Första världskriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har skrivit en uppsats om Första världskriget. Uppsatsen innehåller fakta om tiden innan kriget, tiden under kriget och den följande freden. I mitt arbete har jag gått djupare in på vissa saker till exempel vilken roll den nya krigtekniken hade, vilka följder freden fick och hur freden påverkade 2:a världskrigets uppkomst. Jag har som mål att nå MVG nivån och jag hoppas att jag kommer klara av det.

”Den dag då arméerna kan förinta varandra på en enda sekund skall alla civiliserade nationer undvika krig och avskeda sina trupper”, detta lär Alfred Nobel en gång sagt. Men han skulle få fel…(1)

Krigets bakgrund och upplopp.

Nationalismen växte sig allt starkare i Europa under 1900-talets unga år. Speciellt på Balkan, där de relativt nya staterna Rumänien, Grekland, Serbien och Bulgarien fruktade Österike–Ungerns allt mer ökade inflytande. Deras senaste erövring var Bosnien. Även jätte nationen Ryssland försökte öka sitt inflytande på Balkan. De ville ha kontroll över sundet Bosporen mellan Svarta havet och Medelhavet. Sundet var avgörande för deras export av brödsäd. Och där med avgörande för Rysslands ekonomi och stormakts status. Ryssland beskyddade även Serberna som liksom många ryssar trodde på den ortodoxa kyrkans tro. Allt detta försök till ökat inflytande resulterade i mycket oroligheter på Balkan.
Välfärden bland den europeiska befolkningen hade höjts under de senaste hundra åren och alla spådde en ljus framtid.
Trots detta byggde stormakterna upp sina militära förmågor till jättelika arméer. Inte minst Tyskland som under senare år byggt upp en armé ”dubbelt så stor som Frankrikes och tolv gånger större än Englands”. Än så länge hade England större flotta men Tyskland hade även börjat rusta upp den. Många länder kände revalitet och rädsla gentemot Tyskland. Den stora frågan som diskuterades i nationerna runt om var ”vad Tyskland skulle ha sin stora armé och flotta till?”
Stormakterna samarbetade försiktigt med varandra i olika allianser, eftersom ingen var stark nog att ensam besegra de andra. Genom allianserna kunde länderna även säkra sin export och import av olika varor. Stormakterna bytte från en allians till en annan ibland. Men Frankrike och Tyskland stod aldrig på samma sida. Frankrike kunde inte glömma förlusten i kriget mot Tyskland 1870-71 där de hade förlorat de viktiga landområdena Alsace och Lorraine och .(2)
Tyskland var det land som under de senaste åren växt sig starkast jämfört med tidigare. Deras befolkning hade under de senaste trettio åren ökat med ofantliga miljoner och deras moderna industrier producerade nu mer än något annat land i Europa. Många invånare i Tyskland ansåg att lands arealen var förliten för deras omfattning och storhet. Och att de därför behöver fler kolonier. Tyskland kände sig instängt och hotat av sina två rivaler Frankrike och Ryssland.(2)
År 1914 hade Europas sex stormakter organiserat sig i två allianser. Ententen där England, Frankrike och Ryssland var med. Dessa länder kände ett hot gentemot Tyskland och Österike-Ungern på olika sätt. Och Centralmakterna där Tyskland, Österike–Ungern och Italien ingick. Tyskland och Österike-Ungern ville utöka sina landområden runt om i världen (Österike-Ungern var mest intresserade av Balkan). Läget i Europa var spänt. ”Bismarck, som en gång grundade Tyskland, spådde på gamla dar att ”en dumhet” på Balkan skulle leda till nästa stora krig” Han skulle få rätt...(1)

Krigets utveckling och faser.

Den 28 juni inträffade ”dumheten” på Balkan som Bismarck hade förut spått. En ung serb vid namn Gavrilo Princip mördade Österike-Ungerns kronprins i Bosniens huvudstad Sarajevo. Princip var med i en organisation som kallade sig ”Svarta handen”. ”Svarta handen” kämpade för ett Storserbien där alla serber kunde leva. Många serber hade hamnat inom Österike-Ungerns gränser när Österike-Ungern lagt beslag på Bosnien. De tänkte nu med hjälp av Ryssland bryta sig loss och förverkliga sitt Storserbien. Och mycket riktigt skulle de få sin chans. En månad efter att kronprinsen mördades förklarade Österike-Ungern krig mot Serbien. Denna händelse är början på en vecka som vi i eftervärlden har kommit att kalla ”Svarta veckan”.
Svarta veckan
28 juli förklarar Österike-Ungern krig mot Serbien
29 juli försöker Tyskarna övertala Ryssarna att
avbryta sin mobilisering. Men detta är omöjligt.
1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland.
Det innebär att Frankrike också måste mobilisera
för att ställa upp på Ryssland.
3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike
4 augusti Tyskland går in i det neutrala Belgien
Detta kan inte England acceptera och kräver att
tyskarna drar sig tillbaka från Belgien. Tyskarna
vägrar. Därmed förklarar England krig mot Tyskland.
Ryssland började nu mobilisera sina stora arméer för att hjälpa sitt broderfolk i söder. Tyska Alfred von Schlieffen hade utarbetat en plan som skulle göra att Tyskland slapp slåss på två fronter samtidigt. ”Om Tyskland kom i krig med ententen, alltså Frankrike, Ryssland och England, gällde det att besegra Frankrike först eftersom det skulle ta lång tid för Ryssland att mobilisera sina stora arméer. När Frankrike sedan var besegrat kunde hela den tyska styrkan sättas in mot Ryssland.” (2) För att Tyskland skulle kunna använda sin plan var de nu också tvungna att mobilisera. Den 1 augusti förklarade Tyskland krig mot Ryssland. Detta innebär att Frankrike också måste börja mobilisera för att ställa upp på Ryssland. Den 3 augusti kommer krigsförklaringen från Tyskland till Frankrike. Fjärde augusti kosar tyskarna den belgiska gränsen. Detta för att kring gå de starka Franska befästningarna vid gränsen mellan Frankrike och Tyskland. England kunde inte acceptera att Tyskland gick genom ett neutralt land med sina armeer och förklarar krig mot Tyskland. En vecka tog det, sedan var alla Europas stormakter i krig mot varandra, trots att ingen egentligen visste vad de ville ha ut av det. Mordet i Sarajevo fick namnet ”Gnistan som tänden en världsbrand”.
På Västfronten kommer kriget i väster stå mellan Frankrike, England och Tyskland. Och på Östfronten kommer kriget stå mellan huvudsakligen Ryssland, Tyskland, Serbien och Österike-Ungern.

Kriget på västfronten.

De unga tyska soldaterna som drog ut i krig var helt säkra på att de skulle bli en lätt seger i väster och att de skulle vara hemma innan jul. På några järnvägsvagnar på väg mot västfronten stod det till och med ”Utflykten till Paris”.
Och visst hade tyskarna medgång i början. Redan en månad efter krigsförklaringen mot Frankrike, hade de tagit sig genom Belgien och fram till floden Marne, strax öster om Paris. De hoppfyllda soldaterna kunde se Eiffeltornets topp. Men där skulle det ta stopp! De franska generalerna tog till ett desperat hjälpmedel för att forsla ut soldater till fronten – nämligen alla Paris taxibilar. Med en miljon soldater lyckades fransmännen pressa tillbaka tyskarna en bit.
Nu övergick kriget till en fas som skulle vara i 4 år, nämligen skyttegravskriget. Efter att de franska soldaterna pressat tillbaka tyskarna grävde de ner sig i skyttegravar. Det blev ett mycket blodigt ställningskrig, i genomsnitt dog det 6400 soldater per dag. Generalerna använde sig av massanfall som taktik. Vid ett massanfall slängde sig soldaterna över skyttegravs kanten och rusade på bred front mot motståndarnas ställningar. Denna taktik var helt meningslös i de allra flesta fall, då motståndarna med hjälp av kulsprutor och gevär mejade ner anfallet. För att försvårar stormningar sattes taggtråd upp. Länderna vann nästan ingeting på ställningskriget, den mark ex. Franskrike/England vann ena dagen, tog Tyskland tillbaka andra dagen. Marken mellan de olika skyttegravarna blev total sönderskjuten, det blev ett ”Ingen mans land”. Ibland kunde ”Ingen mans land” vara flera kilometer brett och ibland inte mer än att soldaterna kunde ropa till varandra. Västfronten bredde ut sig ända från Schweiz till Nordsjön. Några kända slagfält är Somme och Verdun.
Eftersom man inte vann något på det ”meningslösa” ställningskriget började man ett krig till havs. Tyskland men likaså England stoppade alla fartyg till respektive länder. England med något snällare metoder då de bara la beslag tog fartygen, medans Tyskland sänkte dem med sina u-båtar.
Handeln mellan USA och Europa hade under kriget utökats. Men när Tyskland började sänka USAs fartyg fick dom en kraftig varning utav USA. Inför rädslan att ententen skulle få förstärkningar av USA minskade Tyskland andvändningen av u-båtar. Men två år senare såg tyskarna u-båtarna som ett oundbärligt vapen och ökade andvändningen igen. Samtidigt lyckades engelska chifferexperter lösa koden på ett telegram från den tyske utrikesministern till den tyske ministern i Mexico. I telegrammet stod det att om Mexico startade krig mot USA, för att ta tillbaka den mark de hade förlorat i kriget med USA 1848, skulle de få stöd av Tyskland. När detta innehåll nådde fram tillpresident Wilson förklarade han krig mot Tyskland. Och där med gick USA in på Ententens sida. USAs inträdande på västfronten kom att avgöra krigets utgång.(3)(4)

Kriget på Östfronten och Sydfronten.

Östfronten sträckte sig från Polen ända ner till Balkan. Kriget här fastnade inte i skyttergravskrig som på västfronten, utan rasade fram och tillbaka. I början gick kriget bra för Ryssland, men snart blev trycket från Tysklands mer väl utrustade soldater för hård och ryssarna fick med tiden backa mer och mer. Ryssarna förlorade flera miljoner man ute på slagfälten och avståndet hem gjorde att det tog lång tid att få nya resurser. Ryssland lyckades dock besegra Österrikarna, men med tiden blev den tyska pressen för stor. Efter den Ryska revolutionen brutit 1917, slöt den nya ryska regeringen fred med Tyskland i fredsfördraget i Brest-Litovsk i mars 1918. Genom freden fick Tyskland de områdena som vi idag kallar Polen och Litauen. Staterna Finland, Estland, Lettland och Ukraina som tidigare varit ryskt område, blev nu egna stater. Ryssland fick i princip inte ut något fördelaktigt genom freden (inte mer än fred då förstås).
I kriget mellan Österike-Ungern lyckades Serberna otroiligt nog hålla tillbaka den Österrikerska-Ungerska armen i ungefär ett halvår. Men efter ett tag gick Bulgarien med i kriget på Centralmakternas sida och Serbien tvingades till ett tvåfrontskrig. Detta klarade serberna inte av och drog sig tillbaka.
Italien gick aldrig med i kriget på Centralmakternas sida utan drog sig ur den alliansen. Men år 1915 förklarade de krig mot Österike-Ungern, de ville ha gränsområdena i Syd-Tyrolen. Italien hade nu gått med i Ententen. (3)(2)
Den ryska revolutionen.
Ryssland var ett mycket fattigt land vid den här tiden. Samhället såg lite ut som i Frankrike innan den Franska revolutionen. Befolkningen led av hungersnöd och liknande. Det var då industrailismen kom på allvar till Ryssland. Bönder från landsbyggden flyttade in till städerna för att jobba inom industrin. Man kan säga att det var ”mötet mellan ett efterblivet och odemokratiskt Ryssland och industrailismens möjligheter som fröet till revolution låg”.
Redan 1905 låg det revolution i luften. Då 120000 arbetare tågade till Vinterpalatset i nuvarande S:t Petersburg för att demostrera. De var ledda av Lenin, som var ledare i organisationen Bolsjeviken. Organisationen byggde på Carl Marx teorier om kapitalismens oundvikliga fall. Målet var en rysk revolution.. Deomstranterna möttes av tsarens gevär. Denna händelse fick namnet ”Den blodiga söndagen”. Med de oroligheter som nu satte igång efter att många arbetare skjutits ner kände sig tsaren tvungen att bilda ett parlament, Duman, där folket kunde göra sin röst hörd. Revolutionen hade nu hejdats för ett tag och Lenin flydde till Schweiz.
Nu var missnöjet inte lika stort längre och nationalistiska tankar började även spridas i Ryssland. Men när Ryssland drogs in i kriget sjönk tron och hoppet på sitt land igen i takt med alla förluster i kriget och de sjukdomar och den hungersnöd som härjade. Det blev mycket oroligt i städerna igen och detta var en ypperlig chans för Lenin att återvända och ta över makten. Det gjorde han också genom Oktoberrevolutionen 1917. Lenien skapade Sovjetunionen.

Freden och dess följder.

Versaillesfreden!
- Tyskland skulle avträda stora områden
mark. Därmed:
15% av sin odlingsbara mark
28% av sitt kol
68% av sina kända zinkfyndigheter
75% av sina järnmalmsfyndigheter
- Större delar av Tysklands handels -
och fiskeflotta skulle beslagtas.
- Tyskland skulle åläggas stränga export-
restriktioner men vara öppet för import.
- Den allmänna värnplikten i Tyskland
skulle förbjudas.
- Tyskland skulle bara få ha en arme med
högst 100 000 soldater.
- Tyskland skulle ensamt ta på sig skulden som
ensam ansvarig för kriget.
- Tyskland skulle erkänna att kejsaren var
en krigsförbrytare.
- Tyskland skulle även betala 132 miljarder
i krigskadestånd.
- Tysklands kolonier skulle tilldömas NF och
förvaltas av de segrande makterna.
När Tyskland och Ryssland hade slutit fred på östfronten kunde Tyskland sätta in alla sina resurser på västfronten. Men det hade de ingenting för eftersom Ententen ungefär vid samma tid fick hjälp utav USA. Efter en tid insåg Tyskland att de inte skulle kunna vinna kriget och begärde därför vapenvila. Därmed utsågs sig Ententen som vinnare i kriget. Detta var sent på hösten år 1918. Både Tysklands och Österike-Ungerns kejsare abdikerade efter Tysklands ”nederlag”.
Något viktigt att påpeka är att Tysklands ursprungliga gränser varit orubbade under hela kriget.
Som stilleståndsvillkor, alltså saker Tyskland var tvungna att göra innan den slutgiltiga freden slöts, var följande: de skulle lämna ifrån sig 5000 kanoner, 25 000 kulsprutor, 1700 flygplan, 5000 lastbilar, 5000 lokomotiv och 150 000 järnvägsvagnar. Den tyska flottan skulle också desimeras och de tyska hamnarna skulle blockeras av Ententen. Tyskland var även tvungna att lämna ifrån sig Alsace-Lorraine till Frankrike.
Den slutliga Versaillesfreden skrevs under i början av 1919. De segrande västmakterna hade svårt att överens om hur freden skulle falla. Frankrike tyckte att ”Tyskland ensamt var orsaken till kriget och all förstörelse som följt i dess spår”. Fransmännen var rädda för att Tyskland skulle starta ett nytt krig. Så det ville försäkra sig om att detta inte skulle vara möjligt. USA gick emot Frankrikes åsikter de sa att ”USA hade inte gått in i kriget för att rädda Frankrike utan för att återskapavälden och göra den till en lämplig plats för män som oss själva att leva i”. Alltså skapa en demokratisk och fredlig värld. Englands åsikter stod mitt i mellan Frankrikes och USAs, de ville sluta en fred som tyskarna kunde acceptera.
Genom Versailliesfreden uppkom en rad nya stater Estland, Lettland, Litauen och Finland erkänns som egna stater. Polen, Österike, Ungern, Tjeckoslovakien och Jugoslavien blir nu helt nya och egna stater. Freden hade en svagpunkt. ”USA vägrade att underteckna. Det innebar i praktiken att det var Frankrike och Storbritannien som skulle se till att Tyskland följde fredsfördraget. Men Storbritannien ville inte hjälpa till utan stöd från USA”. Och Frankrike var för svagt för att ensamt se till att Tyskland följde fredsföredraget.
När tyskarna fick reda på vilka villkor deras nya ledare hade undertecknat utbröt raseri och uppror. Den tyska befolkningen likande sveket med ”En dolk i ryggen”. Det orimliga skadeståndet som Tyskland var tilldömt att betala satte landet i svåra ekonomiska problem. Ute på gatorna var stämningen dålig. Detta missnöje bredde vägen för nazismen.
Genom Versaillesfreden kom även NF (Nationernas Förbund) till, det var USA:s förslag, här tyckte de att de stora nationerna skulle lösa olika problem/tvisterna mellan länderna istället för att kriga.
Första världskriget är det krig på senare år som skördat flest liv, närmare 16 miljoner människor dog av direkta krigsorsaker.
Den nya krigstekniken under första världskriget.
Under första världskriget utvecklades en rad nya krigsvapen. Bland annat kemiska vapen (gas), kulsprutor, flygplan och stridsvagnen. Den nya moderna krigstekniken var revolutinerande. Med dessa nya vapen kunde man lättare skada och döda sina fienders soldater. Flygplanen gjorde att man mycket lättare kunde upptäcka fienden och därmed inte överrasks och liknande. Det är från denna tiden de vapen vi andväner idag har utvecklats.
Gasen användes för första gången av den tyska armen. Men senare under kriget användes de kemiska vapnen av alla inblandade parter. Man använde sig av flera olika gaser tårgas, klorgas, fosgen och senapsgas. I början släpptes gasen ut från behållare som stod på marken. Man lät därefter vinden föra bort den mot fienden. Men snart utvecklades gasbehållarna så att de kunde avfyras av grövre vapensystem.
Senapsgasen var den mest förödande av de gaser som användes. Den brände sönder huden, förstörde svalget och lungvävnaderna och den kunde även orsaka blindhet. Efter att tyskarna börjat använda senapsgasen hade 20 000 engelska soldater stupat eller skadats inom sex veckor. Men gaserna hade ändå inte så förödande konsekvenser som man skulle kunna tro, ”endast” 100 000 soldater stupade av gasen och 1,2 miljoner skadades. Detta var tack vare att gasmasken utvecklades.
Det var inte många utav länderna i början av kriget som var försedda med några stora mängder utav kulsprutor. Men under de första åren såg man vilka blodbad kulsprutan åstakom och många länder köpte in fler. Kulsprutan var speciellt effektiv på västfronten, där man med hjälp av kulsprutan enkelt kunde meja ned fiendens breda massanfall. Precis innan kriget hade kulsprutan utvecklats så att man kunde använda den en längre tid, utan att den blev överhettad vilket gjorde att pipan böjde sig. Detta lyckades man med genom att montera en vattenkylare.
Flygplanet hade precis uppfunnits när man började använda dem i första världskriget. I början av kriget var planen långsamma och passade därför mest till spaning. Men lite senare utvecklades jaktplanen som var relativt snabba och de kunde då användas till att skjuta ner motståndarnas spaningslan.
I början var planen inte utrustade med några vapen. Utan piloten hade pistoler, kabiner och bomber som han släppte ned för hand. Men under krigets och utvecklingens gång utrustades planen med kulsprutor.
Stridsvagnarna användes i så få fall och med sådan tveksamhet att de inte gjorde någon stor karriär i detta kriget. Men den engelska uppfinningen visade sig vara effektiv mot kulsprutor och taggtråd.
Slutsats
Första världskriget varade i 4 år, från skotten i Sarajevo 1914 till vapenvilan sent på hösten 1918.
Jag ska nu förklara och beskriva tre andledningar som enligt mig ledde till att det blev krig.
1. Ländernas egotism En känd biolog konstaterade i slutet av 1800-talet ”att den starkaste arten och individen är den som överlever”. Detta tolkades fel bland befolkningen i Europa, då de trodde att han syftade på människan. Men han förklarade naturligtvis hur livet på jorden fungerade överhuvudtaget. Men med den misstolkade vetenskapen i bakhuvudet växte nationalismen fram bland befolkningen i de olika länderna. Tron och känslan för sitt land var stor. De olika ländernas styren ansåg att just deras land förtjänade mer än de andra. Detta tänkande skapade oro och spänning mellan de euorpeiska länderna och dess kolonier runt om i världen, då alla tyckte att de själva förtjänade mest makt.
2. Tysklands utveckling och upprustning samt de olika allianserna mellan länderna. Tysklands storslagna utveckling och befolknings ökning från mitten av 1800-talet och framåt hade gjort Tyskland till Europas nya stormakt. De såg sig själva som Europas framtidsland och detta gjorde att de andra stora nationerna kände sig hotade. Tyskland hävdade att de var det enda landet i Europa som kunde hänga med i USA:s industriella takt.
Tyskland hade även den senaste tiden rustat upp sin arme och flotta något enormt. Detta gjorde att de andra stora länderna blev misstänksamma så även de rustade upp. Detta resulterade i en kapplöpnings situation. Nationerna insåg ganska snart att de inte ensamma skulle kunna besegra de andra, därför delade de upp sig i olika allianser. Så här bildades de:
Den Franska regeringen: ”Vi har inte glömt kriget mot Tyskland 1870-71, då vi fick lämna ifrån oss landområden och betala ett orättvist krigsskadestånd. Men tyskarna tycks aldrig få nog. Nu har de skaffat sig en ny jättearme. Vad ska de ha den till? Jo, den kommer förr eller senare att sättas in mot oss och våra nordafrikanska kolonier. Tyskland måste stoppas! Frankrikes stolta arme kräver revansch. Bäst att samarbeta med Ryssland, så sitter Tyskland i en kniptång”. De menade alltså att Tyskland skulle få slåss på två fronter.
Storbritanniens regering: ”Vi bor på en ö och våra kolonier är spridda över hela världen. Därför är vi helt beroende av att vår handelsflotta har fri väg i alla världens hav. Nu har Tyskland byggt upp en väldig flotta med slagskepp och u-båtar. Vad ska de med den till? Jo, den är naturligtvis riktad mot vår sjöfart och vårt imperium. Bäst att samarbeta med fransmännen. Tyskland måste stoppas!”.
Den tyska regeringen: ”Tyskland växer! Tyskland är framtidslandet i Europa, det enda landet som kan balansera USA:s växande makt. Vår industri kräver råvaror från hela världen, därför behöver vi fler kolonier. England och Frankrike har fler än de behöver. Vi vill ha en plats i solen. Vår framtid ligger på haven.”
Den ryska regeringen: ”Den österrikiska kejsaren tror att Balkanhalvön är hans område. Nu har han (1908) lagt beslag på provinserna Bosnien och Hercegovina, där det bor många serber, våra slaviska bröder. Dessa provinserna ska naturligtvis tillhöra Serbien. Det tänker vi hjälpa till med.Österrike måst stoppas på Balkan!”.
Den österrikiska regeringen: ”Serberna har fått storhets vansinne. De vill upprätta ett Storserbien på vår bekostnad. De drömmer om att skaffa sig hamnar vid Medelhavet, precis som deras vänner ryssarna. Serber och ryssar kommer att sluka hela Balkanhalvön om vi inte stoppar dem.”
Som ni kan se var de flesta länder rädda för nåt annat, därför delade de upp sig i två allianser. Ententen där England, Frankrike och Ryssland var med. De bildade en allians eftersom de hade samma fiender. Och Centralmakterna där Tyskland, Österrike-Ungern (Italien) ingick. Tyskland hade alltid erbjudit Österrike skydd och nu hade de även gemensamma fiender.
Dessa allianser var inte bra för Europa, för om det blev krig mellan en stormakt i vadera allians skulle de andra stora makterna vara tvungna att hjälpa till. ”Som fallande domino brickor”. (1)
3. Serbernas storhets vansinne
Det var just det scenariot som uppstod (det jag beskrev i punkten ovanför). Serberna ville ha hjälp att slå sig loss från Österrike, men ryssarna vågade inte hjälpa till, då de anade att de skulle starta ett världskrig. Så serberna hjälpte sig själva att starta ett krig, genom att skjuta Österrikes kronprins. När Österrike då förklarade krig mot dem skulle ryssarna hjälpa dem i alla fall. Och visst fick serberna rätt, när Österrike startade kriget kände sig Ryssland tvunget till att hjälpa Serberna. Och på så sätt trädde alla allianser i kraft.
Jag tror att det var dessa tre saker som orsakade det första världskriget.
Några avgörande faktorer till hur kriget förlöpte och hur dess utgång blev, är enligt mig ställningskriget på västfronten, den ryska revolutionen och USA:s inträdande i kriget.
Ställningskriget på västfronten. Om kriget på västfronten inte hade hamnat i det meningslöst ställningskrig som det gjorde, tror jag att ett avgörande mellan de två allianserna hade kommit mycket snabbare. Och därmed hade många människoliv sparats. Det ställningskrig som det nu blev vann ingen utav parterna på, ett fruktansvärt blodbad som kostade fler liv än nödvändigt, var det enda som man fick ut av det.
Den ryska revolutionen och de dåliga tiderna i Ryssland gjorde Ryssland mycket svagt, jämfört med den stora kapaciteten landet kunde haft. Det var tur för tyskarna och österrikarna att det länge hade vart lågkonjnuktur i Ryssland. Om det hade gått lika bra för denna jättenation som det hade gjort för de andra stora makterna i Europa, hade Ryssland haft en mycket mer utvecklad arme och på så sätt klarat sig i kriget mycket bättre. Jag tror att om Tyskland hade fått mer motstånd på östfronten hade de inte klarat av tvåfrontskriget så bra som de gjorde.
USA:s inträde i kriget. När USA gick med i kriget på Ententes sida kom avgörandet som alla väntat på. Tyskland insåg att de aldrig skulle klarar av att stå emot de nya enorma resurser som Ententen nu fick, så det tog de kloka beslutet att ”ge upp”. Hade inte USA gått med i kriget tror jag att ställningskriget hade fortsatt ett bra tag till.
Versaillesfreden kom att påverka länderna på olika sätt, speciellet i Tyskland, där missnöjet med den nya regeringen och fredskraven var mycket stort. Strejker och uppror härjade över hela landet. Nu när Tyskland var som sårbarast passade komunisterna på att ta makten. De förde en politik som hjälpte till att breda väg för nasizmen i Tyskland, som snart skulle komma. Det orimliga skadeståndet som Tyskland var tvungna att betala enligt fredskraven, gjorde att det förut relativt rika Tyskland nu blev fattigt. De var även tvungna att lämna ifrån sig stora mängder mark inklusive alla sina kolonier runt om i världen. Frankrike däremot var nöjda, det hade fått sin revanch och tagit tillbaka Alsace-Lorraine och de fick även en del av det stora skadeståndet som Tyskland skulle betala. De hade även sett till att Tyskland inte skulle kunna starta ett nytt krig. Storbritannien var nu ohotade ute på världens hav igen och även de fick pengar från skadeståndet. USA fick inte igenom den demokratiska fred de hade hoppats på. Det stora landet Österrike-Ungern hade rasat samman och delats upp i två delar – Österrike och Ungern. Ryssland vann ingenting på kriget eftersom de drog sig ur innan Versaillesfreden. Och genom den fred de slöt med Tyskland fölorade de bara massa landområden.
Efter kriget började tyska regeringen trycka stora mängder sedlar för att kunna betala det stora skadeståndet. Men detta ledde till en inflation. Hos många tyskar ökade missnöjet mot regeringen. Det blev meningslöst att jobba eftersom pengarna de tjänade inte var värda något. En ond cirkels var startad där fler och fler affärer och fabriker fick lägga ned. Allt fler började fundera över vems fel förlusten i kriget var. Det var ju genom förlusten de hade fått det så dåligt. De konservativa (bla gamla officerare) ville ha tillbaka det gamla Tyskland, så som det var innan kriget. De ansåg att Tyskland hade vunnit kriget om inte ”civila landsförädare” hade skrivit under freds avtalen. Rykten hade så smått börjats spridas bland befolkningen att det var tyska judar och komunister som låg bakom Versaillesfreden. Allt mer hat uppstod mot dessa ”folkgrupper”, den nazistiska tankarna spreds mer och mer.
Vid samma tid som tyskarnas levnadstandard började bli bättre trädde en nazist vid namn Adolf Hitler till makten. Han satsade mycket på vapen industrin och gav därmed upphov till mer jobb. Hitler struntade i Versaillesfredens villkor och brustade återligen upp Tys...