton år löper femtio
procents risk att förbli överviktig som vuxen. Tonåringar med övervikt uppvisar
ännu sämre prognos, nästan alla femtonåringar med BMI över 30 kommer att
vara överviktiga även som vuxna.15 När man lider av fetma som tonåring ökar
risken att fetman vid 35 års ålder finns kvar med 78 procent för pojkar och 63
procent för flickor.16
Cirka hälften av alla barn och vuxna äter för mycket socker och cirka 80 procent
av barn och vuxna äter för mycket fett.17 Riskerna för utveckling av fetma ökar i
samhällen där det finns god tillgång på fet- och energirik kost och dryck dygnet
runt och där kraven på fysisk aktivitet är låga. Mycket av den mat vi äter idag
har hög energitäthet. Det vill säga att den innehåller stora mängder av både fett
och socker vilket ökar risken för att intaget blir större än energiförbrukningen.
Man får helt enkelt i sig för mycket kalorier.18 I och med att konsumtionen av
onyttiga livsmedel med hög energitäthet som glass, godis, läsk, juice och
choklad har ökat, så har också antalet överviktiga tilltagit.19 Man kan se att
matvanorna skiljer sig mellan människor med olika kulturella och sociala
bakgrunder. Kunskap och medvetenhet om matvanor är lägre bland lågt
utbildade. Högutbildade äter till exempel mer frukt och grönt och har ett lägre
fettintag.20 Fem procent av Sveriges grundskolebarn i de mer välbeställda
områdena är överviktiga till skillnad mot de 30 procent i de fattigare
områdena.21
Att bli överviktig eller fet beror på olika faktorer som till exempel arv,
hälsotillstånd och levnadsvanor. Kroppen är duktig på att reglera näringsintag,
detta genom att till exempel känna mättnad och hunger. Hos personer med större
benägenhet att bli feta finns signaler som får kroppen att vilja spara kalorier
vilket gör att det för vissa är svårare att undvika övervikt än för andra. De
människor som blir överviktiga tidigt i livet har svårt att gå ner i vikt och
behöver livslång behandling. För de flesta människor kommer övervikten i
samband med för stort matintag och för lite fysisk aktivitet. Bland dessa hittar vi
många mellanstadiebarn som blir överviktiga av att äta slarvigt och tillbringa
mycket tid framför datorn.22 Som tidigare nämnts så har sociala faktorer också
15 SBU (2002), s. 17.
16 Hernerud, Malin, Molin, Peder, (2008) s. 1.
17 Ibid. s. 1.
18 SBU:s sammanfattning och slutsatser (2002), s. 9.
19 Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar (2004), s. 20-21.
20 Ibid. s. 64-65.
21 Svt-debatt den 23 april 2009.
22 Jansson, A. & Danielsson, P. (2003), s. 44-46.
11
en stor betydelse. Barn till föräldrar med kort utbildning är oftare överviktiga
och har sämre matvanor än de som har föräldrar med lång utbildning.23
3.1 Politisk bakgrund
Under denna rubrik redogörs om ansvaret för hur skolans verksamhet bedrivs
och därmed också vem som ger skolan förutsättningar att arbeta med
överviktsproblemet. I Sverige delas ansvaret för skolan mellan riksdag, regering,
myndigheter på skolområdet och olika skolhuvudmän.24
Det är riksdagen och regeringen som beslutar om nationella mål och riktlinjer
för skolan. Skollagen, förordningar, läroplaner och kursplaner är exempel på
nationella styrdokument som riksdag och regering beslutar om.25 Myndigheterna
på skolområdet stöder riksdagen och regeringen i arbetet med att öka kvaliteten
och måluppfyllelsen i skolan. Exempel på myndigheter som arbetar med skolan
är Skolverket och Statens skolinspektion.26 En skolhuvudman är den som är
ansvarig för utbildning eller verksamhet inom skolan. De allra flesta skolor är
kommunala vilket innebär att kommunen är huvudman. Huvudmännen ska
främst driva sin verksamhet med utgångspunkt i de mål och ramar som
riksdagen och regeringen beslutar om. Men de kan själv avgöra många delar om
hur målen skall nås och hur resurserna fördelas.27
3.2 Skolledningens roll
Rektorns uppgift är att ge skolans personal förutsättningar och resurser för att på
ett bra sätt arbeta hälsofrämjande. En viktig del av rektorns arbete för att uppnå
detta är att stötta och motivera sina anställda. Rektorn har den övergripande
makten på skolan, om personalen eller eleverna vill åt en förändring så kan de
komma med förslag till rektorn. Därefter är det upp till rektorn vad som ska
beslutas.28 Vidare ansvarar skolledningen för att det som står i läroplanen
efterföljs. Det står till exempel att varje elev efter genomgången grundskola
”ska ha grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt
ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan.”29 Rektorn ska
utöver detta också se till att elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får
det särskilda stöd och hjälp de behöver.30
Rektorns arbetsbeskrivning styrs av skollag och styrdokument. Det är där
formulerat att alla elever ska uppnå kunskapsmålen och att det kommer i första
23 Hernerud, Malin, Molin, Peder, (2008) s. 2.
24 Skolverket – Det svenska skolsystemet: skolmyndigheter(2009) s. 1.
25 Skolverket – Det svenska skolsystemet: Riksdag och regering(2009) s. 2.
26 Skolverket – Det svenska skolsystemet: skolmyndigheter(2009) s. 1.
27 Skolverket – Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän(2009) s. 2.
28 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
29 Skolverket – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem – Lpo 94, s. 10.
30 Ibid. s. 17.
12
hand. En skolas resurstilldelning avgörs av hur många elever skolan har, men
mycket av fördelningen ligger utanför rektorns möjlighet att påverka. Exempel
på det kan vara löneutveckling, elkostnader och liknande kostnadsökningar. I
rektorns uppdrag finns också målet att skolans ekonomi alltid ska vara i balans.
De här faktorerna tillsammans krymper rektorns möjligheter att styra
resursfördelningen.31
För ytterliggare hälsofrämjande arbete i skolan kan rektorn anställa en
hälsopedagog. Det finns inget politiskt beslut på att det måste finnas en
hälsopedagog i skolan, det sker istället på eget initiativ hos den enskilda skolan.
Ett exempel på detta är Liselott Palmér Hedlund i Uppsala. Hon är anställd på
några skolor runt om i Uppsala för att leda det hälsofrämjande arbetet bland
elever och personal. En viktig del i att få eleverna att bli intresserade av att röra
på sig och bli hälsosamma är att alla vuxna på skolan måste vara förebilder och
själva visa att de tycker att det är kul att gå ut på rast, tycker om att ta
promenader samt äter ordentligt och hälsosamt till lunch i matsalen. En av
uppgifterna som hälsopedagog är just att förmana personalen att vara sådana
förebilder.32
4. Undersökning
4.1 Idrott och fysisk aktivitet
Hälften av alla skolbarn rör sig för lite, detta konstateras i den hittills största
kartläggningen av svenska skolbarns rörelsevanor. Åtta av tio lärare i
undersökningen är överens om att dagens skolbarn har stor eller mycket stor
försämring i kondition sett över en tioårsperiod.33 De elever som inte deltar på
idrottsundervisningen är inte heller speciellt aktiva på fritiden. Enligt en studie
där bland andra 900 elever i årskurs 8 på grundskolan tillfrågades, visade det sig
att endast tio procent i den här gruppen är med i någon förening. Samtidigt var
drygt hälften av de ungdomar som klassas som aktiva är föreningsanslutna.
Undersökningen visar även att det är ytterst få elever som är fysiskt aktiva på
raster.34
I grundskolan idag består 500 timmar av den totala undervisningstiden (6665
timmar) av idrott och hälsa, det vill säga 7,5 procent.35 Detta anses av många
vara för lite, bland andra Linda Wikström som arbetar som idrottslärare på
Kärrdalsskolan i Sollentuna som menar att ”för många barn utgör skolans
idrottsundervisning den enda regelbundna fysiska aktiviteten. Det är ett väldigt
31 E-postintervju med Tommy Forsberg, rektor, 18/5 2009.
32 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
33 Lärarnas tidning 20/2001, s. 28.
34 Riksidrottsförbundet – Därför fysisk aktivitet(2007).
35 Skolverket – Grundskolan(2005), s. 1.
13
stort ansvar som läggs på våra idrottsläraraxlar, samtidigt som vår möjlighet
att påverka gör arbetet enormt motiverande och viktigt.”36
Ämnet idrott och hälsa är en del i skolan som ämnar främja fysisk aktivitet för
grundskolebarnen. I kursplanen finner man att idrott och hälsa ska förmedla en
syn som har betydelse för både uppväxttiden och senare skeden i livet. Ämnet
skall stimulera och engagera eleverna att själva ta ett ansvar för planering och
genomförande av motion och fysisk träning.37 Skolverkets kursplan menar
också att idrott, friluftsliv och olika former av fysisk aktivitet har stor betydelse
för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur
kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv
förhåller sig till fysiskt välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att
utveckla elevernas fysiska förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens
betydelse för hälsan.38
Några av målen som finns med i kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan är
att i sin undervisning sträva efter att eleven:
• Utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa.
• Utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt
att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv,
stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och
tar ett ansvar för sin hälsa.
• Utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och
tillsammans med andra.
• Utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan
förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges
förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och
hälsofrågor.39
Som vi ser i kursplanen finns det mycket i idrottslärarens uppgift rörande det
hälsofrämjande arbetet. Detta blir dock svårt när grupperna blir större i antal och
uppgifterna för idrottsläraren fler. Dennes roll är svår då resurserna inte alltid
räcker till för att individanpassa idrotten så att barnen får den typ och den mängd
träning de behöver. I största möjliga mån ska idrottsläraren försöka anpassa sin
undervisning så att även de överviktiga barnen motiveras och rör på sig.40
Skolidrotten är ett ypperligt tillfälle för eleverna att testa olika aktiviteter.
Förhoppningsvis leder detta till att barnen får ett fortsatt intresse att utöva någon
36 E-postintervju med Linda Wikström, idrottslärare, 27/4.
37 Skolverket – Grundskola – Kursinformationssystem för skola, Under rubriken “Ämnets karaktär och
uppbyggnad”, första stycket.
38 Skolverket – Grundskola – Kursinformationssystem för skola, Under rubriken ”Ämnets syfte och roll I
utbildningen”, första stycket.
39 Skolverket – Grundskola – Kursinformationssystem för skola, Under rubriken ”Mål att sträva mot”.
40 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
14
av dessa aktiviteter även utanför skolan, om inte så är det alltid viktigt med
uppmuntran. För att det nya intresset ska fortskrida så bör det enligt Claude
Marcus, forskare om övervikt och fetma bland barn och ungdomar på
Karolinska Institutet i Huddinge, ske en omprioritering i betygskriterierna
genom att rörelseglädje bör prioriteras högre än prestation.41
Utöver idrottsundervisningen så har många av skolans olika delar möjlighet att
öka den fysiska aktiviteten hos dess elever. Ett steg mot att öka den fysiska
aktiviteten är till exempel en skrivning som infördes i den ändrade förordningen
”Skolverkets författningssamling 2003:17”. Det beskriver att skolväsendet
”skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för
hela skoldagen”. På skolor runt om i landet pågår ett intensivt arbete för att leva
upp till detta. I många fall sker det i samverkan med lokala idrottsföreningar,
som ställer sin speciella kompetens till förfogande i olika former.42 Gisela
Nyberg som forskar om övervikt och fetma bland barn och ungdomar skulle
gärna vilja se att tillägget i läroplanen blir schemalagt i stället för att det, som
idag, rekommenderas. Hon tror att alla skolans pedagoger inte känner till dessa
rekommendationer och att de är svåra att eftersträva på grund av bland annat
tids- och resursbrist.43 Dåliga politiska beslut har lett fram till att Sverige idag
ligger nästan sämst i Europa vad gäller idrottstimmar per vecka i skolan.
Politikerna är de som har möjlighet att påverka i dessa problem, därför tycker
hälsopedagog Liselott Palmér Hedlund att de bör engagera sig mer.44 Gisela
Nyberg efterfrågar hårdare krav på skolorna, detta i form av mer pengar och
tydligare riktlinjer i styrdokumenten. Som vi ser i tillägget i LPO-94 som står
skrivet tidigare i stycket står det ”sträva efter” vilket är alldeles för vanligt bland
skolans riktlinjer.45 Det finns ändå mycket en skola kan göra för att sträva efter
läroplanens tillägg, några exempel på sådana frånsett idrottslektioner är: Röris
(rörelse till musik), utomhuslektioner för skolans alla ämnen och uppmuntran
för fysiska aktiviteter under rasterna i form av engagerad personal, stimulerande
skolmiljö och bra materiel.46 Läraren har en viktig roll som förebild och
"rutinsättare". Att göra lektionerna mer rörliga är en åtgärd som lärarna för
skolans olika ämnen kan vidta. Kanske kan man ibland ta en promenad på
engelskan, spela teater på historielektionen eller dansa på matten.47
Skolornas utformning är en annan del som kan öka den fysiska aktiviteten och
minska stillasittandet bland eleverna. Dock är skolorna alltför ofta inte byggda
ur ett hälsofrämjande perspektiv och erbjuder för många möjligheter till
41 Marcus Claude, Gärdsell Per och Ericsson Ingegerd, Göteborgs- Posten(2002), s. 8.
42 Riksidrottsförbundet - Fakta om idrottsämnet.
43 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
44 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
45 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
46 Intervju med Linda Wikström, idrottslärare 27/4 2009.
47 Livsmedelsverket – Övervikt, ett växande problem även bland barn(2007).
15
stillasittande. Skolgårdarna bör bli bättre och uppmuntra till utevistelse och
aktivitet i och med att de stillasittande ämnena kraftigt dominerar. Det är stor
skillnad i mängd fysisk aktivitet beroende på elevernas ålder. Ju äldre barnen
blir desto mindre är de ute på skolgården. Det finns inte lika mycket som lockar
till utevistelse och sättet man umgås på förändras med åren. En undersökning på
Gränbyskolan, en högstadieskola i Uppsala, visar att eleverna efterfrågar bland
annat:
• Längre raster, för att hinna med mer fysisk aktivitet.
• Mer materiel, till exempel bollar för att kunna utnyttja basketkorgarna.
• En modernare skolgård med bänkar, fotbollsmål med mera.
Lärarna efterfrågar bland annat:
• Fler friluftsdagar, vilket möjliggör en större inblick i fler aktiviteter.
• Mer tematiskt arbete för att involvera hälsan i undervisningen.
• Lockande skolgårdsmiljö med bänkar, gungor och liknande.48
För att öka den fysiska aktiviteten på skolorna i Sverige så finns en del projekt
som startats för att arbeta med detta. Nedan presenteras tre projekt som i
samarbete med skolorna bland annat ämnat öka den fysiska aktiviteten och få
större kunskap kring elevernas hälsa.
Bunkefloprojektet är ett av dessa, det startades hösten 1999 som ett
samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning.49 Det är idag
känt i hela Sverige och har blivit en viktig referens när det gäller förebyggande
av ohälsa och en inspiratör till andra projekt. ”Vårt mål har varit att öka
individens hälsokompetens, inte bara för stunden utan också att påverka barnen
till ett sunt beteende för resten av livet vad gäller rörelse”, säger Per Gärdsell,
initiativtagare till Bunkefloprojektet. I samverkan med Ängslättsskolan i
Bunkeflostrand och lokala idrottsföreningar har alla barn i årskurs 1-5 fått
möjlighet till fysisk aktivitet varje dag. Aktiviteterna kan variera och
promenader och spontan utelek är lika viktiga som traditionellt
idrottsutövande.50
Den andra benämns STOPP, Stockholm Obesity Prevention Project, och
startade 2001 med skolbarn i åldrarna 6-10 år från 10 olika skolor. Det startade
som en respons på att övervikt och fetma snabbt ökade i Sverige. Målet var att
öka den fysiska aktiviteten med 30 minuter varje dag utöver skolidrotten, och att
begränsa stillasittandet. Fysisk aktivitet mättes genom en så kallad
accelerometer (En accelerometer är en typ av mätgivare vilken ger ifrån sig en
elektrisk signal som på något sätt är proportionell mot den hastighetsförändring
48 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
49 Malmö Stad - Bunkefloprojektet
50 Bunkeflomodellen
16
givaren utsätts för51) under en veckas tid. Resultatet av projektet blev att
förändringar över en lång tid med bland annat ökad fysisk aktivitet har en
betydande effekt på utvecklingen av övervikt och fetma. Ett viktigt resultat som
studien kommer fram till är att barnen var betydligt mindre fysiskt aktiva när de
var lediga på kvällar och helger.52
Det sista projektet vi presenterar är arrangören Riksidrottsförbundet. De har fått
500 miljoner från regeringen under fyra år i syfte att förbättra idrottens barnoch
ungdomsverksamhet.53 En del av detta projekt, som går under namnet
Idrottslyftet, går ut på att idrottsföreningarna ska samarbeta med skolor för att nå
barn och ungdomar som inte idrottar eller de som har idrottat. Detta är
grundkonceptet med hela Idrottslyftet. Pengarna går aldrig direkt till skolan,
istället kan föreningar söka pengar från Riksidrottsförbundet och genom detta
bidrag försöka nå elever på skolor runt om i landet med sin idrott.54
Arbetet med att förebygga övervikten genom fysisk aktivitet är som presenteras
ovan omfattande. Om än lite så finns även åtgärder som hanterar de barn som
redan är överviktiga eller feta. I vissa skolor tillämpas extraidrott för de elever
som inte uppnår målen. Den vanliga anledningen är att de barn som får tillgång
till detta har svårt med motoriken. Samtidigt är det vanligt bland dessa barn att
även ha problem med övervikt. I de skolor som tillämpar dessa extralektioner
finns då en möjlighet att öka den fysiska aktiviteten hos de barn som behöver
det, på grund av till exempel överviktsproblem.55 En elev som behöver stöd för
att nå målen har rätt till extra hjälp. I första hand skall det ges inom den grupp
eller klass eleven tillhör. Vilket stöd och hur det skall utformas beslutar man om
på lokal nivå.56
4.2 Maten i skolan
Skolan spelar en stor roll i att grundlägga goda matvanor hos barn och
ungdomar. Då barn äter många av sina måltider utanför hemmet har även andra
vuxna, förutom föräldrarna, ett ansvar. Att maten ska vara ”bra” är, menar
Livsmedelsverket, att den serverade maten smakar gott, är näringsriktig och är
anpassad till elevernas behov. Dessutom ska maten kunna ätas i en trevlig
miljö.57
Livsmedelsverkets undersökning visar att de flesta barn äter frukost, lunch och
middag. Bristerna är att barnen får i sig för mycket mättat fett, socker och salt
51 Wikipedia, sökord ”accelerometer"
52 Nyberg, G. (2009), Summary in Swedish.
53 Riksidrottsförbundet - Idrottslyftet
54 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
55 Intervju med Linda Wikström, idrottslärare 27/4 2009.
56 Skolverket – Lagar och regler – Särskild stöd.
57 Livsmedelsveket - Bra mat i skolan (2007), s. 3-4.
17
och en sådan kosthållning medför ökad risk för övervikt. Resultatet visar att de
äter för mycket godis, glass, läsk och liknande medan de får i sig för lite
grönsaker, frukt och fisk.58 Barn bör inte få mer än max 10 procent av sin energi
från livsmedel med hög andel av socker och fett . Förutsättningen för detta är att
det övriga matintaget uppfyller näringsrekommendationerna och att därför
skolan inte bör erbjuda mat som faller utanför dessa. Då skolbarn växer är det
extra viktigt att de basala näringsbehoven tillfredställs. När behoven är
uppfyllda finns det ett utrymme på 200 kalorier som barnen kan fylla med
sötsaker.59 25 procent av det totala energiintaget kommer från godis och
liknande. Endast 10-15 procent av barnen kommer upp i det rekommenderade
intaget av frukt och grönt vilket är 400-500 gram per dag.60 Om råvaror förädlas
industriellt blir de halvfabrikat och förlorar därmed en del av sitt ursprungliga
näringsvärde.61 Därför behöver skolan sluta använda dessa halvfabrikat. Ett
annat sätt att få nyttigare mat är genom att ansvariga politiker avdelar större
resurser och ställer tydligare krav på skolan angående maten. De ökade
resurserna skulle gå till fortbildning av skolkökspersonalen för att de ska ha
möjlighet att laga en bättre mat.62
Det spelar ingen roll att maten är väldigt näringsrik om den inte äts upp. Därför
är det viktigt att den ser aptitretande ut och presenteras på ett fräscht sätt, gärna
med salladsbordet på en central plats i serveringen. Miljön som eleverna äter i är
viktigt, den bör vara trivsam och lugn och när eleverna äter ska det vara på fasta
och regelbundna tider.63 Elever såväl som lärare har även påpekat att en
anledning till att en viss del av skolmatens hälsofrämjande potential försvinner
för att eleverna har för kort tid på sig att äta, mobbning av överviktiga och att
vissa, framförallt tjejer, bantade.64 Ett exempel från Gränbyskolan i Uppsala
visar hur skolans matservering kan göras attraktivare. Med hjälp av en
nyanställd kock har Gränbyskolan fått ett tilltalande salladsbord, fräschare mat
då den lagas på plats. Dessutom finns nu en direktrespons mellan elever och
kock då de kommenterar maten efter att de har ätit direkt till kocken. Med hjälp
av pengar från kommunen kunde skolan bygga ett eget kök och därigenom ha
möjlighet att laga maten på plats. Driften av köket är inte dyrare än att köpa in
maten från leverantörer. Skolan har även ett matråd som består av köksanställda,
hemkunskaplärare och elever som möts någon gång per termin för att diskutera
kvalitén på maten.65
58 Ibid. s. 4.
59 Ibid. s. 27
60 Läkartidningen nr 5(2009), s. 288.
61 Ibid. s. 288
62 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
63 Livsmedelsveket - Bra mat i skolan (2007), s. 21.
64 Läkartidningen nr 5(2009), s. 289.
65 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
18
Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap ska sträva efter att eleven:
• utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i
hushållet samspelar med hälsan.
• utvecklar skicklighet i att organisera, tillaga och arrangera måltider samt
förståelse av måltidens betydelse för hälsan.
• förvärvar kunskaper i att skapa och vårda ett hem och utvecklar insikter i
hemmiljöns betydelse ur ett hälsoperspektiv.66
Hem- och konsumentkunskap är ett numera underutnyttjat skolämne för
teoretisk kunskap och praktisk träning i att etablera goda matvanor. Här tränas
eleverna inte bara praktiskt i matlagning utan också till att bli kritiska
konsumenter som kan motstå ett socialt och kommersiellt tryck. Det är viktigt
med tanke på all reklam från livsmedelsföretag och butiker samt de motstridiga
råden i medierna om vad som är hälsosam mat.67
I grundskolan idag består sammanlagt 118 timmar av de nio åren i grundskolan
av hem- och konsumentkunskap. Både musik och bildundervisningen får nästan
dubbelt så stort utrymme i dagens grundskola.68 Detta är alldeles för lite enligt
hälsopedagog Liselott Palmér Hedlund. Samtidigt tyder mycket på att timmarna
kommer bli färre i framtiden.69 Det är dock viktigt att hemkunskapen får en
större roll inom skolan för att lära eleverna att hantera mat och få goda
levnadsvanor. Föräldrarna besitter kanske inte denna kunskap och har då inte
möjlighet att lära ut detta.70 Det finns dock fler tillfällen för lärande om goda
matvanor inom ramen för en skoldag:
• Naturliga inslag i övriga ämnen och undervisning.
• Alla tillfällen då mat serveras inom skolan, exempelvis frukost, lunch och
cafeteria.
• Matråd och föräldramöten.71
Dagens viktigaste mål är frukosten. Den är därför en viktig del i ett barns goda
matvanor. Därför är det angeläget att eleverna inte struntar i att äta denna. En
lokal undersökning i Uppsala kommun visade att så många som 75 procent av
eleverna i årskurs fyra inte åt frukost. Det efterföljande projektet gick ut på att
skolan serverade frukost i ett år. Det pågick för kort tid för att märka resultat i
termer av övervikt.72 Tvärtemot det finns det skolpersonal som menar att
66 Skolverket – Grundskola – Kursinformationssystem för skola, Under rubriken ”Mål att sträva mot”.
67 Läkartidningen nr 5(2009), s. 288-289
68 Skolverket – Grundskolan(2005) s. 1, under rubriken ”Timplan”
69 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
70 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
71 Örebro Universitet NCFF – Maten i skolan
72 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
19
föräldrarna måste spela den rollen i och med att frukosten fyller en social
funktion inom familjen som skolan inte kan ersätta.73 Den här rollen försummar
dock uppenbarligen många föräldrar då det kan vara svårt att få sina barn att äta
en bra frukost om man jobbar tidigt eller dylikt. Det är då bättre att skolan förser
barnen med frukosten istället.74 Samtidigt kan skolan bli bättre på att informera
föräldrarna om vikten av att barnen äter frukost.75
En annan variabel i elevernas dagliga vanor är skolans cafeterior. Mycket av
utbudet i skolcafeteriorna är väldigt fett eller sött medan beräkningar visar att
utrymmet för sådan kost är väldigt begränsad. Att skolan har riktlinjer för vad
som får säljas kan därför vara viktigt då detta kan möjliggöra att utbudet
fokuseras på nyttig kost och tillgång till mycket frukt.76 Skolmaten är oftast bra
och det är ofta skolcafeteriorna som behöver ses över. Det kan vara en bra idé att
inte låta elevrådet ta hand om cafeterian då det säljs sådana saker, mycket feta
eller söta livsmedel, som efterfrågas hos eleverna.77 Då man i skolan firar
födelsedagar och andra dagar, som ”fettisdagen” och ”kanelbullens dag”,
serveras oftast sötsaker och liknande vilket därmed bidrar till fler onyttiga inslag
i skolan.78
I projektet STOPP, som även beskrivs under avsnittet ”Idrott och fysisk
aktivitet”, arbetade man för att förebygga övervikt hos barn genom att minska
fett- och sockernivåerna i skollunchen och det efterföljande mellanmålet på
fritids. Livsmedelsval i hemmet undersöktes genom föräldraenkäter och
ätattityder granskades genom rapportering från barnen själva. Resultatet av
projektet blev att förändringar över en lång tid med ökad fysisk aktivitet och
förbättrad kost har en betydande effekt på dels utvecklingen av övervikt och
fetma. Resultat visar även på en positiv effekt på valet av livsmedel i hemmet.79
Som tidigare nämnt, har vuxna ett ansvar. Det ligger här i att förmedla en positiv
bild av skolmaten och vad som avses när man pratar om bra matvanor och en
hälsosam livsstil.80 Föräldrarna kan göra mycket mer men det är svårt för skolan
att påverka dem81 och speciellt då de överviktiga barnen ofta har föräldrar med
samma problem.82
73 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
74 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
75 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
76 Livsmedelsveket - Bra mat i skolan (2007), s. 24.
77 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
78 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
79 Nyberg, G.(2009), Summary in Swedish.
80 Livsmedelsveket - Bra mat i skolan (2007), s. 3.
81 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
82 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
20
4.3 Skolhälsovården
Enligt skollagen ska skolhälsovården bestå av skolsköterska och skolläkare.
Dessa ska ha som målsättning att ”följa elevernas utveckling, bevara och
förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor
hos dem. Skolhälsovårdens roll är att i första hand vara hälsofrämjande men
ska också kunna utföra enklare sjukvårdinsatser. Eleverna ska bland annat
erbjudas minst tre hälsokontroller under sin skoltid, och de ska även få hjälp
från skolhälsovården vid behov”.83
Skolhälsovården syftar främst till preventiva insatser och finns i alla svenska
skolor.84 Alla elever i grundskolan erbjuds skolhälsovård och den är gratis.85
Skolhälsovårdens uppgift vid förebyggande av övervikt hos eleverna är att
övervaka barn och ungdomars tillväxt och viktutveckling genom återkommande
mätningar av längd, vikt och BMI. Detta rekommenderas av Socialstyrelsen att
genomföras i grundskoleårskurserna 2, 4, 6 och 8. Skolhälsovården ska i
samarbete med skolpersonal, skolledning och elever arbeta för goda mat- och
motionsvanor genom hela skolgången. Då föräldrarna är de som står barnet
närmast och är de som är har mest inflytande på barnet måste skolhälsovården
samverka med dessa i de individuella hälsosamtalen för barnet.86
Enligt professor Claude Marcus och skolöverläkare Sophie Ekman led 40 000
barn i Sverige av fetma men endast 2 200 av dem, alltså knappt 6 procent fick
hjälp inom sjukvården år 2003. Främsta förklaringarna till detta var brist på
pengar och kompetens. Barn med övervikt ska kunna vända sig till bland annat
barnläkarmottagningen, barnavårdscentralen, vårdcentralen, fetmakliniker och
skolhälsovården för att få vård. Skolhälsovården är dock allt för ofta dåligt
bemannad på många håll.87 Ett exempel på det är Uppsala kommun där
tidsbristen på vissa skolor är ett faktum. Där har en skolsköterska i snitt 600
elever per heltid. Dock kan förutsättningarna variera en hel del, allt från en
skolsköterska med 200 elever per heltid till en annan skolsköterska med 1 300
elever per heltid. Det är sådana här resursbrister som leder till att de elever som
har speciella behov försvinner i mängden.88
Genom sitt omvårdnadskunnande har skolsköterskan en viktig roll, allt arbete
som hon/han gör ska bedrivas ur ett helhetsperspektiv. Det är en del av
samhällets folkhälsoarbete. För att nå ett bra resultat måste skolsköterskan
arbeta strukturerat och metodiskt. Det ligger i skolsköterskans uppgift att vara
stödperson, informatör samt rådgivare till elever, skolpersonal och föräldrar.
83 Etzell Camilla(2007), s. 5.
84 Professor Claude Marcus, skolöverläkare Sophie Ekman, Barnöverviktsenheten region Skåne, SBU
85 Det svenska skolsystemet – Grundskolan(2009) s, 6
86 Övervikt och fetma hos barn och ungdomar - prevention och behandling s. 11.
87 Professor Claude Marcus, skolöverläkare Sophie Ekman, Barnöverviktsenheten region Skåne, SBU
88 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
21
Skolsköterskan ska också se till att elever med hälsoproblem tilldelas tillräckliga
resurser. Exempel kan vara att läkarundersökningar genomförs och att
sköterskan bidrar med sin omsorg.89
För sjuksköterskor som jobbar med barn är det viktigt att de motverkar att barn
blir överviktiga. Genom att påpeka för familjen att deras barn ligger i riskzonen
för övervikt. Det kan man åstadkomma genom att exempelvis rekommendera
hälsofrämjande matvanor och rutiner för fysiska aktiviteter.90 Forskaren Gisela
Nyberg tror att olika skolor skiljer sig huruvida man kontaktar föräldrarna eller
inte när man observerar att barnet lider av övervikt. Än så länge finns det inga
bestämmelser om hur man ska gå tillväga på den punkten. Gisela Nyberg
fortsätter: ”Det är viktigt att börja hjälpa överviktiga barn tidigt, för ju tidigare
man börjar desto större är chansen att barnen inte blir överviktiga i vuxen
ålder. Det är svårare ju äldre de blir. Man förebygger även risken för hjärt- och
kärlsjukdomar om man börjar i tid.”
91
Barn som lider av övervikt behöver någon som kan stötta, lyssna och hjälpa
honom/henne på vägen mot en sundare vardag och bättre hälsa. Skolsköterskan
kan vara den som hjälper barnet med tillvägagångssätt för viktnedgång,
uppföljning av detta samt att ge relevant information till föräldrarna.92
Överviktsproblemet kan dock vara känsligt för skolsköterskan när de ska prata
med barnet och tar kontakt med föräldrarna. Därför utbildas skolsköterskorna så
att de kan bemöta barnet och föräldrarna på ett bra sätt. Det är dock svårt för
skolsköterskan att prata med föräldrarna då de ofta känner sig skyldiga för att
deras barn lider av övervikt. Skolsköterskan kan lägga upp en plan för hur
barnet ska öka sin hälsostatus. Det finns dock inga bestämmelser som säger att
skolsköterskan är tvungen till detta.93
Ett exempel på förebyggande arbete med övervikt i grundskolan är det
basprogram man använder i Uppsala kommun som är framarbetat för
skolsköterskorna i kommunen. Basprogrammet ska skolsköterskorna följa vid de
regelbundna kontrollerna av eleverna som genomförs i grundskolorna. Detta är
ett preventivt program som i korta drag går ut på att eleverna gör hälsobesök i
årskurs 2 och 4 där skolsköterskan mäter längd, vikt och ISO-BMI hos eleverna,
även syntest vid behov. I årskurs 6 ges en hälsofrämjande undervisning om
pubertetsutveckling på individ- och gruppnivå. I årskurs 7 förnyar man
hälsouppgifterna genom att mäta längd, vikt och ISO-BMI hos eleven.94
89 Riksföreningen för skolsköterskor - funktionsbeskrivning
90 Larsen, Mandleco, Williams & Tiedeman, (2005), s. 18 och 70-79.
91 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
92 Jansson, A, och Danielsson, P. (2003), s. 42, 43 och 102.
93 Intervju med Gisela Nyberg, forskare, 4/5 2009.
94 Basprogram för Uppsala kommun(2007)
22
Om vi fortsätter på exemplet i Uppsala kommun så innefattar basprogrammet
även direktiv för hur skolsköterskan ska jobba vid viktminskning hos elever.
Om skolsköterskan märker en accelererande viktutveckling hos en elev som har
ett ISO-BMI under 25 så informerar han/hon föräldrarna om denna avvikelse i
barnets tillväxt. Man vill i det här stadiet bromsa viktutvecklingen. Vidare
bjuder skolsköterskan in föräldrarna till samtal om en individuell
omvårdnadsplan för eleven. Då frågas även om elevens och familjens kost- och
motionsvanor. Här måste skolsköterska även bedöma föräldrars och elevers vilja
till förändring. Vidare erbjuder skolsköterskan regelbundna stödsamtal med elev
och föräldrar. Dessutom genomförs fler viktkontroller enligt överenskommelse
med föräldrarna och dessa kontroller utförs enligt basprogrammet som tidigare
har nämnts. En elev som har ett ISO-BMI 25-30 behandlas på samma sätt en
elev som hade en accelererande viktutveckling och ett ISO-BMI under 25. Man
vill här, precis som tidigare bromsa den viktutveckling som sker hos eleven. Här
kan även skolläkaren göra en medicinsk bedömning och erbjuda eleven en
dietist eller skriva ut en remiss. Eleven kan då få besöka en barnläkare. Om det
visar sig att en elev har ett ISO-BMI över 30 kontaktas föräldrarna. Dessutom
utformar skolsköterskan i samspel med primärvården alternativt en barnläkare
en omvårdnadsplan för eleven. Här kan den berörda eleven erbjudas besök hos
en dietist och/eller remiss till primärvård som barnmottagningar och
gruppverksamhet för överviktiga barn.95
I Uppsala har det funnits projekt där skolsköterskan har kunnat sända elever
med övervikt. Tonvikt var ett projekt som landstinget i Uppsala hade hand om
som var till för överviktiga barn. Dit kunde skolsköterska lotsa elever och
föräldrar. De fick komma dit ett antal gånger och samtala om kost och barnen
vägdes, liknandes Viktväktarnas program. Men Tonvikt lades ned, vilket
hälsopedagog Liselott Palmér Hedlund tycker är synd.96 Ett annat projekt är
Viktiga Gruppen som riktade sig till överviktiga barn och deras föräldrar. Dit
har barnen remitterats från skolhälsovården eller barnläkare. Barnet har gått
tillsammans med sina föräldrar på kurs ett par timmar en kväll i veckan under ett
halvår. På programmet har bland annat matlagning och idrott funnits med.
Bakom projektet stod skolhälsovården, primärvården, Upplands Idrottsförbund
och Barnsjukhuset, detta projekt ligger dock på is just nu.97
5. Slutsats
Syftet med uppsatsen var att belysa hur skolan arbetar med att minska och
förebygga övervikt bland eleverna. Dels vad som görs idag men även vad som
kan göras ytterligare. Att skolan har en viktig roll och bra möjligheter att jobba
95 Intervju med Christina Stenhammar, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, 18/5 2009
96 Intervju med Liselott Palmér Hedlund, hälsopedagog, 8/5 2009.
97 Uppsala Nya Tidning - Publicerad: 08-02-10, ”Viktig grupp läggs ned”
23
med detta framgår tydligt i uppsatsen. Det pågår idag ett omfattande arbete på
många olika instanser när det gäller att minska och förebygga övervikt bland
skolans elever. Samtidigt efterfrågas från många håll kraftigare tag och mer
resurser för att stoppa utvecklingen mot en fetare befolkning. Det kostar
samhället alldeles för mycket, i termer av sämre individuell hälsa såväl som
ekonomiska utgifter. Att engagera och erbjuda skolans anställda tillräckliga
resurser för att göra ett bra arbete är en av grundstenarna för att ta itu med
överviktsproblemet bland dagens unga. Det ansvaret är ett politiskt sådant.
Att ungdomar idag rör på sig för lite är någonting som konstateras från många
olika håll. Det finns idag en mängd åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten,
samtidigt som fler efterfrågas. I kursplanen för idrott och hälsa finner man
många delar som innefattar ordet ”hälsa” och främjandet av detta. Det finns
dock en avsaknad av specifika åtgärder som gäller barns övervikt. Idrottsläraren
har en svår uppgift och är beroende av resurser i form av tid och antalet barn per
grupp. Den fysiska aktiviteten är något som hanteras i skolans styrdokument.
Dock anser bland andra vår intervjuperson Gisela Nyberg att dessa är för klena
och att de behövs bli tydligare och mer konkreta. Skolan har flera möjligheter att
påverka hur mycket eleverna rör på sig. Bland annat genom skolmiljön, ämnet
idrott och hälsa, temaarbeten, friluftsdagar och det dagliga arbetet där
pedagogernas egen initiativförmåga spelar en stor roll. Som presenteras i
undersökningen är den största delen av arbetet med överviktsproblemet
förebyggande. De konkreta åtgärderna mot dem som redan är överviktiga är,
genom fysisk aktivitet, sällsynta.
Rörande maten i skolan är vårt resultat att barn har ett stort behov av näring då
de fortfarande växer. Då barnen har fått i sig tillräckligt med näring för dagen
återstår bara en liten del av dagsbehovet av kalorier som då kan fyllas med
onyttigare mat. En viktig del i skolmaten är att den är näringsriktig och kan
tillgodose elevernas dagsbehov av frukt och grönsaker. Miljön i matsalen är
också viktig. Om inte eleverna trivs kommer de inte heller att besöka
skolbespisningen. Detsamma gäller matens upplägg och hur fräsch den ser ut.
Ett bord med grönsaker centralt placerat kan öka lusten att äta nyttigare såväl
som ett lyft för matsalsmiljön. I de flesta skolor finns det även cafeterior.
Mycket av dess utbud är väldigt sött eller fett. Stor del av den onyttiga maten i
skolan kommer från skolcafeteriorna och när det bjuds på sötsaker under olika
högtidsfiranden.
Hem- och konsumentkunskap syftar till att lära eleverna om kost och dess
betydelser för den egna hälsan. Ämnet får dock en allt mindre roll på svenska
skolors scheman. När vi frågar om detta i intervjuerna ställer sig
intervjupersonerna kritiska till att det skärs ned på ämnet. Speciellt då det är
tydligt hälsofrämjande och en del av det förebyggande arbetet av övervikt.
24
Något mer omdebatterat är huruvida frukost ska serveras eller inte i skolan. De
som menar att skolan ska förse eleverna med detta pekar på att frukosten är
dagens viktigaste mål. Enligt en undersökning i Uppsala kommun äter så få som
25 % av fjärdeklassarna frukost. De som inte äter frukost påverkas negativt
såväl i termer av övervikt som sämre inlärningsförmåga. De som inte tycker att
skolan bör servera frukost menar att man då tar över föräldrarnas roll.
Skolhälsovården, och framförallt skolsköterskan, har en viktig roll när det gäller
upptäckten och därmed även förebyggandet av övervikt. Genom de regelbundna
hälsokontrollerna varje elev genomgår är det främst där den eventuella
övervikten upptäcks. Det är dock bara en bråkdel av de barn som lider av
övervikt som får den hjälp de behöver. Problemet här är som på många andra
håll bristen på resurser som pengar och i vissa fall pedagogisk kompetens. Ett
annat problem för skolsköterskan är bristen på tid. Exempel på det finns i
Uppsala där en skolsköterska i snitt har 600 elever per heltidstjänst. Eftersom att
spannet för skolsköterskans elever per heltidstjänst varierar mellan 200 och
1330 innebär det att vissa skolsköterskor har bättre förutsättningar än andra.
Vidare innebär det att de skolsköterskor som har mycket att göra, gör sitt
primära jobb i första hand och sedan hjälper de avvikande fallen. Vid upptäckt
av övervikt hos en elev måste det finnas ett bra samarbete mellan skolsköterska,
föräldrar och den berörda eleven för att positiva resultat ska kunna uppnås.
Tommy Forsberg, rektor på Bälingeskolan i Uppsala, säger sig vara medveten
om att maten i skolan är många elevers enda lagade mål mat om dagen. Gisela
Nyberg menar att många barn rör sig mer i skolan än på sin fritid på kvällar och
helger. Det visar klart och tydligt skolans viktiga roll i att främja hälsa bland
barn.
6. Diskussion
Vi anser oss ha använt en god metod om man ser till vårt syfte. Vi har fått lokala
exempel såväl som mer övergripande prov på hur en skola arbetar och kan
arbeta för att minska eller förebygga övervikt. Genom våra intervjuer har vi
även fått en möjlighet att tillgodogöra oss intressanta projekt rörande vårt ämne.
Vidare är vi nöjda med vårt granskningsområde, det vill säga att vi belyser
skolans roll när det kommer till fysisk aktivitet, matvanor och skolhälsovården.
Vi hade kunnat begränsa oss ytterligare men vi tror då att helhetsbilden över
skolans hälsofrämjande aspekter skulle gå förlorade. Vi är medvetna om att vi
hade kunnat begränsa oss ytterligare, men då skulle vi förlora helhetsbilden över
skolans hälsofrämjande aspekter. Vidare är vi medvetna om att olika skolor och
elever inte har samma förutsättningar. Vårt arbete snarare syftar till att
exemplifiera olika skolor och sorters hälsoarbete.
25
Efter den senaste tidens drastiska ökning av det som ofta kallas för ”det snabbast
ökande hotet mot folkhälsan”, övervikt och fetma, så krävs åtgärder. Att skolan
har ett stort ansvar och många möjligheter att ta tag i problemet är vår
övertygelse. Som statistiken ådagalägger så är det enormt viktigt att ta itu med
överviktsproblematiken i tidiga åldrar för att förhindra att problemet följer med
när eleven går vidare ut i vuxenlivet.
Att fysisk aktivitet är viktigt för att minska och förebygga övervikt är en
övertygelse som kraftigt stärkts under uppsatsens tillblivelseprocess. Att Sverige
är nästan sämst i Europa när det gäller idrottstimmar per vecka i skolan tycker vi
är märkligt. Detta med tanke på att vi idag är ett land där begreppen hälsa,
övervikt och fysisk aktivitet debatteras flitigt och får ett stort utrymme i media.
Att skolan kan och bör erbjuda mer fysisk aktivitet är något alla de vi intervjuat
håller med varandra om. Många förslag finns på hur detta går att genomföra, vi
tror att resurserna är avgörande för om skolorna gör ett bra arbete eller inte. Med
resurser menar vi pengar, tid, materiel, kompetent personal med mera. Mycket
av ansvaret ligger hos de politiker som bestämmer över frågorna som rör skolan.
Även skolans rektor spelar en stor roll då denne har till uppgift att motivera och
tilldela resurser till sin personal.
Det står i kursplanen för idrott och hälsa att ämnets roll är att stimulera och
engagera eleverna själva att ta ansvar för upplägg och genomförande av motion
och fysisk träning. Detta tyder på att skolan arbetar med att fostra eleverna på ett
sätt som främjar hälsan och förhoppningsvis minskar överviktsproblemet. En
stor roll utöver det faktiska arbetet i skolan är att påverka elever så att de rör på
sig även efter skoltid. Samarbeten med idrottsföreningar och undervisning kring
vikten av fysisk aktivitet, och dess innebörd, är bra exempel på detta. Att ge
elever och deras föräldrar mer kunskap, tips och hjälp när det gäller den fysiska
aktivitetens betydelse för hälsan är för skolan en viktig del i det hälsofrämjande
arbetet. Vi tror att detta går att göra i större utsträckning än vad som görs idag.
Att det ställs tydligare krav på vad maten ska innehålla tror vi är en stor del i
förbättrandet av skolmaten. Där spelar politiker såväl som rektorer en viktig roll.
En annan faktor kan vara bristande utbildning bland personalen, vet de
egentligen hur de kan främja elevernas hälsa på bästa sätt? Här kan fortbildning
av ansvarig personal vara en åtgärd. Det kan också vara den åtgärd som kan göra
miljön i matsalen attraktivare. Hur kan trivseln och därmed också viljan att gå
till matsalen höjas?
Ett av de tydligaste resultaten av undersökningen är att det i skolan inte finns ett
utrymme för sötsaker eller fet mat. Det är en självklarhet att rökning inte är
tillåtet på svenska grundskolor för dess skadliga effekt på eleverna, både på kort
26
såväl som lång sikt. Övervikt, brist på fysisk aktivitet eller dåliga matvanor har
också skadliga effekter på inlärande och hälsa. Det kan dessutom resultera i
permanent övervikt och ohälsa. Kanske är det nu dags att införa ett förbud i
skolan mot livsmedel med för exempelvis för mycket socker eller fett? En del av
den onyttiga maten i skolan kommer från skolans cafeteria. Christina
Stenhammar tycker att skolan inte bör låta eleverna själva ha för stort inflytande
över sortimentet i cafeterian. Vi menar istället att eleverna ska uppmuntras till
att ta ansvar för sortimentet med det främsta kravet att det ska säljas nyttig mat.
På så sätt blir eleverna tvungna att själva ta reda på vad som är hälsosamt.
Därmed ökar medvetandet men också ansvarstagandet för sin egen, och andras
hälsa, bland eleverna.
Däremot kan man notera att hemkunskapen har svårt att hävda sig i
konkurrensen med andra ämnen och får allt mindre plats på schemat. Vi tror här
att samhället försätter en god chans att förebygga övervikt då dess
hälsofrämjande potential är påtaglig.
Christina Stenhammar säger att man måste jobba mycket med det förebyggande
arbetet av övervikt. Där måste skolan och skolhälsovården försöka nå
föräldrarna. Föräldrarna har en mycket stor del i förebyggandet och
minskningen av övervikt hos deras barn. Det gäller att informera föräldrarna om
problemen med övervikt och hur man lever ett hälsosammare liv. Detta för att
föräldrar kan sakna kunskapen eller modet att ta sig an problemet. Det har
framgått både i det material vi har läst och i våra intervjuer. I en kvalitativ studie
gjord av Christina Stenhammar visade det sig att många föräldrar behöver hjälp
och stöd från varandra. Då särskilt när det gäller att bestämma regler för hur
barnen ska handskas när det gäller datortid, godis med mera. Även då det är ett
känsligt område måste föräldrar till överviktiga barn få hjälp att ändra på
familjens och barnets livsstil. Detta är ingen lätt uppgift för en skolsköterska,
därför vore det bra om de fick en bättre utbildning på det pedagogiska planet.
Det bästa vore att öka skolsköterskornas tid per elev då det troligtvis skulle leda
till ett noggrannare arbete. Det skulle förhoppningsvis innebära att fler och
bättre åtgärder vidtogs när ett barn är överviktigt eller lider av fetma.
Engagemanget på de enskilda skolorna är också en angelägen del. Att lärarna
och den övriga skolpersonalen är bra förebilder och beredda att motivera barnen
att röra på sig är viktigt. Här har, som många av intervjupersonerna förkunnat
och som tidigare påpekats i diskussionen, rektorn en viktig roll då dennes
uppgift är att motivera personalen samt att han/hon har huvudansvaret för att
anställa kompetent personal. Det som är anmärkningsvärt med rektorns roll är
dennes frihet. Rektorn styrs av diverse styrdokument som proklamerar att skolan
ska jobba ”hälsofrämjande”, men inga direkta krav ställs på konkreta åtgärder.
Är det rimligt att hälsoarbetet helt ska grunda sig i rektorns personliga
27
engagemang utan några krav från högre instans? Tommy Forsberg, rektorn som
vi intervjuade, menade att han hade små möjligheter att påverka
resursfördelningen. Andra som vi intervjuade menade att i det hälsofrämjande
arbetet var rektorns ansvar att fördela tillräckliga resurser till de berörda
områdena. Här finns en tydlig konfliktlinje. Vi hävdar att det vore mest
effektivt, och definitivt mest jämlikt, att resurser fördelades på en central nivå.
Då får man ökad möjlighet att säkerställa att alla svenska skolelever får
möjlighet att leva ett sunt liv. Detta bör kompletteras med ett tydligt
styrdokument som reglerar antalet skolsköterskor per elev, näringsinnehållet i
maten och antalet timmar fysisk aktivitet. ”Rekommendationer” ska bytas mot
”krav”. Precis som vår intervjuperson Gisela Nyberg menar är de direktiv som
riktas mot skolan diffusa och öppna för egen tolkning av den personal de är
ämnade för. Att göra dem tydligare och mer konkreta kanske är någonting som
skulle förbättra arbetet med övervikt och fetma. Det står inte i någon kursplan
om åtgärder vid övervikt eller konkret hur den ska förebyggas. Med tanke på
överviktsproblemets omfattning och ökning, såväl i samhället som i skolan,
kanske det är dags för kraftigare tag?
Med tanke på den uppsjö av kunskap som finns kring överviktens nackdelar och
hur man genom bra metoder kan minska den, kan betydligt mer göras åt
problemet. Skolan är en utmärkt arena att nyttja för att påverka och ge sunda
värderingar till framtidens normsättare. Detta i ett samhälle där kampen mot den
dåliga fysiska hälsan måste tas på allvar.
Tack
Vi vill börja med att framföra ett stort tack till Gisela Nyberg, Liselott Palmér
Hedlund och Christina Stenhammar som ställde upp på intervjuer. Tack också
till Tommy Forsberg och Linda Wikström som svarade på frågor via e-post. Vi
vill även tacka vår handledare Danielle van der Burgt för all den värdefulla hjälp
vi fått under projektets gång. Slutligen vill vi tacka Per Hansson från Falun som
har utformat vår framsida.
28
7. Käll- och litteraturförteckning
Intervjuer
Nyberg, Gisela, forskare inom övervikt bland barn och ungdomar på Karolinska
institutet i Huddinge, intervju den 4/5 2009
Palmér Hedlund, Liselott, Hälsopedagog Uppsala, intervju den 8/5 2009
Stenhammar, Christina, Tf verksamhetschef Skolhälsovården Uppsala, intervju
den 18/5 2009
E-post intervjuer
Forsberg, Tommy, rektor på Bälinge skola i Uppsala, intervju den 18/5 2009
Wikström, Linda, idrottslärare på Kärrdalsskolan i Sollentuna intervju den 27/4
2009
TV
SvT-debatt, den 23/4 2009
Litteratur
Jansson, A, och Danielsson, P. (2003). Öve...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Övervikt i skolan Vad gör skolan idag, och kan ytterligare göra, för att minska och förebygga övervikt hos dess elever?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2009-09-28]   Övervikt i skolan Vad gör skolan idag, och kan ytterligare göra, för att minska och förebygga övervikt hos dess elever?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58328 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×