Vem hjälper de glömda Barnen.

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Samhället borde känna till dessa barn. Medan föräldrarna får hjälp glöms barnen bort. När jag pratar om barnen, då menar jag de barn som lever i ett hem där det finns missbruk, våld eller barn vars förälder är psykiskt sjuk.

Jag är ett sådant barn. Jag lever i ett hem där min pappa missbrukar. I detta hem lever även min mamma och min storebror. Mamma är mitt stöd när det är svårt. Jag har alltid önskat att pappa ska bli bra. Och när vi i familjen bad honom ville han inte ha hjälp, han nekade varje gång. Till slut fick jag nog. En dag blev det för jobbigt. Jag ville ha hjälp. Jag mådde jätte dåligt och ville bara bort från allt. Men till en början var det ingen som förstod så fick jag ingen hjälp. Alla trodde att jag var lycklig. Men innerst inne så skrek jag. Till slut fick jag den hjälp jag behövde. Tack vare min stödjande mamma. Hon fick mig att våga gå till kuratorn. Och när jag väl kom till kuratorn fick jag den hjälp jag länge längtat efter. Kuratorn tipsade mig om ett ställe där man får träffa andra barn och ungdomar. Jag började i en ungdomsgrupp och fick prata med andra i samma situation. I gruppen är alla jämnåriga vilket gör det blir lättare att prata, umgås och slappna av. Det är långt ifrån bra i min själ. Det kommer aldrig att bli bra. Såren ristas in. Men nu när jag har den hjälp som behövs för att bearbeta min smärta. Det hjälper mig väldigt mycket genom att jag får berätta vad jag tycker och känner. Jag mår fortfarande väldigt dåligt. Men tack vare att jag går i en sådan grupp så vet jag vad som är rätt och fel. Nu vet jag att det inte är mitt fel att pappa dricker. Det är enbart hans eget fel. Han förstör för sig själv. Jag kan inte hjälpa honom. Hur mycket jag än vill hjälpa honom så kommer det aldrig att gå. Han måste vilja ha hjälp själv.


När jag hör talas alla andra barn i samma situation tycker jag att det är skamligt. Varför gör ingen något? Barnen bor i hem där de mår dåligt. Barnen blir slagna eller utsatta för andra hemska saker t ex mobbning.
Barnen får inte den hjälp de behöver. Barnen tas av någon anhörig till någon psykologtant som tror att hon förstår precis vad det handlar om och hur barnen mår. Men när barnen kommer dit mår de bara ännu sämre. Psykologer förstår ingenting. Det som dessa barn behöver är att vara tillsammans med varandra. De behöver prata om sina problem. De mår mycket dåligt och behöver stöd från varandra. De behöver även stöd från andra t ex skolan.


Jag skulle bara vilja säga till er ute samhället. Ni måste öppna ögonen.
Barnen får inte g...