Religion och vetenskap – jämförelse med fokus på skapelsen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Religion och Vetenskap!
Religionskunskap 1
Johan Palmfjord!
DIG11!

Religion och vetenskap!
Introduktion!

En av de kanske största motsättningarna mellan troende och icke-troende är hur man ser på
vetenskap. En naturvetenskaplig person tror inte på något som inte kan bevisas, medan någon som
är religiös kan tro på t.ex. liv efter döden, något det inte finns några vetenskapliga bevis för. I alla
kulturer finns det myter om skapelsen och hur den uppkommit, och därför tror jag att det är ett bra
exempel när man ska jämföra vetenskap och religion.

Skapelsen inom religion!

De abrahamitiska religionerna menar att Gud är skaparen av människan, djuren och universum.
T.ex. Första Mosebok, 1 Kapitlet, Skapelsen; ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord […] Gud
gjorde de vilda djuren, efter deras arter, och boskapsdjuren, efter deras arter, och alla kräldjur på
marken, efter deras arter. […] Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade
han henne, till man och kvinna skapade han dem.”. Av detta kan man dra flertalet slutsatser; att vi
är ensamma i universum (eftersom Gud skapade livet på jorden), att arter inte förändras eftersom
det var så Gud skapade dem, och dessutom att alla människor härstammar från samma personer
(Adam och Eva).
Hinduismen har ett cykliskt synsätt – det finns ingen tydlig början på tid och rum. Istället skapas
världen av guden Brahma, upprätthålls av guden Vishnu, för att till sist förgöras av guden Shiva.
Enligt hinduismen går allt mot det sämre och måste dö för att bli ”nytt och fräscht”, inklusive
världen som helhet. Dessa processer har hållit på oändligt länge och kommer att fortsätta i
oändligheten. Detta är en stor skillnad mot de abrahamitiska religionerna, där det finns en tydlig
början och ett tydligt slut (domedagen). Cyklerna för hur världen föds och dör är mycket långa.
Man tror att Vishnu kommer uppenbara sig om ca. 427 000 år och avsluta den nuvarande
tidsåldern.
Liksom i flertalet andra frågor påminner buddhismens synsätt på skapelsen om hinduismens. Man
tror, liksom inom hinduismen, att världen skapas och förgörs i en evig cirkel. Exakt hur detta går
till och hur ofta det sker finns inga svar på, men Buddha förklarade det genom att beskriva hur de
kosmiska krafterna (som enligt Buddha är uppbyggda av mycket små partiklar) avtar i styrka, bara
för att sedan öka i styrka igen och att det går mycket lång tid mellan de olika cyklerna. Jag har inte
lyckats hitta något svar på varifrån människor och djur kommer enligt buddhismen, eftersom
världen inte skapats av gudar, utan kanske är det öppet för tolkning.

Skapelsen inom vetenskap!

Att bevisa universums och livets uppkomst naturvetenskapligt är mycket svårt - man beräknar att
universum är ungefär 13.7 miljarder år gammalt. Eftersom det gått så lång tid är det så klart svårt
att hitta direkta bevis, utan istället får man undersöka fenomen man kan se idag och försöka spåra
deras uppkomst med ”rester” från universums skapelse. Ett exempel är att man sett att universum
expanderar. Expansionen måste från början kommit från en enskild punkt (varifrån expanderar
den annars?). Teorin om detta kallas för ”stora smällen” (eller ”big bang”). Teorin om stora smällen
uppkom relativt sent, år 1950 av Fred Hoyle. I kombination med stora smällen-teorin finns teorier
om att ett universum liknande det vi har idag kan ha existerat innan stora smällen. Teorin bygger
på att universum inte expanderar i oändlighet, som vissa menar, utan att expansionen avtar för att
sedan börja dra sig samman igen. Det skulle i stå fall pågå i en oändlig cykel. När universum är som
minst skulle all energi som finns i universum samlas i den lilla punkten och temperaturen och
gravitationen skulle vara så hög att ingenting kan överleva.
Naturvetenskapliga teorier om universum och dess uppkomst har länge varit kontroversiella. Den
allmänna uppfattningen i Europa var att jorden var universums mittpunkt, och universum
!
Sida av 13

Religion och Vetenskap!
Religionskunskap 1
Johan Palmfjord!
DIG11!
snurrade runt jorden. Humanisten Copernikus upptäckte under 1500-talet att jorden rörde sig runt
solen och inte tvärt om, en idé som härstammar ur antiken. Giordano Bruno vidareutvecklade
Copernikus idéer och menade att universum var oändligt. Under 1600-talet upptäckte Galilei att
det fanns himlakroppar som liknade jorden, och därmed var det tvivelaktigt att jorden skulle vara
universums centrum. Alla dessa tre vetenskapsmäns teorier gick emot den skapelseberättelse
kristna kyrkan hävdade, och Copernikus och Bruno fängslades och dömdes till döden. Galilei
räddade sitt liv genom att ta tillbaka vad han tidigare hävdat.
Den främsta teorin om hur livet uppkommit på jorden är evolutionsläran. Den menar att livet
utvecklats ut små bakterier och sedan vidareutvecklats till de organismer vi är idag. Detta har skett
med s.k. ”naturligt urval”, alltså att den starkaste överlever. Teorin bygger på att organismer
förändras (muteras) och de mutationer som blir till artens fördel gör att arten gynnas och därmed
har bättre chanser att överleva. Ett exempel skulle kunna vara en vinter med kraftigt snöfall. Djur
som har längre ben kan ta sig fram lättare, få i sig mer mat et.c. och dess chanser att överleva ökar
därmed. Djur med kortare ben skulle dö ut, och således skulle medellängden på djurens ben öka
och arterna förändras.
En annan teori som finns är vad man kallar I.D. (intelligent design). ID-teorin förnekar inte
evolutionsteorin, men menar att de varelser som finns på jorden är alldeles för komplexa för att ha
kunnat utvecklats av sig själva. En utomstående kraft måste varit med och planerat utvecklingen av
livet på jorden.

Jämförelse!

De olika religionerna bygger till stor del på teorier om övernaturliga fenomen, vilket är motpolen
till naturvetenskap och empirism. Ändå kan man nog anta att naturvetenskap på ett sätt har varit
starkt kopplat till religion i historien, eftersom den var så stor under lång tid.
Vid en första anblick kan jag inte se några tydliga samband mellan den naturvetenskapliga teorin
och den abrahamitiska skapelseberättelsen, men vid en närmre titt kan man se att det faktiskt finns
flera likheter. I skapelseberättelsen berättar man att Gud först skapade ljuset, sedan jorden, efter
det djuren och till sist människan. Det ligger faktiskt i linje med det naturvetenskapliga synsättet;
först fanns det endast energi (”ljuset”), sedan materia (”jorden”), sedan djuren och efter det
människan, som man skulle gissa är ”inspirerad” av djuren han skapade före. Det kan förstås vara
en slump, men jag tror att författaren till skapelseberättelsen borde haft någon form av insikt i vår
och universums historia.
En annan tanke är att Gud skulle kunna vara en symbol för intelligent design. Även om mycket
tyder på att intelligent design är orimligt är det, sett ur ett naturvetenskapligt perspektiv, ännu mer
orimligt att ett övermänskligt väsen skapade människan. Kanske är det någon som funnit, eller tror
sig funnit, bevis för att någonting utomstående påverkat utvecklingen av liv på jorden. Kanske är
det hen/den/det som också gett författaren till skapelseberättelsen någon form av insikt i hur det
gått till.
Men något som direkt motbevisar skapelseberättelsen är att alla människor skulle härstamma från
två enskilda personer, Adam och Eva. Det skulle så klart leda till inavel, vilket naturvetenskapligt
bevisats ger både missbildningar och handikapp. Det är därför inte sannolikt att den delen av
skapelseberättelsen är sann.
Inom buddhismen och hinduismen anser man att världen alltid funnits och att den alltid kommer
finnas, även om den ”dör” och ”återföds” i cykler. Det är mycket likt teorin om att universum skulle
expandera och krympa i cykler. Inom hinduismen menar man att guden Shiva förstör världen med
eld, vilket kanske kan vara en symbol för de enorma temperaturer som skulle uppstå om
universum krympte till en enda liten punkt.
Inom buddhismen pratar man om dharmas, något Buddha bland annat ska beskrivit som mycket
små partiklar som bygger upp allt i världen och ständigt utvecklas. Denna teori är faktiskt på
många sätt lik vad man inom naturvetenskapen kallar atomer.
!
Sida av 23

Religion och Vetenskap!
Religionskunskap 1
Johan Palmfjord!
DIG11!
Både hinduismens och buddismens skapelseberättelser är faktiskt oväntat lika de vetenskapliga
teorier om hur universum uppstått. Det kan förstås vara en slump, men de ligger så nära varann att
man nästan måste ha haft någon form av vetenskapligt belägg för att kunna beskriva de
skapelseberättelser man faktiskt har inom de båda religionerna. Kanske finns ett övernaturligt
väsen som helt enkelt ”berättat” hur universums skapelse gått till, eller kanske hade man vid den
tiden hinduismen uppstod tillgång till andra undersökningsmetoder kring hur världen fungerar.
Kanske har det varit en kombination.
Oavsett är de olika skapelseberättelserna jag undersökt i vissa avseenden lika de
naturvetenskapliga teorier som finns idag. Det är tvivelaktigt att dessa teorier, som forskats fram
empiriskt eller rationalistiskt, bygger på skapelseberättelserna, även om hypoteserna kanske är
inspirerade av dessa berättelser och påståenden och sedan det senare visat sig finnas
naturvetenskapliga belägg för dem. Hur det ”verkligen” ligger till kommer det nog dröja mycket
lång tid innan vi får ett svar, och under tiden får vi nog klamra oss fast vid den teorin vi själva
finner mest rimlig, oavsett om den har naturvetenskapliga eller mytiska belägg.

Slutsats!

Jag tror att vetenskap och religion, åtminstone historiskt sett, hänger ihop. Människan är en
nyfiken varelse, och för många kan det nog vara svårt att tro på något som inte kan bevisas.
Därmed tror jag att många försök att bevisa att den religionen man är anhängare av är ”den sanna
religionen”.
Under de perioder där religion varit mycket viktig, och till och med obligatorisk, är det inte
otänkbart att även naturvetenskap varit tätt kopplat till religionen. Man kan också se att flera
vetenskapsmän dömts för att sprida lögner eller dylikt när de bevisat något som gått emot religiösa
teorier och påståenden.
Den största skillnaden jag ser mellan religion och vetenskap är att vetenskapen är mer ”flexibel” –
om någon motbevisar en gammal teori är den just motbevisad och ...