Kultur, för alla? för vem? för mig?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kulturhuset
Jag har varit på studiebesök på Kulturhuset tillsammans med min basgrupp. Vi hade några uppgifter att skriva om gällande Kulturhuset, här är dom.

Är Kulturhuset handikappanpassat?
Då Kulturhuset är en offentlig verksamhet som är öppen för alla så är det mycket viktigt att alla aktiviteter är handikappanpassade för att ingen ska behöva känna sig diskriminerad, oavsett fysisk kapacitet. Visst kan jag förstå att det vissa gånger inte går att anpassa verksamheten för alla men det är ändå något att sträva efter eftersom de handikappade troligtvis redan har ett ganska svårt liv på grund av sitt handikapp, de ska inte behöva ha det ännu svårare genom att konstant bli påminda om sitt handikapp i vardagen.
Jag skulle verkligen vilja påstå att Kulturhuset är väl anpassat för alla. I hissarna finns det blindskrift för de blinda och i biblioteken även ljudböcker för dem och andra med lässvårigheter. Hissarna är rymliga och det finns därmed plats för en rullstol i dem. Den enda platsen jag såg som verkade vara lite svår att ta sig fram i med rullstol är Zenit City. Jag tror att det kan gå bra med en rullstol åt gången men om det skulle komma en hel grupp med rullstolsbundna kan det bli problem. Till stora scenen finns en speciell gång där rullstolar kan ta sig fram istället för via rulltrappan.
Detta tycker jag är viktigt även på privatägda platser som är öppna för alla som till exempel Leksands sommarland. Tänk dig själv att du har ett barn som är rullstolsbundet men även två barn med full fysisk kapacitet, skulle då inte ditt rullstolsbundna barn ha samma möjligheter att följa med skolklassen till Leksands sommarland som dina andra två barn? Så detta är alltså något man bör tänka på när man utformar en verksamhet som är öppen för allmänheten oavsett om den är privatägd eller drivs av staten.

Rum för barn
I rum för barn fanns alla möjliga aktiviteter. Det fanns ett rum där barnen kunde kolla på växter i lupp för att se hur växter ser ut på nära håll. Där fanns även insekter i små glaslådor som barnen kunde kolla på med förstoringsglas. Syftet med de aktiviteterna tror jag är att barnen skall få större vetskap och respekt för naturen. Det står även mycket information skrivet om Carl von Linné på väggarna och på det sättet kan barnen även lära sig lite historia om denna kända Svenska botanikern.
Går man längre in i rum för barn finns det en liten lekhörna för de allra minsta som nästan verkade fungera lite som en öppen förskola. Det var många föräldrar där med sina små barn som lekte med varandra och barnen såg ut att trivas riktigt bra. Syftet med det är antagligen att föräldrar skall ha lätt att träffa andra småbarnsföräldrar som kanske inte bor i samma område som man själv gör.
I rum för barn finns även ett stort barnbibliotek med mycket ljudböcker och vanliga böcker. De anordnade även sagostunder, allsång och dans för barnen. Längst in i biblioteket fanns en verkstad för barn där dom sa att så länge barnen själva kan stå och hålla i en pensel så fick dom vara där inne. Varje vecka har de olika aktiviteter, denna vecka fick man till exempel göra klippdockor och måla.
Den typiske besökaren i rum för barn tror jag är en sexårig flicka som bor ganska centralt i Stockholm med sin familj som består av henne, hennes mamma, hennes pappa och ett syskon. Pappan arbetar heltid på en budfirma och mamman deltid i en ateljé. Flickan brukar på sin fritid leka upptäcktskvinna i kvarterets lekpark.
Anledningen till att jag tror detta är en typiske besökaren är att rum för barn är riktat till barn, men barn kan inte själva åka dit eftersom de är för unga för att lämnas vind för våg. Därför är det föräldrarna som beslutat sig för att ta med sitt barn till Kulturhuset. Då mamman arbetar i en ateljé är hon kulturintresserad och tar med sin dotter till Kulturhuset i hopp om att detta ska smitta av sig på henne.
Syftet med rum för barn tror jag är att barnen skall kunna utveckla sin förmåga att socialisera sig med andra barn och att barnen lättare ska kunna anpassa sig till nya miljöer. Jag tror även att det är meningen att barnen skall få ökat intresse för kultur, jag vet att kultur är ett väldigt brett ord som kan innebära allt från konst till festivaler men det är just det som jag tror är syftet. Alltså att få barnen mer intresserade av all sorts kultur.

Medeltidsmuseum
På medeltidsmuseet finns mycket roligt att se och göra. De har stora medeltida spel som man kan spela och många tittskåp där man kan se hur de var klädda och hur de levde på medeltiden. Om man ville så kunde man få rista runor och färglägga anfanger på medeltidsmuseet mot en materialkostnad på tio kronor. Det stod en stor rustning i en glasmonitor för att visa hur man klädde sig i strid på denna tid.
Syftet med medeltidsmuseet är att människor i alla åldrar skall få större vetskap om denna tid, fram tills att man kommer till souvenirdelen känns det nästan som att man skulle vara tillbaka till denna forna tid vilket jag tror att såväl barn som vuxna uppskattar. De som arbetar i medeltidsmuseet kan väldigt mycket om medeltiden så det som man inte hittar skrivet där kan man bara fråga dem om.
När jag tänker på hur den typiske besökaren på medeltidsmuseet kan se ut kommer det fram en bild i mitt huvud som föreställer en man i femtiofemårs åldern med grått tunt hår, stor mage och en portfölj i handen. Han ser ganska sliten ut på grund av sitt stressiga kontorsarbete och de långa bilköerna på vägen till och från arbetet. Han bor i ett radhus i en liten förort till en större stad och har flera vuxna barn.
När han var liten drömde han om att forska om medeltiden, det var dock en dröm han aldrig uppfyllde och nu när han är gammal brukar han besöka medeltidsmuseet för att drömma sig bort från den stressiga omvärlden.

Zenit City
Detta var ett mycket välplanerat litet rum som såg mycket färgglatt och lockande ut. Det verkade finnas information om allt därinne. Det var anpassat för alla sorters inlärningsmetoder. Man kunde titta, känna och höra på samma gång eller göra en sak i taget om det passar bättre för just mig. Det är nog den perfekta platsen för ett nyfiket litet barn.
Syftet med Zenit City tror jag är att göra barn mer medvetna om orättvisor i världen och olika livsvillkor, Zenit gör även barn mer medvetna om vad de själva kan göra för att motverka orättvisorna i världen. Detta är mycket viktigt för att det ska kunna bli någon skillnad i världen i framtiden för om nästa generation inte blir informerade om detta kan de inte heller göra något åt det.
Den typiske Zenit City besökaren tror jag är en nioårig flicka som blev adopterad från Zimbabwe till Sverige när hon var tre år gammal. Hon har nyligen börjat bli mer medveten om orättvisorna i världen och framförallt orättvisorna i landet hon kommer ifrån. Hon började fråga sina föräldrar och lärare om detta och läraren fick då idén att ta med hela klassen till Zenit City.
Anledningen till att jag tror detta är just en flicka är att jag, precis som de flesta andra, har fördomar om vad kvinnor respektive män gör för att handtera sina känslor. Jag tror inte att en pojke som funderade över sin härkomst skulle fråga någon om det utan istället bara gå runt och fundera över det under en längre tid medan en flicka istället vänder sig till någon annan på en gång. Jag tror även att en flicka i den åldern bryr sig mer om sådant än vad en pojke i samma ålder gör beroende på att flickor sägs ligga två år före pojkar i den emotionella utvecklingen. Hur sant det är vet jag inte men det är dock en fördom som präntat fast sig i mitt huvud.

Lava
Lava är en plats för ungdomar i tretton till tjugofem årsåldern att umgås och göra saker på. De har en stor verkstad där man kan göra allt från att sy lapptäcken och sticka till att designa egna block. Själva aktiviteterna är gratis det enda man behöver stå för är materialkostnaderna.
Det finns en scen där man, om man vill, kan få spela upp teater, dans eller musik för andra ungdomar. Oftast kostar detta ingenting fast vissa gånger tar dom en liten avgift. De har gallerier med utställningar, det finns ett mediarum och även speciella rum för ungdomar som håller på med längre projekt. Detta är alltså en plats som passar för alla ungdomar som vill göra någonting över huvud taget. Det var många olika typer av människor där och även denna plats var väl handikappanpassad.
Lavas typiske besökare tror jag är en nitton årig kille med dreadlocks ända ned till midjan. Han är uppvuxen i en liten stad i Värmland och bor numera i Stockholm. På fritiden brukar han måla egna tryck på kläder och virka mössor. Han är arbetslös och funderar på att starta ett eget företag där han kan sälja sina egna designade kläder.

Kulturhusets miljö
Jag tycker att lokalerna är mycket väl anpassad till den verksamheten de bedriver där. I gallerierna har de till exempel väldigt öppna ytor med mycket ljus vilket gör att man kan njuta av konsten på ett mycket bättre sätt än om det hade suttit i trånga dovt upplysta rum. I barnens bibliotek har dom till och med byggt ett litet lekområde för barnen vilket inte kunde vara mer passande.
Jag känner mig väldigt bekväm i miljön på Kulturhuset, detta kan dock bero på att jag har spenderat mycket tid på offentliga platser tidigare i mitt liv. När jag bodde i Falun brukade jag vara väldigt mycket på en fritidsgård tillsammans med mina vänner, jag brukade även vara på Arenan som alltså är ett kulturhus för ungdomar som fungerar på ungefär samma sätt som Lava fast i mindre skala. Där hade de även ett café vilket de tydligen hade haft tidigare på Lava med fast nu stängt ned på grund av att det var för många som bara satt där utan att delta i aktiviteterna, detta blev jag lite förvånad över eftersom i Falun var det caféet som lockade besökarna till Arenan, aktiviteterna var bara något extra som man kunde hålla på med samtidigt som man tog en kaffe.
Jag har även hört att det var många i klassen som inte tyckte om Lava, detta tror jag kan bero delvis på förutfattade meningar. Många tror att man måste se lite smått konstig ut för att kunna tycka det är kul att pyssla. Det är självklart fel, det är lika kul att pyssla för mig som det är för en tjej med tuppkam och läderjacka med fyrahundra nitar. Det är dock lättare att se på henne att hon tycker det är kul att pyssla eftersom man ser hennes fyrahundra nitar som hon har satt fast på jackan i ett mönster och det enda kreativa man ser på mig är mitt smink. Sedan kan det självklart bero på att dom helt enkelt tycker att det är dödstråkigt med pyssel.
Det känns som att dom har tänkt på alla människors olika behov när de har utformat byggnaden. Det finns mörka mysiga ytor för vissa och öppna lite mer strikta ytor för andra.
Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka till Kulturhuset på egen hand och anledningen till det är att jag blir mycket inspirerad till att pyssla när jag ser andra människors kreativitet.
Den verksamhet på Kulturhuset som gett mig mest är Lava, troligtvis beror detta på att Lavas aktiviteter är inriktade till ungdomar i min ålder. Något som även påverkar detta är att jag tycker det är mycket avslappnande att sitta och pyssla med småsaker som till exempel pärlplattor vilket är en av aktiviteterna man kan utföra där. Lava verkar vara en bra plats för ungdomar att ta fram sina mer kreativa sidor vilket i bästa fall kan hjälpa till att ta bort ungdomsgängen från gatorna och istället aktivera dem med andra underhållande saker.

Skansen
Jag har varit på studiebesök på Skansen med samma basgrupp, vi hade några uppgifter för det studiebesöket med.
Gruppaktivitet enligt FIGA
Vi skulle i basgrupperna planera och genomföra en aktivitet enligt FIGA. FIGA står för Förberedelse, Introduktion, Genomförande och Avslut. Vi förberedde oss genom att diskutera tillsammans i basgruppen vilken aktivitet vi ville genomföra med de andra klasskamraterna. Vi tyckte att en lek som hade med djur att göra skulle passa bra eftersom att vi befann oss på Skansen, efter många om och men valde vi att leka ”björnen sover-kull”. Vi tänkte efter ifall vi skulle behöva något material till denna lek vilket vi passande nog inte behövde. Vi planerade även hur vi skulle introducera leken för våra klasskamrater, vi kom tillsammans fram till att jag skulle förklara leken och på vilket sätt jag skulle göra det.
När jag introducerade leken för klassen började jag med att förklara att en person skulle vara björn och de andra i klassen skulle stå i en ring runt björnen och hålla varandra i händerna. Jag sjöng även snabbt igenom sången för att försäkra mig om att alla kunde texten. Jag berättade att när man sjöng det sista på sången skulle björnen vakna till liv och försöka kulla en klasskompis som därmed blir björn i nästa omgång av leken. Denna lek passar bra till barn i åldrarna fyra till nio år ungefär. Det går självklart att leka leken med äldre barn men de tycker troligtvis inte att leken är speciellt underhållande. Vi lekte leken på en gräsmatta med ett träd i mitten som föreställde björnens bo. Det kan underlätta för barnen om man istället leker leken på en helt plan yta utan träd men det funkade bra på den platsen vi var också.
Det är vid genomförandet bra ifall barnen har kläder som är anpassade efter miljön. Till exempel ifall leken leks ute i skogen mitt i vintern är det bekvämare för barnen med overall istället för kortbyxor. Ifall man leker leken med rullstolsbundna barn är det mycket viktigt att befinna sig på en stor plan yta så att alla barnen har samma förutsättningar.
När vi skulle avsluta leken berättade vi att vi skulle leka en omgång till och sedan var klara. Det verkade solklart för alla när leken var slut. Jag tycker att det gick bra att genomföra leken, alla förstod hur leken gick till även om inte så många deltog. Anledningen till att inte så många deltog var att de var för dåligt klädda och frös vilket ledde till ett dåligt humör. Jag tror inte jag hade kunnat göra så mycket för att få med dom eftersom mina klasskompisar är ganska gamla och tycker att dom bestämmer själva hur dom gör. Jag gjorde dock mitt bästa genom att hålla humöret uppe hela dagen. Jag tror att det hade varit mycket enklare att få dagisbarn att delta eftersom det är lättare att bestämma över dom än vad det är att bestämma över jämnåriga.
Om jag skulle leka leken igen skulle jag valt en större yta så det hade blivit lättare för barnen att ta sig fram när de blev jagade. Jag skulle även försökt ta med mig något plagg till björnen så de andra lättare skulle se vem som var björn, till exempel en pälskappa eller stora björnlika handskar.

Egen aktivitet enligt FIGA
Jag har planerat att ta med barnen från förskolan Lönneberga till Apoteket Kronan, Bageriet och Guldsmedshuset på Skansen för att öka deras kunskaper om det Svenska kulturarvet. För att kunna genomföra detta behöver jag se till att dessa platser inte har stängt för reparation eller liknande just under vårat besök på Skansen. Jag måste ringa Skansen och boka in en guide. All information om detta hittar jag på Skansens hemsida. Det är även roligt om jag köper med mig lite tunnbröd så barnen kan få smaka på brödet som de brukade baka i bageriet. Om något av barnen skulle vara glutenallergiker tänker jag självklart även på det.
Jag berättar för barnen redan innan avresan vad vi skall göra på Skansenbesöket så dom redan nu är medvetna om detta. Jag berättar även för barnen att det är viktigt att dom lyssnar på guiden och är försiktiga med sakerna i stugorna.
Guiden visar barnen hur det gick till på apoteken förr i tiden jämfört med nu. Till exempel visar guiden alla flaskor och burkar, berättar för barnen att apotekaren själv blandade ihop allt efter recept. Det tycker nog barnen är väldigt roligt att titta och lyssna på istället för att få sådan information genom tavelundervisning. Guiden använder samma princip på Guldsmedshuset och Bageriet.
Vi gör ett tydligt avslut genom att äta det medhavda tunnbrödet till mellanmål i undantag till eventuella glutenallergiker som då äter en annan slags smörgås. Detta gör vi på gräsmattan som ligger alldeles i närheten av Bageriet.
När vi sedan är tillbaka på dagiset följer vi självklart upp det vi fått höra från guiden och ser till att alla barnen förstod vad hon eller han sa. Barnen får även rita teckningar som föreställer det som dom tyckte var roligast på Skansenbesöket. Detta gör vi för att barnen ska kunna bearbeta och lättare minnas vad dom har fått lära sig.
I lpfö 98 står det skrivet ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.” Jag tror att barnen utvecklar detta när dom ser hur människor hade det förr i tiden. Dom får då se att vi i Sverige inte heller hade det så lätt förr i tiden, men det betyder inte att vi var mindre värda för det.
Det står även ” Förskolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.” Eftersom barnen i denna aktivitet får lära sig om det svenska kulturarvet så känner de troligtvis mycket med delaktighet i kulturen än de gjorde innan besöket på Skansen. Jag tror även att de genom att veta mer om den svenska kulturen automatiskt får mer respekt för andra kulturer.
Många barn tror inte att vi i Sverige har någon kultur alls medan man i andra länder har mycket mer och även mycket konstig kultur. Som till exempel att kvinnor i vissa andra länder inte får visa sitt hår, barn med icke islamsk bakgrund ser antagligen detta som något mycket konstigt. Jag tror att barnen kan ha lättare att förstå sig på detta om de även förstår att vi i Sverige hade mycket tydliga könsroller förr i tiden och att även vi tyckte att det var fel av en kvinna att visa för mycket av sin kropp. Det tycker vi i viss utsträckning även idag men vi är absolut inte lika hårda på det som vi var då.

Skansen med genusglasögon
Skansen är en mycket könsneutral miljö. De har inte målat i några typiska kvinnliga respektive manliga färger utan har mycket naturnära neutrala färger på omgivningen. De har en mycket objektiv bild på det Svenska kulturarvet, det har visserligen stugor som visar hus kvinnor arbetade förr i tiden och andra stugor som visade hur män arbetade. Detta beror dock inte på att de försöker skilja på det kvinnli...