Auschwitz

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Jag valde att skriva om Auschwitz för jag ville veta lite mer om vad som hände med dom som kom dit och hur dom bodde. Jag ville också veta vad dom som fick leva vad dom gjorde. Hur många som dog där och hur dom dog. Vad användes Auschwitz I, II och III till?



Auschwitz i allmänhet
Auschwitz ligger i en polsk by som heter Oswieciem. Oswieciem ligger i västra Polen. Oswieciem ockuperades av Tyskland och då ändrades namnet till Auschwitz. Hela området var 40 kvadratkilometer. Auschwitz var ett koncentrationsläger med gaskammare. Det bestod av tre större delar, Auschwitz I, Auschwitz II, Birkenau, och Auschwitz III, Monowitz.
I Auschwitz dog det ungefär 1,1 miljoner personer. Det fanns tre speciella anledningar att tyskarna byggde Auschwitz där.
• Stället var ganska öde så SS kunde ha bra koll så att det inte kom några obehöriga in dit.
• Det fanns en järnvägsknut så dom kunde ta emot folk från hela Europa.
• Det fanns kvar polska baracker som dom kunde sätta fångarna i.

När man kom till Auschwitz
Några av dom hade suttit i tåget i tre dagar, utan mat och utan vatten, inklämda med hundratals andra personer. Ingen av dom visste säkert vad som skulle hända med dom. När tåget har stannat på perrongen skyndade alla sig ut för att få luft. Den enda personen som kunde veta vad som skulle hända med dom var en man som SS hade utsett, han skulle avgöra vilka som var starka och friska och skulle få arbeta och vilka som skulle skickas direkt till gaskamrarna och dö. Det spelade ingen roll vad man hade gjort innan man kom till Auschwitz, när man var där var alla likadana. Ingen var värd nånting. För många var det sista gången dom fick se sina familjemedlemmar. Dom som fick gå åt höger fick leva fortsätta att leva. Det var mest män som fick gå åt höger men det var också kvinnor. Dom fick direkt fara till den nordvästra delen av Auschwitz, där blev dom så kallat ”stämplade”. Alltså fick dom ett nummer, så att SS skulle ha lättare att hålla reda på dom. Dom fick bo i gamla stall som var lite omgjorda. Där fick 900 personer dela på 120 sängar. Det var väldigt kallt där så det var många som frös ihjäl. Dom som fick gå till vänster var svaga, gamla och handikappade. Dom kom till ett hus som det stod ”Bad och Desinfektion”. Först kom dom till ett omklädningsrum, efter det fick dom en tvål sit som dom skulle ha med sig in i gaskammaren. Sen fick ungefär 2500 personer gå in i rummet, som dom trodde var en dusch. SS låste dörrarna och slängde in Cyklon B gas och då dog alla. Då flyttades dom till att annat ställe där dom eldades upp.

Auschwitz I
Auschwitz I var det första som byggdes det var klart i maj 1941. det var bara ett koncentrations läger som polska politiker, präster, rabbiner, vetenskapsmän och andra som kunde kämpa för Polens frihet. I Auschwitz I hade dom ett område som kallades ”sjukhus”, där utförde SS läkare experiment på fångarna och när dom inte klarade av det blev dom skickade till gaskammaren som fanns i Auschwitz I. I Auschwitz I hade dom den första gaskammaren. i den dödades judar, ryska krigsfångar och andra som fanns i det lägret. Här var det dom för första gången använde Cyklon B, och dom första offren var ryska krigsfångar.


Auschwitz II (Birkenau)
Auschwitz II kallas också Birkenau. Det var här som dom flesta gaskamrarna låg. Det fanns 4 gaskammare och krematorier. Birkenau byggdes för att ta död på alla som nazisterna inte gillade. I Birkenau fanns det 2 bunkrar som dom använde som provisoriska gaskammare. I Birkenau hade dom olika delar för olika personer. T.ex. hade dom en del för arbetande män och arbetande kvinnor dom hade också en del för zigenare familjer.

Auschwitz III (Monowitz)
Monowitz användes som arbetsläger, mest till företaget IG Farben. Folk från företaget hjälpte till att planera invasioner av Polen och Tjeckien. Dom hjälpe att bygga upp den tyska krigsmakten genom kapital, råvaror och arbetskraft. Ett närstående företag som IG Farben hade aktieövertag i tillverkade Cyklon B gasen.

En arbetsdag
Dom som levde fick arbeta mycket och hårt. Dom fick kliva upp ungefär kl. 5 på morgonen och om dom inte klev upp direkt blev dom piskade eller slagna med batong. Till frukost fick dom en halv liter soppa, vitt bröd och något som skulle föreställa kaffe, fast det var så utspätt så det var nästan bara vatten. Sen fick dom gå till arbetet. Om man inte höll takten blev man antingen slagen eller uppskriven för straff senare. Dom arbetade i ungefär 14 timmar, under den tiden hade dom bara en lite paus och då fick dom en liten bit vitt bröd. Sen när dom skulle gå hem var det många som var så utmattade så att dom ramlade ihop i diket. När dom kom tillbaks så fick dom ställa sig på en rad och då ropade SS upp numret på dom som skulle få sitt straff. Straffen kunde vara piskstraff, bunkerstraff och dödsstraff. Piskstraff var vanligast, man kunde få 30, 50, 75 och 100. Piskan var en lång läderremsa och i slutet av den var det en järnkula. När man fick bunkerstraff fick man stå i en bunker i 1, 2 eller 3 dagar. Det fanns olika sorters bunkrar som var olika hårda straff. Dödsstraff var det som var mest ovanligt, när dom fick det blev dom hängda eller skjutna. Efter det att straffen hade blivit utdelade fick dom mat en gång då fick dom en halv liter soppa, och en bit vitt bröd med marmelad eller blodkorv. När det gick sämre för tyskarna i kriget blev soppan också sämre. Medelvikten för fångarna var 38 kg.
Några av fångarna var fick jobba med ”sonderkommando” som betyder ungefär special kommando. Dom som jobbade med det fick inte bo på samma ställe som alla andra, för att dom var några av dom få som visste vad som hände i gaskamrarna. Och för att det inte skulle läcka ut blev dom dödade och ersatta med nya. Dom fick ta hand om kropparna efter gasningen, alltså fick dom ta bort guldtänder m.m. dom fick också städa i gaskammaren.

Sioma Zubicky
Sioma Zubicky var en av dom som överlevde Auschwitz, det här är hans historia.
Han föddes år 1926 i Tyskland, när Hitler kom till makten flyttade dom till Tjeckoslovakien. Dom förstod redan då att som judar i Tyskland skulle dom få problem. Därifrån fortsatte dom till Schweiz men där fick dom inte stanna, så dom kom till Frankrike innan kriget bröt ut. Dom planerade att resa vidare till Amerika men deras planer blev förstörda när Siomas pappa blev inkallad i den franska armén. När tyskarna ockuperade stora delar Frankrike så hamnade Siomas familj på den tyska sidan. Egentligen var inte hans familj judar, för hans föräldrar var ateister, det var bara enligt Hitlers raslagar som gjorde att dom var judar. När dom franska nazisterna började förfölja judar trodde Siomas familj att dom skulle bli tagna på en gång, men det gjorde dom inte. Eftersom hans familj var från Ryssland visste man inte vad man skulle göra av dom. Dom hade också tur med att deras hus som dom bodde i Berlin var sönder bombat så alla akter om dom hade blivit förstörda. Sioma och hans far arbetade för motståndsrörelsen, med att leta efter militära installationer. Samtidigt som dom gjorde det underhöll dom tyska soldater med musik. 14 juli 1943 blev hela deras familj arresterad, men inte för att dom var judar men för att dom hade blivit avslöjade att dom jobbade åt motståndsrörelsen. Hans pappa hamnade hos franska Gestapo, dom övriga hos det tyska. Siomas mamma visste inte om att han och hans pappa jobbade för motståndsrörelsen, då sa hon att dom var judar. Siomas pappa lyckades fly till södra Frankrike, men Sioma hans mamma och lillebror kom till ett fångläger, en månad senare kom dom till Auschwitz. Siomas mamma och lillebror, som var elva år, blev skickade direkt till gaskamrarna. Sioma som var 17 år fick bli arbetare. På perrongen 4 december, 1943 var den sista gången han såg sin mamma och bror. Sioma fick nr 146 021 på sin arm, han var den 146 021:a att komma dit. Det finns dom som har frågat Sioma om han ska ta bort numret på armen men på det säger han att han aldrig har tänkt göra det för det skulle vara som att ta bort en del av hans öde och att han inte skäms för det. I oktober 1944 blev han flyttad till Dachau. Det var två saker som Sioma tycker var det läskigaste med Auschwitz det var dom eviga gallringarna det andra var att det var som att leva i ett vakuum, dom hade ingen aning om vad som hände utanför staketet. I april 1945 blev Dachau omringat av amerikaner, tyska skyndade sig med att tömma lägret dom som inte kunde gå blev skjutna. Dom övernattade på en äng och när dom vaknade var dom tyska vakterna borta och på eftermiddagen kom det amerikanska soldater. Sioma kom in på ett krigssjukhus och han blev snabbt fysiskt bra, men han säger att han aldrig kommer att bli psykisk bra. Han berättar att det fanns vakter i lägret som fortfarande var människor för dom slog inte. Det var dom som gav hopp. Han säger också att han inte hatar någon för då skulle han sjunka till samma nivå som nazisterna.

Avslutning
Jag har skrivit om klart om Auschwitz här är svaren på mina frågeställningar:

När dom kom fram till Auschwitz fick dom ställa sig i två led. Där blev dom uppdelade dom som skulle arbeta fick gå till höger och dom som fick gå till vänster blev direkt förda till gaskammaren. dom som skulle arbeta fick bo i gamla baracker, där fick 900 personer dela på ca. 120 sängar. Det var så kallt att det var många som frös ihjäl. Dom som levde fick arbeta under urusla förhållanden, dom arbetade mellan 12 och 14 timmar varje dag. Det var ungefär 1,1 miljoner som dog i Auschwitz. Dom kunde dö på olika sätt. Dom flesta dog under gasning men det var också många som frös ihjäl, svalt ihjäl och dog av dom olika straffen. Auschwitz I var frånbörjan ett läger där dom höll mest polska politiska fångar och ryska krigsfångar. Auschwitz II var den del som det fanns mest gaskammare och krematorier. Där dog också dom flesta. Auschwitz III var ett arbetsläger. Där judarna arbetade för företag. Ett av företagen som hade många som jobbade hos sig var IG Farben. Jag har tycker att det har varit väldigt intressant att skriva o...