Kristendomen och Islam

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

.
Kristendomen: -
Bibeln är kristendomens heliga skrift som består av judarnas heliga skrift som de kristna kallar Gamla testamentet (GT) och Nya testamentet (NT) som handlar om Jesus och den kristna kyrkans första tid. Till Gamla testamentet hör en grupp skrifter som är omtvistade, se apokryferna. GT och NT ses av kristna sekter i modern tid, t ex Jehovas Vittnen, som Guds ord. Äldre tiders kristna, Martin Luther t ex, såg bibeln som ett historieverk om Guds handlande med sitt folk. Bibeln är världens mest lästa bok och även den bok som finns översatt till flest språk.

Nya testamentet (NT) är den senare delen av Bibeln, den som handlar om Jesus och den kristna församlingen (även kallad kyrkan eller Kristi kropp). En stor del av NT består av brev från aposteln Paulus till församlingar i den tidiga kyrkan. NT är till största del författat på grekiska och de enskilda skrifterna anses ha tillkommit mellan år 50 och år 100 (Andra Petrusbrevet möjligen ännu senare).

Gamla testamentet (GT) är judendomens heliga skrift (av dem kallad Tanakh) och första delen av den kristna Bibeln.
Gamla testamentet är huvudsakligen skriven på hebreiska, men vissa yngre delar är skrivna på arameiska. GT:s skrifter beräknas vara tillkomna från ca 800 f.Kr till 200 f.Kr. De berättelser som beskrivs är dock betydligt äldre än så.
GT:s skrifter brukar inordnas i tre grupper: Lagen, Profeterna och Skrifterna.

Martin Luther började studera juridik i Erfurt år 1501 och blev påverkad av humanismen och Ockhams kunskapsteori. Sommaren år 1505 överraskades han av ett åskväder och skräcken fick honom att lova att han skulle gå i kloster. Klostret han inträdde i var ett augustinerkloster i Erfurt. Luther fortsatte studierna i klostret och doktorerade i teologi år 1512. Samma år fick han en professur i bibeltolkning vid universitetet i Wittenberg. Luther önskade en disputation i frågan och enligt traditionen anslog han 95 teser om avlaten på slottskyrkans port 31 oktober år 1517.
Luther tog sin tillflykt till borgen i Wartburg där han stannade under tio månader och bl.a. översatte Nya testamentet till tyska.
Förutom protesterna mot avlatshandeln gjorde Luther många för sin tid kontroversiella teologiska ställningstaganden. Han protesterade mot skolastikens teologi och den aristoteliska filosofins inflytande, mot påven och kyrkomötenas makt och att Bibeln inte var kyrkans enda auktoritet. Han instämde i Jan Hus påstående att Kristi kyrka sträcker sig utanför påvedömets domäner, således erkände han den ortodoxa kristenheten som kristen. Dessutom avskaffade han latinet som gudstjänstspråk och gifte sig med en nunna – Katharina von Bora.
Luther dog i februari år 1546 och begravdes i slottskyrkan i Wittenberg. Hans inflytande var inte slut i och med det. Han fortsatte att ha stor betydelse för teologins utveckling, tyska språket, folkbildning och samhällsliv.






Paulus
Paulus var en apostel, missionär och nytestamentlig författare. Född ca år 3 e.Kr., död som martyr (halshuggen) ca år 65. Helgondag den 29 juni.
Näst efter Jesus är Paulus den mest framträdande gestalten i Nya Testamentet och urkyrkan.
Paulus skrev brev i Nya testamentet
Kristendomen uppstod ur judendomen under första århundradet av vår tideräkning och spred sig snabbt kring Medelhavet tack vare flitig mission inte minst av aposteln Paulus. Redan tidigt bestod församlingen i Jerusalem av både arameisktalande och grekisktalande kristna. P.g.a. förföljelser och krig lämnade många kristna Palestina och flyttade till andra delar av det romerska riket. Den arameisktalande kristendomen tappade i betydelse och Mindre Asien och Syrien blev de starkaste fästena. Kristendomen spreds västerut genom emigration och nådde snabbt rikets huvudstad Rom. Dit sändes även apostlarnas ledare Petrus som anses ha blivit den romerska församlingens förste ledare (biskop).
På 90-talet e. Kr. skedde en definitiv brytning mellan judendom och kristendom. De kristna slutade att delta i judarnas gudstjänster och romarna insåg skillnaden mellan judar och kristna vilket ledde till att de kristna inte längre behandlades med den tolerans som var bruklig mot judarna. Den tolerans som var bruklig mot judarna var att man inte krävde att de skulle delta i kejsarkulten, som annars avkrävdes folket av lojalitets- och sammanhållningsskäl. Detta blev en viktig skillnad för de kristna, eftersom de tidigare kunnat vara monoteister utan att få motstånd, men nu avkrävdes den sedvanliga polyteismen i form av kejsardyrkan. Detta ledde till starkare och senare mer medvetna förföljelser mot de kristna.
Under 100-talet byggdes organisationen ut. Varje församling blev självständig under en biskop. En grupp tidiga teologerer, apologeterna, försvarade kyrkans tro och knöt an till tidens filosofi och retorik. Flera grupper bröt med den kristna huvudtraditionen och bildade tidvis framgångsrika närbesläktade religioner. Bland dem finns gnosticism, markionism och montanism.
Under 200-talet ökade antalet kristna kraftigt vilket ledde till att de tidigare sporadiska förföljelserna från staten tilltog i styrka. De svåraste förföljelserna inföll under under det romerska riket under kejsarna Decius och Diocletianus. Under kejsar Konstantin den store (tidigt 300-tal) förändrades situationen för de kristna som fick religionsfrihet och ökat inflytande. År 325 samlades biskopar från hela riket till det första ekumeniska kyrkomötet i staden Nicaea. Därmed var grunden lagd för en rikskyrka. Under kejsar Theodosius den store på 380-talet blev kristendomen statskyrka och omkring år 400 var riket kristnat. Sedan tidigare var kristendomen statsreligion i Armenien och Etiopien.

Under 1500-talet protesterade munken Martin Luther ihärdigt mot att kyrkan sålde avlatsbrev och därmed blev han upphovet till reformationen. Några teologerer, bland dem Jean Calvin och Hyldrych Zwingli, ansåg att Luther inte gick tillräckligt långt och drev egna reformrörelser. Ett flertal olika kyrkor och samfund uppstod och har fortsatt att uppstå sedan dess. Som



Högtider

a) Julafton är den helgafton som utgör upptakten till julen och infaller den 24 december, dagen före juldagen. I de flesta engelsktalande länder firas dock inte julen på julafton utan på juldagen, 25 december. Både i Sverige och i andra länder firas julen ursprungligen till minne av Kristi födelse.
Julafton kallas även dopparedan, eftersom man enligt svensk sed brukar servera dopp i grytan just den här dagen, dagen före julafton kallas då för "dan före dopparedan" osv.

b) Påsken är en helg på våren som firas av olika orsaker i minst tre olika religioner. Inom kristendomen firas påsken till minnet av att Jesus återuppstod (på tredje dagen, d v s på söndagen, påskdagen) efter att ha korsfästs och dött två dagar innan, på långfredagen. I Sverige firas dessutom påskafton på lördagen och annandag påsk på den efterföljande måndagen. Även andra dagar i påskveckan har egna namn. Med påskfirandet är flera traditioner förknippade, såsom påskkärringar, påskbrev, påskris, påskägg och påskmust. Som utklädningsfest för barnen fyller påsken i Sverige samma funktion som Halloween i USA.

c) Pingst: - den femtionde dagen efter påsk, är en av de tre stora kristna högtiderna. Den kristna pingsten firas till minne av Andens utgjutelse över apostlarna. Pingst firas som den kristna urkyrkans födslostund. Pingstdagen är en helgdag i Sverige. Före år 2005 var även annandag pingst en helgdag, men denna togs bort till förmån för nationaldagen. Pingströrelsen och pingstkyrkan har fått namn efter denna händelse i den kristna församlingens historia



Likhet och skillnader mellan Islam och Kristendomen
Likheter: -
1. En profet (Muhammed och Jesus) övertog stad.
2. En Gud (monoteism)
3. Följa Guds Viljan
4. Islam och Kristendomen har samma ursprung (GT).
5. Inom Isla...