Medeltiden

8 röster
36015 visningar
uppladdat: 2008-05-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Medeltiden är en period i Europas historia mellan 400 - talet till 1500 - talet.
Medeltiden har delats in i tre stora perioder :
Tidig Medeltid
Högmedeltiden
Senmedeltiden

På den Tidigare Medeltiden hände en stark decentalisering och låg tillväxt. - år 500 - 1000.
På Högmedeltiden ökade den ekonomiska tillväxten och befolkningssökningen enormt. Stabilisering och centralisering av den politiska makten hände också. - år 1000 - 1350.
På Senmedeltiden fick tillväxten ett slut, och det kom en period av demografisk signation. Ökad politisk turbolens tog också vid, och konsolidering av centralmakterba som fortsatte på den tidigmorderna perioden.

Historia
Begreppet Medeltiden är en indelning av historien som grundar sig i idealiserandet av Antiken
På 1300-talet började italienska författare och akademiker odla ett allt starkare intresse för den klassiska antika perioden.
Francesco Petrarca var den första som formulerade iden om att hans egen tid var ett återuppväckande av bortglömda antika ideal.
Han betraktade tiden från Västromerska rikets fall till mitten på 1300-talet en tid av stagnation och intellektuellt mörker.
Petrarcha hänvisade själv till tidens tenebrae och i början av 1400-talet hade historikern Flavius Blondus varit den första som beskrivit perioden som en mellanperiod, en historisk transportsträcka från utslocknandet av antikens lysande intellektuella tankevärld till dess återupplivande nästan 1000 år senare. Den första historiker som definitivt cementerade begreppet i tidigmodern historiebeskrivning var den franske historikern Charles Du Cange som 1678 gav ut verket Glossarium i två volymer om latinets klassiska och medeltida historia. Tio år senare kom boken Medeltidens historia ut, skrivet av den tyska historikern Kristoffer Cellarius.
Under tidigmodern tid betraktade man medeltiden som "den mörka tiden" för att man ansåg att antikens kultur helt försvann under medeltiden, och återkom först i och med renässansens upplivning av antika ideal.
Från upplysningstiden kritiserade många tänkare den katolska kyrkans absoluta och intoleranta auktoritet under medeltiden. Denna syn kvarstod i stort fram till tidigt 1800-tal, då exempelvis gotiken kom på modet igen.
Många av romantikens konstnärer hade däremot en positiv bild av åtminstone den hög och senmedeltiden, bland annat genom tolkningar av epos och legender. Författare som Walter Scott och Victor Hugo använde medeltida teman för romaner och senare använda nationalromantiska konstnärer som Richard Wagner tidiga medeltida germanska sägner som inspiration för den storslagna operastycket Nibelungens ring. Idag betonar historiker att medeltiden är den period då grunderna för senare europeisk samhällsutveckling lades och att det i många avseenden, kulturellt, politiskt, ekonomiskt och tekniskt, var en dynamisk och expansiv epok. Det blir således bara den tidiga medeltidens första århundraden, mellan Västroms fall och Karl den stores enande av frankerriket, som fortfarande kallas "mörka" i historiska kretsar eftersom de lämnat efter sig få skriftliga källor och större byggnadsverk, och all politisk maktutövning och organisation var geografiskt begränsad. "Mörk" får i dessa sammanhang främst betydelsen "tyst" snarare än att vara ett allmänt negativt omdöme.
Ur en traditionell västeuropeisk synvinkel börjar medeltiden med det västromerska rikets fall 476 och slutar med erövringen av Konstantinopel 1453. Alternativt från ungefär år 500 till ungefär år 1500. I delar av Europa som var mer perifera brukar medeltiden börja och sluta senare än i de mer centrala områden i Väst och Sydeuropa. Exempelvis brukar nordisk medeltid räknas från början av 1000-talet till ca 1520. Tidsgränserna är starkt kopplade till kristendomens införande och reformationen och i dagens historieskrivning betonas snarare utsträckta övergångsperioder än start och slutpunkter vid exakta årtal.

Tidig Medeltid
Under 400-talet började romarrikets politiska sammanhållning att lösas upp, skattebasen för de västra provinserna minskade kraftigt och arméerna som krävdes för försvaret av gränserna rekryterades i allt större utsträckning från allierade germanstammar från trakterna av det moderna Tyskland, Österrike och Ungern.
Senaten i Rom blev så småningom i hög grad beroende av germanernas hövdingar och generaler för ledning av den samlade romerska armén. I egenskap av legosoldater, i princip utan eget land, hade dessa föga lojalitet mot den markägande senaten som försökte styra det romerska riket.
Den fjärde september år 476 avsattes den siste romerske kejsaren Romulus Augustus, av den heruliske krigsherren Odovakar. Odovakar sände kejsartecknen till Östroms kejsare.
I gengäld önskade Odovakar att bli utsedd till dux, militärbefälhavare, över de västra provinserna. Detta godkändes delvis av Östroms kejsare och Odovakar blev härskare över den italienska halvön och delar av Gallien, det moderna Frankrike.
Större delen av den romerska senaten lämnade omgående Rom. Att 476 är det år romarriket föll anses vara en förenkling bland historiker eftersom det är väl visat att livet gick vidare och den romerska kulturen styrde som vanligt i de flesta provinserna även om kejsaren och senaten var avsatt. De romerska provinserna, med skatteintäkter och legioner, togs helt enkelt över av antingen regionala generaler, adel eller erövrande barbarhövdingar.
Östrom, oftast kallat Bysantinska riket eller Bysans, gjorde i början på 500-talet försök att återerövra provinserna i det forna Västrom. Inledningsvis var denna kampanj framgångsrik och den italienska halvön, Sicilien samt Nordafrika återtogs. År 541 utbröt dock den Justinianska pesten, som härjade i Bysans till år 700. Pesten dödade ca 50 % av befolkningen i Bysans och kejsardömet förlorade med pestens utbrott all kraft att återta de västra provinserna.

Högmedeltid
Under 1000 talet blev länderna i västra Europa stabilare.
Med undantag för mongolinvasionen upphörde barbarinvasionerna. Kristnandet och framväxandet av kungadömen i norra Europa skapade ytterligare assimilering i den europeiska enheten. Högmedeltiden är en mer expansionistisk period och ett intellektuellt uppvaknande. Vidare förekom en befolkningsexplosion i Medelhavsområdet. I centrala och norra Italien och i Flandern började självstyrande städer att växa fram och en reurbanisering av västra Europa att ske.
På Iberiska halvön började en långsam återerövring av de muslimska territorierna, och en konsekvens av detta var att den latinska världen fick tillgång till den klassiska litteraturen.
Genom att översätta denna kom man att återupptäcka Aristoteles, samtidigt minskade farorna med handeln och en stadig ekonomisk tillväxt skedde till följd av detta. Under denna period började Hansan och andra handels och banksammanslutningar att växa fram, vilka drev sin verksamhet över hela Europa. De första medeltida universiteten bildades från 1080 och framåt, vilket bidrog till att ny kunskap började växa fram. Läskunnigheten blev allt mera spridd och bildkonst, skulptur och arkitektur gjorde stora framsteg. Stora katedraler började uppföras över hela kontinenten, först i den romanska stilen och senare i den gotiska stilen.

Senmedeltiden
I kontrast till den föregående perioden av ekonomisk och demografisk expansion inleddes 1300 talet med ett flertal bakslag.
Flera perioder av svår missväxt och hungersnöd följdes av den förödande epidemin kallad digerdöden, som dödade upp till hälften av Europas befolkning. Kristendomen upplevde också ett antal kriser. Den franske kungen Filip IV flyttade påvedömet från Rom till Avignon i södra Frankrike mellan 1305-1378, något som gick under benämningen "den babyloniska fångenskapen".
På detta följde den stora schismen mellan 1378 och 1417 då först två och till slut tre påvar samtidigt var tillsatta och vägrade lämna ifrån sig sina titlar. Detta skapade ökad lojalitet till den regionala och den nationella kyrkan och sekulära lösningar söktes allt mer för sociala problem. Luthers uppgörelse med den katolska kyrkan år 1517 och skapandet av protestantismen signalerade slutet på den gamla ordningen. Den politiska makten började under senmedeltiden att institutionaliseras, särskilt i stater som England, Frankrike, i kungarikena på Iberiska halvön och i Norden. Detta skedde i hög grad genom resultaten av bland annat hundraåriga kriget, som drog skarpare gränser mellan olika nationella intressesfärer.



Teknik
Många nya uppfinningar och tekniker importerades utifrån under medeltiden. Kompassen, pappret, krutet, armborstet och en mängd andra hjälpmedel kom österifrån, men viktiga innovationer som väderkvarnen och det mekaniska uret utvecklades eller fulländades i Europa. Vattenkvarnar kom att bli särskilt nyttiga när de tillämpades till att driva tidigare varianter av stånghammare, sågar och valkningsmaskiner. En av de kanske viktigaste uppfinningarna var dock tryckningstekniken. Dess inverkan på spridning av nya idéer kan knappast övervärderas, och befrämjade även en boom i pappersindustrin.
Teknikutvecklingen gick ofta hand i hand med utvecklingen av handel. De tätare förbindelserna mellan nord och syd spred bruket av skeppsbyggeri, särskilt under senmedeltiden. Koggen, norra Europas främsta sjötransportmedel, inspirerade till exempel italienska skeppsbyggare till att bygga förbättrade varianter av den som var skräddarsydda för att ta stora mängder skrymmande varor som alun till färgning av kläder och ull. Runt Nederländerna främjades den allt mer expansiva fiskenäringen genom byggandet av allt mer specialiserade fiskebåtar med utrustning för konservering ombord. Till lands utvecklades nya typer av vagnar med järnskodda hjul och axlar på upphängningsanordningar som var bättre lämpade för de primitiva landsvägarna.
Gruvnäringen stimulerade till många nya uppfinningar i och med behovet av metaller för maskiner, vapen och myntslagning.
Pumpar utvecklades för att föra vatten ur gruvor och man upptäckte tekniker för att utvinna metaller ur annars värdelös malm, något som gjorde att tidigare nedlagda eller olönsamma gruvor kunde öppnas igen. Tillverkningen av metallredskap ökade under perioden, särskilt produktionen av järn och man beräknar att den varit upp i runt 60 000 ton per år runt 1500.

Ekonomi
Den medeltida ekonomin var till största del baserad på jordbruket. Över 90 % av befolkningen var direkt eller indirekt sysselsatta med jordbruk och ekonomin var i hög grad inriktad på självhushållning. Fram till tidig medeltid var handeln främst lokal eller regional, även om viss långväga handel förekom för att tillfredsställa efterfrågan på lyxvaror, särskilt av kryddor och siden. Under tidig medeltid var det mesta av norra Europa glest befolkat och jordbruket primitivt. Boskapshållning var mer dominerande och det var framförallt i södra Europa och Nordafrika där jordbruket var intensivt. Befolkningsökning, agrartekniska innovationer, politisk stabilisering och en period av gynnsamt klimat med start runt år 1000 bäddade för en intensiv tillväxtperiod. Förutom införandet av nya jordbruksredskap och metoder som tresäde odlades ny åkermark upp. Stora delar av exempelvis lågländerna dikades ur och en omfattande kolonisering österut skedde under tyska furstars och kyrkans beskydd. Den ökade produktionen ledde till att en större del av jordbruket inriktades på export till tätbefolkade områden, framförallt Flandern och de mäktiga stadsstaterna i Italien. Det nyuppväckta stadslivet skapade skrån för många yrken, en högre grad av specialisering och ett återinförande av lönearbetet, som i stort sett varit frånvarande i Europa sedan senantiken. Perioden av flera hundra års stadig tillväxt upphörde i mitten på 1300 talet då klimatet försämrades och hela Europa drabbades av den demografiska kollaps som digerdöden hade orsakat .
En primitiv form av bankväsende fanns under medeltiden, men var sällan långvarigt och mycket riskfyllt.
Komplexiteten i att kunna bedriva omfattande låneverksamhet där utlåningen monetärt översteg inlåningen var för riskfylld och många regioner förbjud såda...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Medeltiden

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2009-02-17

    den var inte så bra för att man kunde inte veta om deras mat och kläder

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-18]   Medeltiden
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9929 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×